"Att gå med det i huvudet"-vägen från text till föreställning. : En scenografs arbetsprocess

Jag har försökt att sammanställa dels en enskild scenografs; Calle von Gegerfelts arbetsprocess i successiva steg, för att se hur denne arbetar fram en scenografi, dels har jag i en tabell försökt sammanställa flera scenografers arbetsprocesser för att se om det finns steg som är lika, och som gäller för flera scenografer. I resultatet av dessa sammanställningar har jag kunnat se hur von Gegerfelt steg för steg arbetar fram sin scenografi ända fram till teaterhändelsen. Det har framkommit att han har en lång process med rent tankearbete där omedvetna processer är tydliga och hur dessa successivt övergår till mer konkret arbete med händerna, för att till sist lämna över själva byggandet av scenografin och sömnaden av kläderna till andra. Vissa av dessa steg har han gemensamt med andra scenografer, men dessa har beskrivit de stegen med andra ord och på annat sätt, men man kan se att de hör ihop.

Hur fyra lärare arbetar med textsamtal i årskurs 4-6 : En studie om hur fyra lärare arbetar med textsamtal i syfte att bearbeta en text, samt vilka förmågor som kan utvecklas hos eleverna.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra lärare i grundskolan årskurs 4-6 arbetar med textsamtal i svenskundervisningen. Syftet var också att lyfta fram de förmågor som elever kan utveckla vid textsamtal samt pedagogens betydelse för textsamtalets genomförande. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats. Dessa är: 1. Hur arbetar fyra lärare med textsamtal i svenskundervisningen i årskurs 4-6? 2. Vilken kunskap bör pedagogen ha för att kunna genomföra samtal om texter enligt de deltagande lärarna? 3. Hur vanligt förekommande är samtal om texter i grundskolan årskurs 4-6 rent generellt enligt de deltagande lärarna? 4. Vilka förmågor anser de intervjuade lärarna att elever kan utveckla vid samtal om texter? Metod: Den metod som har använts för att genomföra denna empiriska studie är observation och intervju. Urvalet som gjordes var att begränsa observationerna till fyra lektionstillfällen med fyra olika lärare. Den intervjuform som kändes mest lämplig att använda för detta ändamål var en halvstrukturerad ansats med ett kvalitativt utgångsläge. Resultat och analys: Resultatet visar att de fyra deltagande lärarna har en medvetenhet kring vad ett textsamtal innebär. Denna kunskap är en följd av att lärarna helt eller delvis använder sig av ett färdigt arbetsmaterial i undervisningen. I materialet ingår strukturerade textsamtal. Den slutsats som kan göras efter att ha genomfört både observationer och intervjuer, är att endast en lärare säger sig arbeta medvetet, regelbundet och strukturerat med textsamtal i undervisningen. Det var dock inget som observerades under lektionen jag deltog i. En av lärarna säger också att hon arbetar medvetet och strukturerat med aktiviteten men menar att det är svårt att få tiden att räcka till. De övriga två arbetar inte med textsamtal i undervisningen men den ena läraren uppger att hon använder sig av öppna frågor rent generellt i undervisningen. Ett tryggt klassrumsklimat, goda ämneskunskaper, kunskap i att ställa rätt frågor samt att vara förberedd är förmågor som benämns som betydelsefulla för att textsamtal ska kunna äga rum. Ingen av lärarna uppger att de tror att textsamtal är vanligt förekommande i skolan. Samtliga intervjuade lärare uppger ett antal förmågor som de menar att eleverna kan utveckla vid samtal om texter. Dessa är förmågan att kommunicera, förmågan att lyssna på andra, förmågan att uttrycka egna åsikter samt att kunna reflektera, analysera och bygga vidare på resonemang.

Sacredness of the constitutional text and interpretative heresy: the Brazilian Supreme Court decision on same-sex civil unions

The paper provides a close lecture of the arguments and methods of legal construction, employed in the extensive individual opinions written by the Justices of the Brazilian Supreme Court in the case which authorized the same sex civil union. After tracing an outline of the legal problem and his possible solutions, we analyze the individual opinions, showing their methodological syncretism, the use of legal methods and arguments in a contradictory way as well the deficiencies in the reasoning. The Justices use legal arguments, but do not meet the requirements of rationality in the decision-making. We have a rhetorical attempt that aims to satisfy the public opinion than to offer a comprehensive and coherent solution according the normative elements of the Brazilian Federal Constitution of 1988.

