I berättandets makt : om tre romankroppar av Per Olov Enquist

Doktorsavhandlingen synliggör avgörande etiska och estetiska aspekter av Per Olov Enquists poetik. Studien belyser den i författarskapet centrala frågan om vad en människa är och demonstrerar dess intima koppling till en utforskning av berättandets kritiska och kreativa kraft. I avhandlingen kartläggs en förkroppsligande estetik i romanerna Nedstörtad ängel (1985), Livläkarens besök (1999) och Boken om Blanche och Marie (2004). Gemensamt för romanerna är en problematisering av moderniteten som tar sig uttryck i en tematisering av sambanden mellan kvinnlighet, kroppslighet, marginalisering och mänsklighet. Problematiseringen är förbunden med ett mönster romanerna delar, där en specifik karaktär fungerar som ett koncentrat av romanbygget. Avhandlingens tes är att det tvehövdade monstret Pasqual och Maria Pinon, flickdrottningen Caroline Mathilde och hysterikan Blanche Wittman utgör förkroppsliganden av de romaner i vilka de figurerar. Genom en kombination av feministiska, nymaterialistiska, genreteoretiska och narratologiska perspektiv synliggörs det samspel mellan form och innehåll, tematik och poetik, som förkroppsligandet innefattar. Idén om romangenrens nära koppling till föreställningar om subjektiviteten genomsyrar analysen där såväl romanens kroppslighet som subjektivitetens textualitet framträder. Kartläggningen av förkroppsligandets manifestationer och effekter blottlägger berättandet som maktordning och makthandling och synliggör ett komplext förhållande mellan roman och människa, berättande och subjektivitet, estetik och etik. Undersökningen ringar in en genomgående produktiv spänning i Enquists berättande, mellan en strävan att formulera och bejaka alternativa visioner av subjektiviteten och en metafiktiv rannsakan av de etiska implikationerna av denna strävan. Studien bidrar till kunskapen om ett av de stora, samtida svenskspråkiga författarskapen och ger därigenom en mångfasetterad bild av berättandets potential i vår tid. ------------------------------------------------------------- Väitöskirja pohtii Per Olov Enquistin poetiikassa merkittäviä eettisiä ja esteettisiä ulottuvuuksia. Tutkimus valottaa Enquistin tuotannon keskeistä kysymystä – kysymystä siitä mikä ihminen on – ja osoittaa sen kytkeytyvän läheisellä tavalla kerronnan kriittisen ja luovan voiman tutkimiseen. Väitöskirjassa kartoitetaan ruumiillisuuden estetiikkaa romaaneissa Nedstörtad ängel (1985, Suistunut enkeli 1986), Livläkarens besök (1999, Henkilääkäri 2000) ja Boken om Blanche och Marie (2004, Blanche ja Marie 2005). Romaaneja yhdistää niiden tapa problematisoida moderniteetti etsimällä naisellisuuden, ruumiillisuuden, marginalisoitumisen ja ihmisyyden välisiä yhteyksiä. Problematisointiin liittyy romaaneille yhteinen kuvio, jossa tietty henkilöhahmo toimii romaanirakennelman tiivistelmänä. Väitöskirjan keskeinen väittämä on, että kaksipäinen hirviö Pasqual ja Maria Pinon, tyttökuningatar Caroline Mathilde ja hysteerikko Blanche Wittman, ruumiillistavat ne romaanit joissa ne esiintyvät. Teoreettisesti tutkimus yhdistää feministisen, uusmaterialistisen, lajiteoreettisen ja narratologisen tutkimuksen näkökulmia, joiden kautta tulee näkyväksi ruumiillisuuden kytkeytyminen niin muotoon kuin sisältöönkin. Ajatus romaanilajin yhteydestä yksilökäsityksiin on keskeinen analyysissä, jossa hahmottuu sekä romaanin ruumillisuus että subjektin tekstualisuus. Ruumiillisuuden ilmentymien ja vaikutusten kartoittaminen paljastaa kerronnan valtajärjestyksenä ja vallantekona. Se tekee näkyviksi romaanin ja ihmisen, kerronnan ja subjektiuden sekä estetiikan ja etiikan väliset moninaiset yhteydet. Tutkimus tuo esille Enquistin tuotannon läpäisevän hedelmällisen jännitteen, jossa pyrkimys ilmaista ja vahvistaa vaihtoehtoisia näkemyksiä subjektiudesta kohtaa metafiktiivisen tutkiskelun tämän pyrkimyksen eettisistä implikaatioista. Väitöskirja lisää tietämystä yhdestä merkittävimmästä ruotsinkielisestä nykykirjailijasta ja antaa samalla monitahoisen kuvan kerronnan mahdollisuuksista nykymaailmassa.

