Is rainfall seasonality important for reproductive strategies in viviparous Neotropical pit vipers? A case study with Bothrops leucurus from the Brazilian Atlantic Forest

Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de São Paulo (FAPESP)

Efeito das oncoproteínas virais E6 e E7 do HPV-16 na resposta de células T de pacientes com carcinoma espinocelular de cabeça e pescoço

Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de São Paulo (FAPESP)

Análise da circulação urbana na Av. João Pessoa, cidade de Guaratinguetá e proposta de intervenção

In this work we studied the urban movement of an important avenue of the city of Guaratingueta, in the Vale do Paraíba, State of Sao Paul, which is the Avenida João Pessoa, located in the Pedregulho neighborhood. Through literature review on this topic, we could contribute to the understanding of car culture in Brazilian cities.Through research on the history of this neighborhood, and said avenue, interviews with the passers-by and also via site visits, we analyzed the situation of urban traffic of Avenida João Pessoa. One of the main intentions of the study was to propose guidelines for the improvement of urban traffic of Avenida João Pessoa

Mapping surface deformation in open pit iron mines of Carajas Province (Amazon Region) using an integrated SAR analysis

Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de São Paulo (FAPESP)

Nuclear rainbow in the O-16+(27)AL system: The role of couplings at energies far above the barrier

High precision elastic and inelastic angular distributions have been measured for the O-16 + Al-27 system at a beam energy of 100 MeV. The data analysis confirms a rainbow formation as already predicted by parameter-free Coupled Channel calculations. It also helps to reveal the crucial role of inelastic couplings in the rainbow formation for heavier systems even at energies far above the Coulomb barrier. This feature, well known in atomic/molecular scattering, is experimentally studied for the first time in Nuclear Physics. (C) 2012 Elsevier B.V. All rights reserved.

Alessi 95 and the short-period Cepheid SU Cassiopeiae

The parameters for the newly discovered open cluster Alessi 95 are established on the basis of available photometric and spectroscopic data, in conjunction with new observations. Colour excesses for spectroscopically observed B- and A-type stars near SU Cas follow a reddening relation described by E(U-B)/E(B-V) = 0.83 + 0.02E(B-V), implying a value of R=AV/E(B-V) ? 2.8 for the associated dust. Alessi 95 has a mean reddening of E(B-V)(B0) = 0.35 +/- 0.02 s.e., an intrinsic distance modulus of V0-MV= 8.16 +/- 0.04 s.e. (+/- 0.21 s.d.), d= 429 +/- 8 pc, and an estimated age of 108.2 yr from zero-age main sequence (ZAMS) fitting of available UBV, CCD BV, NOMAD, and Two Micron All Sky Survey JHKs observations of cluster stars. SU Cas is a likely cluster member, with an inferred space reddening of E(B-V) = 0.33 +/- 0.02 and a luminosity of < MV >=-3.15 +/- 0.07 s.e., consistent with overtone pulsation (PFM= 2.75 d), as also implied by the Cepheids light-curve parameters, rate of period increase and Hipparcos parallaxes for cluster stars. There is excellent agreement of the distance estimates for SU Cas inferred from cluster ZAMS fitting, its pulsation parallax derived from the infrared surface brightness technique and Hipparcos parallaxes, which all agree to within a few per cent.

Interleukin-10 production by tumor infiltrating macrophages plays a role in Human Papillomavirus 16 tumor growth

Abstract Background Human Papillomavirus, HPV, is the main etiological factor for cervical cancer. Different studies show that in women infected with HPV there is a positive correlation between lesion grade and number of infiltrating macrophages, as well as with IL-10 higher expression. Using a HPV16 associated tumor model in mice, TC-1, our laboratory has demonstrated that tumor infiltrating macrophages are M2-like, induce T cell regulatory phenotype and play an important role in tumor growth. M2 macrophages secrete several cytokines, among them IL-10, which has been shown to play a role in T cell suppression by tumor macrophages in other tumor models. In this work, we sought to establish if IL-10 is part of the mechanism by which HPV tumor associated macrophages induce T cell regulatory phenotype, inhibiting anti-tumor activity and facilitating tumor growth. Results TC-1 tumor cells do not express or respond to IL-10, but recruit leukocytes which, within the tumor environment, produce this cytokine. Using IL-10 deficient mice or blocking IL-10 signaling with neutralizing antibodies, we observed a significant reduction in tumor growth, an increase in tumor infiltration by HPV16 E7 specific CD8 lymphocytes, including a population positive for Granzyme B and Perforin expression, and a decrease in the percentage of HPV specific regulatory T cells in the lymph nodes. Conclusions Our data shows that in the HPV16 TC-1 tumor mouse model, IL-10 produced by tumor macrophages induce regulatory phenotype on T cells, an immune escape mechanism that facilitates tumor growth. Our results point to a possible mechanism behind the epidemiologic data that correlates higher IL-10 expression with risk of cervical cancer development in HPV infected women.