Neue medien und text: privatbrief und private E-Mail im vergleich

Die vorliegende Dissertation setzt sich mit dem Phänomen ›Text im Rahmen der Neuen Medien‹ auseinander, indem sie theoretisch und empirisch der in der einschlägigen Forschung aufgeworfenen (und kontrovers diskutierten) Frage nachgeht, ob die Sprache in den Textsorten der neuen Kommunikationsformen als neue Schriftlichkeit bzw. schriftliche Mündlichkeit zu verstehen sei. Dabei konzentriert sie sich exemplarisch auf die Analyse eigens für diesen Zweck erstellter aktueller Textkorpora der Kommunikationsformen E-Mail und Brief und untersucht sie unter den Gesichtspunkten Mündlichkeit / Schriftlichkeit bzw. Nähe / Distanz. ›Kapitel 1‹ umreißt den Forschungsstand zum Thema ›Text und Textsorte‹ sowohl in der Textlinguistik als auch in aktuellen Studien zur Sprache in den Neuen Medien. ›Kapitel 2‹ ist dem kritischen Referat verschiedener bekannter Modelle gewidmet, die sich mit dem Aspekt der Mündlichkeit und Schriftlichkeit bzw. Nähe und Distanz beschäftigen (Hugo Stegers Freiburger Gruppe, Ludwig Söll, Koch/Oesterreicher und Ágel/Hennig) und eine Verortung von Textsorten im Kontinuum Nähe und Distanz vornehmen (Koch/Oesterreicher und Ágel/Hennig).›Kapitel 3‹ schlägt Korrekturen und Ergänzungen betreffend Punktgebung, Modellglossar und Makroanalyse im Modell von Ágel/Hennig vor, das in dieser Arbeit den Analysen der Nähesprachlichkeit in Privatbriefen und privaten E-Mails zugrunde liegt. ›Kapitel 4‹ setzt sich mit Aspekten der beiden Textkorpora auseinander, auf die sich diese Arbeit stützt, und beschreibt und erläutert den Fragebogen, der im Rahmen dieser Arbeit erstellt und Probanden zur Beantwortung vorgelegt wurde. ›Kapitel 5‹ nimmt einen ausführlichen Vergleich der Textsorten ›Privatbrief und private E-Mail‹ vor und beleuchtet abrissartig die Geschichte beider Kommunikationsformen, wobei es sich gleichzeitig auch kritisch mit den in der Forschung in solchen Vergleichsfragen vertretenen Positionen auseinander setzt. ›Kapitel 6‹ interpretiert die Ergebnisse der in der Arbeit durchgeführten Näheanalysen und zieht daraus die Schlussfolgerungen.

Discrepancies between abstracts presented at international association for dental research annual sessions from 2004 to 2005 and full-text publication

Purpose. The purpose of this study was to evaluate the discrepancies between abstracts presented at the IADR meeting (2004-2005) and their full-text publication. Material and Methods. Abstracts from the Prosthodontic Section of IADR meeting were obtained. The following information was collected: abstract title, number of authors, study design, statistical analysis, outcome, and funding source. PubMed was used to identify the full-text publication of the abstracts. The discrepancies between the abstract and the full-text publication were examined, categorized as major and minor discrepancies, and quantified. The data were collected and analyzed using descriptive analysis. Frequency and percentage of major and minor discrepancies were calculated. Results. A total of 109 (95.6%) articles showed changes from their abstracts. Seventy-four (65.0%) and 105 (92.0%) publications had at least one major and one minor discrepancies, respectively. Minor discrepancies were more prevalent (92.0%) than major discrepancies (65.0%). The most common minor discrepancy was observed in the title (80.7%), and most common major discrepancies were seen in results (48.2%). Conclusion. Minor discrepancies were more prevalent than major discrepancies. The data presented in this study may be useful to establish a more comprehensive structured abstract requirement for future meetings. © 2012 Soni Prasad et al.