Naturupplevelser tillsammans med barn och ungdomar: Utmaningar och glädjeämnen för lärare i årskurserna 1–9

Människors möten med naturen har under historiens gång inneburit både positiva och negativa känslor. Forskning har visat att naturupplevelser främjar människans psykiska och fysiska hälsa. Avhandlingen undersöker barns och lärares gemensamma naturupplevelser. De viktigaste frågeställningarna är att ta reda på vad som motiverar lärarna att gå ut i naturen med sina elever och vilka utmaningar de möter under vistelserna i naturen. Slutligen studeras implementering av naturupplevelser i skolans vardag. Nio lärare intervjuas i kvalitativa forskningsintervjuer om sin uppfattning om lärarrollen under visteler i naturen. Lärarnas sammanlagda erfarenhet sträcker sig från årskurs ett till årskurs nio i skolor på landsbygden och i städer. De viktigaste orsakerna till att lärarna går ut i naturen med sina elever är att eleverna ska få känna samhörighet med och respekt för naturen, lugn och ro i själen, gemenskap med kamraterna samt att få kunskap om naturen. Utmaningar inför utevistelser är dåligt självförtroende och osäkerhet hos en del lärare, som av de intervjuade lärarna får rådet att börja i all enkelhet med korta exkursioner samt att ta med en extra resursperson. Regn och kyla är en annan utmaning och läraren bör se till att eleverna har lämpliga kläder. Ibland uppstår problem med disciplin och negativ gruppdynamik, och en utmaning för läraren är då att verkligen hinna se alla elever. En utmaning kan vändas till glädje när elever klarar av att delta i äventyr i naturen. I intervjuerna framkommer att lärande är en del av naturupplevelserna. Inom många skolämnen kan man relatera till naturen och vara ute i skog och mark. Naturupplevelser inverkar enligt respondenterna positivt på lärande inom olika ämnen och de olika ämnena inverkar positivt på naturupplevelser. Eftersom alla elever inte vistas i naturen tillsammans med familj och vänner är det en viktig uppgift för skolan att ordna möjlighet för alla elever att få uppleva naturen.

Att slänga sökord : studerandes informationssökningsbeteende med fokus på ämnesord