Avaliação do tratamento cirúrgico da cardiopatia congênita em pacientes com idade superior a 16 anos

FUNDAMENTO: O número crescente de crianças com cardiopatias congênitas em evolução demanda maior preparo dos profissionais e das instituições que as manuseiam. OBJETIVO: Descrever o perfil dos pacientes com idade superior a 16 anos com cardiopatia congênita operados e analisar os fatores de risco preditivos de mortalidade hospitalar. MÉTODOS: Mil, quinhentos e vinte pacientes (idade média 27 ± 13 anos) foram operados entre janeiro de 1986 e dezembro de 2010. Foram realizadas análise descritiva do perfil epidemiológico da população estudada e análise dos fatores de risco para mortalidade hospitalar, considerando escore de complexidade, ano em que a cirurgia foi realizada, procedimento realizado pelo cirurgião pediátrico ou não e presença de reoperação. RESULTADOS: Ocorreu um crescimento expressivo no número de casos a partir do ano 2000. A média do escore de complexidade foi 5,4 e os defeitos septais corresponderam a 45% dos casos. A mortalidade geral foi 7,7% e o maior número de procedimentos (973 ou 61,9%) com maior complexidade foi realizado por cirurgiões pediátricos. Complexidade (OR 1,5), reoperação (OR 2,17) e cirurgião pediátrico (OR 0,28) foram fatores de risco independentes que influenciaram a mortalidade. A análise multivariada mostrou que o ano em que a cirurgia foi realizada (OR 1,03), a complexidade (OR 1,44) e o cirurgião pediátrico (OR 0,28) influenciaram no resultado. CONCLUSÃO: Observa-se um número crescente de pacientes com idade superior a 16 anos e que, apesar do grande número de casos simples, os mais complexos foram encaminhados para os cirurgiões pediátricos, que apresentaram menor mortalidade, em especial nos anos mais recentes. (Arq Bras Cardiol. 2012; [online].ahead print, PP.0-0)

Det underordnade barnet - en diskursanalys av innebörder i begreppen barnperspektiv och barnets bästa

Begreppen barnperspektiv och barnets bästa infördes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rättigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som äger talet och dominerar i en diskurs. Makt är en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmänskliga relationer. Barn kan sägas befinna sig i en underordnad position på såväl individ nivå som på grupp- och samhällsnivå. Hur kommer barns bästa fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavårdsarbete. Begreppet barnets bästa överskuggades av en dominerande tolkning av barnperspektivet som vagt. En tolkning som tycks legitimera att brister på tid och resurser åsidosätter barnets rätt att komma till tals. Barnets bästa som begrepp tenderar att lösa upp sig vilket avspeglas i det ringa utrymme som barnets röst ges. Uppsatsen visade att det finns risk för att redan marginaliserade barn inte syns, kommer till tals eller blir lyssnade på i sociala barnavårdsutredningar. Att sätta barnets bästa i främsta rummet löper istället risk att sättas i ett väntrum på att bli vuxen.

Sjuksköterskans kunskap och attityder vid omvårdnad av HIV/AIDS patient

Abstract Bakgrund: Totalt har nästan 30 miljoner avlidit sedan första AIDS- fallet diagnostiserades år 1981. Ovissheten och hotet om sjukdom och för tidig död innebär stora psykiska påfrestningar på individen. Sjuksköterskans attityder och sätt att vara spelar en viktig roll för etablering av en terapeutisk relation. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans attityder till patienter med HIV- infektion. Metod: Genom en litteraturstudie av tidigare forskning har 16 vetenskapliga artiklar granskats. Dessa fann vi på databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Sjuksköterskor upplevde rädsla vid omvårdnad av patienter med HIV/AIDS på grund av dess smittrisk. De ansåg att de behövde mer utbildning och support och professionell support mellan kollegor för att orka med sitt arbete. Från forskarnas observationer sågs ett fysiskt undvikande av patienter, som att vårdpersonalen inte svarade på patientens ringningar, de undvek att gå in till patienten. Sjuksköterskestuderande som hade en rädsla för HIV/AIDS har mer homofobier, de ansåg att det var ett straff för deras oordnade sexliv och att de förtjänade sitt öde. Slutsats: Vi anser att många av dessa attityder skulle kunna undvikas om personalen får mer kunskap om smitta, sexuallitet och droger, hur sjukdomsförloppet ser ut, och vilka funderingar en HIV/AIDS smittad kan ha. Detta skulle bidra till att sjuksköterskor/vårdpersonal vågar möta patienten och utveckla en god relation till denne.

