State and society in the English countryside: the rural community movement 1918-1939

This paper assesses the relationship between state and society in interwar rural England, focusing on the hitherto neglected role of the Rural Community Councils (RCCs). The rise of statutory social provision in the early twentieth century created new challenges and opportunities for voluntaryism, and the rural community movement was in part a response. The paper examines the early development of the movement, arguing that a crucial role was played by a close-knit group of academics and local government officials. While largely eschewing party politics, they shared a commitment to citizenship, democracy and the promotion of rural culture; many of them had been close associates of Sir Horace Plunkett. The RCCs engaged in a wide range of activities, including advisory work, adult education, local history, village hall provision, support for rural industries and an ambivalent engagement with parish councils. The paper concludes with an assessment of the achievements of the rural community movement, arguing that it was constrained by its financial dependence on voluntary contributions.

Quinine, mosquitoes and empire: reassembling malaria in British India, 1890-1910

The drug quinine figured as an object of enforced consumption in British India between the late 1890s and the 1910s, when the corresponding diagnostic category malaria itself was redefined as a mosquito-borne fever disease. This article details an overlapping milieu in which quinine, mosquitoes and malaria emerged as intrinsic components of shared and symbiotic histories. It combines insights from new imperial histories, constructivism in the histories of medicine and literature about non-humans in science studies to examine the ways in which histories of insects, drugs, disease and empire interacted and shaped one another. Firstly, it locates the production of historical intimacies between quinine, malaria and mosquitoes within the exigencies and apparatuses of imperial rule. In so doing, it explores the intersections between the worlds of colonial governance, medical knowledge, vernacular markets and pharmaceutical business. Secondly, it outlines ways to narrate characteristics and enabling properties of non-humans (such as quinines and mosquitoes) while retaining a constructivist critique of scientism and empire. Thirdly, it shows how empire itself was reshaped and reinforced while occasioning the proliferation of categories and entities like malaria, quinine and mosquitoes.

Aesthetical and narrative uses of the trench in the Hollywood cinema of 1918-1930

Throughout history of painting, the representation of landscape has been considered a laboratory for the human gaze on the world. The First World War and its new approach to the battlefield altered deeply the classical forms of representation, and replaced them with a mechanised and fragmentary vision, which was related with the development of photography and cinema. As Vicente J. Benet has analysed, Hollywod cinema used these deep changes in its filmic versions of the conflict, although it organised them following a narrative logic. In this text we intend to study how the battlefield and, particularly, the trench, are inserted in this logic of the history of landscape painting. We do so through some Hollywood films from the period 1918-1930. Firstly, we approach the trench as a composition value which can structure the image and guide the camera movement. In the second place, we study how it creates a dialog between its inside, melodrama scenery, and the outside, battlefield and danger. In both cases, we conclude that the trench as a form and as a narrative element plays a structuring and integrative role with the storytelling logic.

Spanska sjukan inom Nås provinsialläkaredistrikt 1918 - 1919 med särskild hänsyn tagen till Dala-Järna och Vansbro

Denna uppsats har till syfte att få en överblick av hälsoläget inom Nås provinsialläkaredistrikt under hösten 1918 och våren 1919, då spanska sjukan grasserade. Uppsatsen undersöker vilken belastning spanska sjukan blev för epidemisjukvården och hur kommunen sörjde för den under epidemin. Mortaliteten under spanska sjukan visade ett liknande mönster som i andra delar av världen där ett stort antal unga människor avled. I undersökningen belyses även könstillhörigheten samt yrkeskategorisering av de döda. Under epidemins inledning var männen i majoritet men senare under epidemin blir det flest kvinnor, som avled i sviterna av spanskan. Mortalitetens yrkeskategorisering visar en klar majoritet för kroppsarbetare av olika slag samt hustrur till hemmansägare eller skogsarbetare och industriarbetare. Dödligheten var störst inom Vansbro municipalsamhälle under epidemin, beroende på att järnvägen och många resande passerade där. Pressens rapportering visar att Vansbro / Dala – Järna drabbades hårt av spanska sjukan.Som källmaterial användes provincialläkarrapporter från medicinalstyrelsens arkiv, kommunalnämndens och hälsovårdsnämndens protokoll, dödböcker och tidningartiklar ur tre lokala dagstidningar.

Spanska sjukan på Kungliga Gotlands infanteriregemente 1918-1920

Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur Kungliga Gotlands infanteriregemente drabbades av spanska sjukan under 1918-1920. Det har även jämförts hur detta regemente drabba¬des i jämförelse med Dalarnas och Västmanlands regementen under 1918. Frågeställning¬arna som besvarats handlar om hur många som insjuknade och dog, hur regementets ansva¬riga agerade samt vilka åtgärder som vidtogs när epidemin hade nått regementet. Det huvudsakliga materialet jag har använt mig av är förste provinsialläkarens årsberättelser och regementets inkomna och utgående skrivelser. Studiens resultat visar att Kungliga Gotlands infanteriregemente med sina cirka 500 sjuk¬domsfall och fyra dödsfall under epidemins första period, 1918 drabbades i hög grad i jämfö¬relse med Dalregementet, men i liten grad i jämförelse med Västmanlands rege¬mente. Anledningen till att regementet på Gotland klarade sig relativt lindrigt från spanska sjukan kan bero på att en fungerande sjukvård snabbt kunde sättas in samt att man vidtog andra åt¬gärder såsom inskränkningar på permissioner, striktare personlig hygien och renlighet i loka¬lerna samt skyddsympning.

Spanskt sjuk på ett sjukhus i Sverige : Spanska sjukans utbrott på Säters hospital hösten 1918

Spanska sjukan var en världsomfattande epidemi, en pandemi, som drog över världen i flera influensavågor mellan 1918-1920. Syftet har varit att ta reda på hur Säters hospital drabbades av och hanterade influensautbrottet 1918. Med hjälp av överläkarens årsberättelse för 1918 har jag lyckats få fram att 40,7 % av alla patienter blev smittade av spanska sjukan varav 15,3 % av dem avled till följd av sjukdomen. 529 personer smittades av spanska sjukan på Säters sjukhusområde varav 57 personer avled, vilket motsvarar 10,8 %. Av de 529 smittade männen och kvinnorna avled 12,6 % kvinnor (34 stycken) och 8,9 % män (23 stycken) till följd av in-fluensan. Överläkaren beskrev i årsberättelsen att Säters hospital klarade sig förhållandevis bra, tack var det paviljongsystemet som möjliggjorde att influensan kunde isoleras.