Syftet med avhandlingen var att undersöka hurdan roll ämnesord har i studerandes naturliga informationssökningsbeteende och om studerandena förstår vad ämnesord och indexering är och har som funktion. Studerandes informationsbeteende undersöktes allmänt för att kunna se vilka egenskaper i informationssökningsbeteendet bidrar till hur ämnesord används. Ämnesord i informationssökning har tidigare undersökts enbart lite. Studerandes informationsbeteende har också blivit allt ytligare och otåligare, medan användning av ämnesord kräver djupare kunskaper. Undersökningen genomfördes kvalitativt. Sex logopedistuderande som skrev på sin pro gradu-avhandling intervjuades. Under intervjuerna visade studerandena informationssökningsuppdrag som baserade sig på deras egna informationsbehov. Det visade sig att studerande använder relativt lite ämnesordssökningar. Om de söker på ämnesord använder de ingen kontrollerad vokabulär, och de väljer sökfunktionen intuitivt när det inte finns andra lämpliga alternativ. De använder ämnesord ändå inte konsekvent. Studerande tycks delvis förstå vad ämnesord är men inte tillräckligt bra för att kunna skickligt använda dem i informationssökning. De har inte kunskap att ifrågasätta eller evaluera indexering. Studerande litar mycket på intuition när de fattar beslut under informationssökning. De evaluerar inte konsekvent sina resultat eller informationssökningar. De söker på så enkla sätt som behövs för att hitta tillräckligt med relevant information. Dessa egenskaper kan förklara varför ämnesord och ämnesordssökningar, som studerande kan uppleva som för krångliga eller främmande, används relativt lite. Studerandes informationssökningsbeteende påverkas av undervisning i informationssökning, användargränssnitt och ämne. Genom att utveckla undervisning och samarbete med ämnet samt användargränssnittsdesign kan deras informationskompetens förbättras. En del av informationskompetensen är att vara medveten om hur information organiseras och vad man själv gör under informationssökning. Undervisning i tekniska kunskaper räcker därför inte, utan informationssökning som en process och tillämpning av kunskaper bör understrykas. Databaser kunde ha inbyggda kontrollerade vokabulärer som föreslår termer, men bättre databaser gör studerande inte automatiskt mer informationskompetenta. Det märktes speciellt att terminologin som används i databaser och i indexering kan vara svår för studerande. Om de inte förstår begrepp kan de också ha problem med att använda olika sökfunktioner. Därför är det viktigt att ta i beaktande vad studerandena är medvetna om och hur denna medvetenhet kan ökas.

Förväntningsgapet i Sverige : Påverkar storleken på revisionsbyrån?

I ett aktiebolag är det viktigt att företagets intressenter kan lita på den finansiella information som styrelsen och verkställande direktören ger ut. För intressenternas räkning utses en revisor för att granska verkställande direktörens och styrelsens arbete samt verifiera att den huvudsakliga delen av redovisningen stämmer. Forskning visar att revisorns fokus inte är i balans med intressenternas förväntningar. Vad som ingår i revisorns arbetsuppgifter finns det många uppfattningar om och revisorerna anklagas ofta för att inte upptäcka bedrägerier. Forskning visar också att kvaliteten på revisionen skiljer sig åt mellan stora och små revisionsbyråer, vilken påverkar vilka förväntningar klienten har på revisorn. Forskning visar att allmänheten anser att det finns en kvalitetsskillnad på revisionen mellan stora och små revisionsbyråer vilket kan leda till att klienternas förväntningar skiljer sig beroende på vilken revisionsbyrå de använder. Teoretisk referensram Kapitlet förklarar att förväntningsgapet kan delas upp i flera olika gap, och att dessa gap orsakar problem för revisorn om vilken roll denne ska ta. Kapitlet visar att utbildning och större ansvar är tänkbara åtgärder för revisorn.  Kapitlet beskriver också att det råder delade meningar bland forskarna om det existerar en kvalitetsskillnad på revisionen mellan stora och små revisionsbyråer. Vissa forskare anser att större revisionsbyråer har högre kvalitet, samtidigt som andra anser att det inte råder någon skillnad alls vilket kan påverka gapet mellan klienten och revisorn. Syftet med uppsatsen är att undersöka om ett förväntningsgap existerar i Sverige och om gapet påverkas av storleken på revisionsbyrån samt att undersöka möjliga åtgärder till förväntningsgapet. Metod I uppsatsen har en kvantitativ metod använts. Enkäter skickades ut via mejl till verkställande direktörer och ekonomiansvariga då de har kontakt med företagets revisor. I studien tillfrågades totalt 750 företag där endast 70 ekonomiansvarige och verkställande direktörer fyllde i en fullständig enkät. Resultat Kapitlet sammanställer resultatet från studien. Resultatet visar att det existerar ett förväntningsgap hos uppsatsens respondenter och deras respektive revisorer. Studien visade inte någon signifikant skillnad på förväntningsgapet mellan stora och små revisionsbyråer. Studien visar att verkställande direktörerna och ekonomiansvariga som deltog i studien har otillräckliga kunskaper om revisorns arbetsuppgifter och att utbildning kan reducera förväntningsgapet. Analys Alla delar i förväntningsgapet som presenteras i teorikapitlet existerar bland respondenterna och deras revisorer. Storleken på revisionsbyrån påverkar inte om det uppstår ett förväntningsgap eller storleken på förväntningsgapet. Studien visar att respondenterna har bristande kunskaper i revisorns arbete. Ett sätt att minska förväntningsgapet är utbildning vilket både forskare och studien bekräftar. Slutsats Den slutsats som kan dras är att det existerar ett förväntningsgap bland uppsatsens respondenter och deras revisorer. Studien bekräftar också att det inte finns något samband mellan förväntningsgapet och storleken på revisionsbyrån. Förväntningsgapet uppstår när företagen inte har tillräckliga kunskaper om revisorns arbete och när revisorn inte uppfyller sina skyldigheter. Förväntningsgapet kan åtgärdas genom mer utbildning, bättre presterande revisorer och genom utveckling av revisionsstandarderna.