Kvinnors hantering av livssituationen vid bröstcancer : En litteraturstudie

Bakgrund: Omkring en av nio kvinnor kommer att drabbas av bröstcancer varav två tredjedelar blir friska. Medelåldern för insjuknandet är 64 år. Behandlingen utgörs bland annat av kirurgi. För att kunna ge god omvårdnad måste sjuksköterskan ha insikt i och kunskaper om det sjukdomsförlopp som kvinnor med bröstcancer genomgår. Syfte: Att belysa faktorer av betydelse för att kvinnor som drabbats av bröstcancer före 65 års ålder ska kunna hantera sin livssituation. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes där 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och kategoriserades. Resultat: Fem kategorier identifierades; att se en inre styrka, stödet och informationens betydelse, upplevelser av att förlora fotfästet, behov av tillgänglighet från sjuksköterskan och kvinnans copingförmåga. Kvinnorna såg inom sig en styrka som hjälpte dem i sjukdomen. Med hjälp av stöd från familj, stödgrupper och sjukvårdspersonal underlättades beslutstaganden under sjukdomstiden. Stöd och information var grundläggande behov men även deras egna copingresurser behövdes. Genom att sjuksköterskorna hade god kontakt kände kvinnorna en trygghet och kontroll över situationen. Diskussion: Sjuksköterskan har en viktig roll i att genom information och stöd ge viss kontroll över situationen. Familjen är en viktig resurs för kvinnor med bröstcancer. Utgångspunkten för sjukvården är att hjälpa kvinnan att må så bra som möjligt.

Kvinnors och mäns upplevelser av abort

Bakgrund: Den svenska abortlagen från 1 januari 1975, ger den gravida kvinnan rätt att själv bestämma om hon vill avbryta graviditeten. Mannens roll och behov nämns inte alls. Syfte: Att belysa kvinnors och mäns upplevelser och behov av stöd under abortprocessen. Metod: En systematisk litteraturstudie med 16 vetenskapliga artiklar analyserades och kvalitetsgranskades. Resultat: Litteraturstudien visade på abortupplevelsen som en jobbig period i livet men det resulterade även i en beslutsamhet och mognad. Diskussion: Resultatet tyder på att det är nödvändigt att få en ökad förståelse för den individuella vårdtagarens behov och förväntningar av vården och behandlingen. För att få en förståelse för mångsidigheten i abortsituationen bör man synliggöra både mannens och kvinnans delaktighet. Konklusion: Männens upplevelser av abortprocessen är föga outforskade. Sjuksköterskans roll i processen är betydelsefull och därför är det oerhört viktigt att personalen innehar kunskap och intresse att kunna bemöta dessa patienter.

Regionala skillnader i ohälsotal : En analys av arbetslöshetens och demografins förklaringsvärde för ohälsotalet på kommunnivå

Sveriges höga sjukfrånvaro har satt fokus på frågan om vilka bakomliggande faktorer som påverkar individers sjukskrivning. De regionala skillnaderna i ohälsotalet är en faktor som det forskats mycket kring, främst på länsnivå. Föreliggande studie undersökte och jämförde ohälsotalet på kommunnivå. Studiens övergripande syfte var att analysera demografins och arbetslöshetens förklaringsvärde för ohälsotalet. Detta med utgångspunkt i det underliggande syftet, vilket innebar en presentation och jämförelse av ålders- och könsfördelningen, arbetslösheten och kommuninvånarnas nyttjandegrad av de ersättningsformer som ohälsotalet innehåller, mellan Alvesta och Kalix kommuner. De individer som ingick i studien var samtliga invånare i arbetsför ålder 16-64 år på riks, läns (Kronoberg och Norrbotten) och kommunnivå. Studien genomfördes med en kvantitativ metod som innebar en retrospektiv sammanställning och granskning av sekundärdata. Metodstrategin bestod i att granska forskning gällande Sveriges regionala skillnader i ohälsotal och dess förhållande till arbetsmarknaden och demografin för att sammanställa en forskningsbakgrund till det statistiska materialet. Resultatet visade att trots kommunernas stora skillnader i ohälsotal, Kalix hade år 2006 ca 13 fler ohälsodagar per försäkrad än Alvesta, så skiljde de sig inte nämnvärt åt när det gällde antal pågående sjukfall, det vill säga sjukfall ersatta med sjuk-, rehabiliterings och arbetsskadesjukpenning. Av detta drogs slutsatsen att det var i antal förtidspensionärer som kommunerna i huvudsak skiljer sig åt. När det gällde förklaringsvärdet för faktorerna; arbetslöshet och demografi visade undersökningen att ålders- och könsfördelningen i stort sett inte hade något förklaringsvärde för skillnaderna i ohälsotalet eftersom några betydande skillnader mellan kommunerna inte kunde påvisas. Däremot så visade resultatet att arbetsmarknadsläget i kommunerna eventuellt kan förklara en del av skillnaderna eftersom Kalix hade betydligt högre arbetslöshet än Alvesta.