Utformning av tak och möjligheter med automation av takstolstillverkning i trä

Purpose: The purpose of this work is to increase the possibilities of designing building components for specific demands to increase the building’s value, and to investigate how the possibilities can be affected by automating the production process. Method: The theoretical framework, which this study is based on, was collected using literature studies and was thereafter combined with the empirics, which were retrieved from qualitative methods as interviews and planned observations. A case study was made of the building Ormhuset in Jönköping. Findings: The objective of this work is to investigate the possibilities for designing roofs by using new automation methods for the production process of wooden roof structures. This study implies that parametric design can be used to generate new innovative shapes and designs that are optimised according to specific criteria. Furthermore, an increased use of automation in the production process of wooden roof trusses result in cheaper roof trusses, regardless of their shapes. The generated optimized designs are therefore cheaper and easier to produce using more automation in the production process. Implications: If parametric design is used, almost any kind of shapes can be generated and optimised. To ensure manufacturability of a design, an early connection between architect and manufacturer is important. Furthermore, increased use of automation can lead to easier and faster production of roof trusses and investing in more automation can be relevant for companies with large production volumes. Using digital files to control the manufacturing machines is time saving. There are alternative manufacturing methods for advanced roof structurers in wood, which are better suited for production, which cannot be rationalized as for roof trusses. Constraints for increased automation are often a high investment cost and limited space. Limitations: If the study is performed on another case than Ormhuset and with other respondents, the result might have differed but could be similar, why this study is not generally valid but only shows one possible outcome.

Samarbete i agila systemutvecklingsprojekt : Vilka mänskliga faktorer påverkar samarbetets effektivitet?

Mänskliga faktorer som till exempel kommunikation och tillit påverkar hur människor interagerar med varandra. I agil systemutveckling ingår relationer, samspel och samarbete mellan människor och dessa påverkar om systemutvecklingsprojektet anses framgångsrikt eller ej. Men ofta i systemutvecklingsprojekt så läggs det mer tid på själva tekniken än de sociala aspekterna, där de mänskliga faktorerna i många fall är en avgörande faktor för projektets slutresultat. Syftet med det nuvarande arbetet är att beskriva vilka mänskliga faktorer som är viktiga för att effektivisera samarbete i agila systemutvecklingsprojekt, samt att beskriva hur agil systemutveckling på Trafikverket utförs. Trafikverket ville ha studien genomförd för att resultatet av studien skulle hjälpa till att minska antalet mindre framgångsrika systemutvecklingsprojekt på Trafikverket. Huvudfrågan i arbetet är: Vilka mänskliga faktorer är viktiga för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt? En fallstudie utfördes vid Trafikverket genom sju semistrukturerade intervjuer som följdes upp av enkäter och dokumentstudier. Det sammanlagda resultatet tyder på att för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt på Trafikverket krävs fokus på följande fem mänskliga faktorer: kommunikation, tillit, ledarskap, kunskap och motivation.

Kommunikation som verktyg till att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik : En empirisk undersökning om hur lärare säger sig använda kommunikation i sin undervisning för att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik

Denna studie grundar sig i en tidigare litteraturstudies resultat vilken lyfte fram kommunikation som det främsta verktyget för lärare att använda då det kommer till att utveckla elevers begreppsförståelse. I litteraturstudiens resultat presenterades olika kommunikationsmönster för lärare att använda men också hur elevers vardagliga språk och redan befintliga erfarenheter kring begrepp kan användas för att utveckla den begreppsliga förmågan i matematik. Utifrån det beskrivna resultatet ovan genomfördes en empirisk undersökning i syfte att få kunskap om hur lärare säger sig använda kommunikation i sin undervisning för att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik. Resultatet för undersökningen, som grundar sig i lärarintervjuer, visar att kommunikation, på olika sätt, används till att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik. Samtliga lärare som intervjuats till studien sa sig alla ta hänsyn till elevers befintliga kunskaper och erfarenheter, samtidigt som några av dem inte sa sig använda inte de informella definitioner som förespråkas i litteraturstudiens resultat. Resultatet synliggjorde också olika kommunikationskonstellationer som lärare lyfte fram i syfte att utveckla elevers begreppsförståelse, men också hur matematikboken kan användas som underlag för kommunikation i ovan nämnda syfte.

Geometriundervisning enligt Van Hieles utvecklingsnivåer : En kvalitativ studie om överensstämmelsen mellan lärares planering, genomförande och uppfattning av geometriundervisning i årskurs 3

Denna studie har undersökt överensstämmelsen mellan lärares planering, genomförande och uppfattning av geometriundervisning i årskurs 3. Bakgrunden till undersökningen är att elever i årskurs 4 uppvisar låga resultat i geometri. Bakgrunden är även att lärare som fokuserar på kommunikation, samarbete och utmaningar i geometriundervisningen kan se till att elever får arbeta med annat än enskilt räknande av rutinuppgifter, något som studier efterfrågar. Utifrån detta behövs en studie som undersöker lärares geometriundervisning närmare, gärna ur flera perspektiv. I denna studie samlades data om två lärares geometriundervisning in genom observationer, intervjuer och innehållsanalyser. Dataanalysen har utgått från Van Hieles utvecklingsnivåer. Resultatet visar att lärarna föredrar en balans mellan enskilt arbete med rutinuppgifter och alternativ till detta men har ett omedvetet fokus på olika geometriska aspekter vid varje stadie som tillhör undervisningen (planering, genomförande, uppfattning). Konsekvenserna blir exempelvis att en Van Hiele-nivå som ska bearbetas enligt planering inte alls berörs i genomförandet av lektionen, samt att nivåer hoppas över. Det finns även utmaningar i att skapa balans mellan matematik och aktivitet samt en avsaknad av geometriskt innehåll i en del läroböcker. Elever i årskurs 4 kanske har låga resultat i geometri för att nivåer av geometrilärande hoppas över i undervisningen?

Influence of host plant structure and microclimate on the abundance and behaviour of Tephritid fly

Microclimate and host plant architecture significantly influence the abundance and behavior of insects. However, most research in this field has focused at the invertebrate assemblage level, with few studies at the single-species level. Using wild Solanum mauritianum plants, we evaluated the influence of plant structure (number of leaves and branches and height of plant) and microclimate (temperature, relative humidity, and light intensity) on the abundance and behavior of a single insect species, the monophagous tephritid fly Bactrocera cacuminata (Hering). Abundance and oviposition behavior were signficantly influenced by the host structure (density of foliage) and associated microclimate. Resting behavior of both sexes was influenced positively by foliage density, while temperature positively influenced the numbers of resting females. The number of ovipositing females was positively influenced by temperature and negatively by relative humidity. Feeding behavior was rare on the host plant, as was mating. The relatively low explanatory power of the measured variables suggests that, in addition to host plant architecture and associated microclimate, other cues (e.g., olfactory or visual) could affect visitation and use of the larval host plant by adult fruit flies. For 12 plants observed at dusk (the time of fly mating), mating pairs were observed on only one tree. Principal component analyses of the plant and microclimate factors associated with these plants revealed that the plant on which mating was observed had specific characteristics (intermediate light intensity, greater height, and greater quantity of fruit) that may have influenced its selection as a mating site.

Motivation, development and validation of a new spectral greenness index : a spectral dimension related to foliage projective cover

A method is presented for the development of a regional Landsat-5 Thematic Mapper (TM) and Landsat-7 Enhanced Thematic Mapper plus (ETM+) spectral greenness index, coherent with a six-dimensional index set, based on a single ETM+ spectral image of a reference landscape. The first three indices of the set are determined by a polar transformation of the first three principal components of the reference image and relate to scene brightness, percent foliage projective cover (FPC) and water related features. The remaining three principal components, of diminishing significance with respect to the reference image, complete the set. The reference landscape, a 2200 km2 area containing a mix of cattle pasture, native woodland and forest, is located near Injune in South East Queensland, Australia. The indices developed from the reference image were tested using TM spectral images from 19 regionally dispersed areas in Queensland, representative of dissimilar landscapes containing woody vegetation ranging from tall closed forest to low open woodland. Examples of image transformations and two-dimensional feature space plots are used to demonstrate image interpretations related to the first three indices. Coherent, sensible, interpretations of landscape features in images composed of the first three indices can be made in terms of brightness (red), foliage cover (green) and water (blue). A limited comparison is made with similar existing indices. The proposed greenness index was found to be very strongly related to FPC and insensitive to smoke. A novel Bayesian, bounded space, modelling method, was used to validate the greenness index as a good predictor of FPC. Airborne LiDAR (Light Detection and Ranging) estimates of FPC along transects of the 19 sites provided the training and validation data. Other spectral indices from the set were found to be useful as model covariates that could improve FPC predictions. They act to adjust the greenness/FPC relationship to suit different spectral backgrounds. The inclusion of an external meteorological covariate showed that further improvements to regional-scale predictions of FPC could be gained over those based on spectral indices alone.

Characterization of particle number concentrations and PM2.5 in a school : influence of outdoor air pollution on indoor air

Background, Aim and Scope The impact of air pollution on school children’s health is currently one of the key foci of international and national agencies. Of particular concern are ultrafine particles which are emitted in large quantities, contain large concentrations of toxins and are deposited deeply in the respiratory tract. Materials and methods In this study, an intensive sampling campaign of indoor and outdoor airborne particulate matter was carried out in a primary school in February 2006 to investigate indoor and outdoor particle number (PN) and mass concentrations (PM2.5), and particle size distribution, and to evaluate the influence of outdoor air pollution on the indoor air. Results For outdoor PN and PM2.5, early morning and late afternoon peaks were observed on weekdays, which are consistent with traffic rush hours, indicating the predominant effect of vehicular emissions. However, the temporal variations of outdoor PM2.5 and PN concentrations occasionally showed extremely high peaks, mainly due to human activities such as cigarette smoking and the operation of mower near the sampling site. The indoor PM2.5 level was mainly affected by the outdoor PM2.5 (r = 0.68, p<0.01), whereas the indoor PN concentration had some association with outdoor PN values (r = 0.66, p<0.01) even though the indoor PN concentration was occasionally influenced by indoor sources, such as cooking, cleaning and floor polishing activities. Correlation analysis indicated that the outdoor PM2.5 was inversely correlated with the indoor to outdoor PM2.5 ratio (I/O ratio) (r = -0.49, p<0.01), while the indoor PN had a weak correlation with the I/O ratio for PN (r = 0.34, p<0.01). Discussion and Conclusions The results showed that occupancy did not cause any major changes to the modal structure of particle number and size distribution, even though the I/O ratio was different for different size classes. The I/O curves had a maximum value for particles with diameters of 100 – 400 nm under both occupied and unoccupied scenarios, whereas no significant difference in I/O ratio for PM2.5 was observed between occupied and unoccupied conditions. Inspection of the size-resolved I/O ratios in the preschool centre and the classroom suggested that the I/O ratio in the preschool centre was the highest for accumulation mode particles at 600 nm after school hours, whereas the average I/O ratios of both nucleation mode and accumulation mode particles in the classroom were much lower than those of Aitken mode particles. Recommendations and Perspectives The findings obtained in this study are useful for epidemiological studies to estimate the total personal exposure of children, and to develop appropriate control strategies for minimizing the adverse health effects on school children.