Utomhuspedagogik och ekologi i årskurserna 1-3 : En studie om lärares syn på användandet av utomhuspedagogik vid lärande av ekologi

Syftet med denna studie är att belysa verksamma lärares syn på användandet av utomhuspedagogik inom ämnet ekologi. Studiens syfte besvaras genom frågeställningarna " Vad anser lärare om platsens betydelse för inlärning av ekologi i årskurserna 1-3?", "Hur anser lärare att elevers lärande inom ekologi kan påverkas av utomhuspedagogik i årskurserna 1-3?" samt "Hur anser lärare att planeringen och arbetet bör anpassas till elevernas ålder, när det gäller utomhuspedagogik och lärande i ekologi?". Metoden i studien är kvalitativa intervjuer med tillägg av en enkät. Resultatet av lärarintervjuerna visar att lärarens attityd spelar en stor roll vid lärandet av ekologi utomhus. Läraren bestämmer platsen för lärandet med ledning av innehållet som ska bearbetas. Själva utomhuspedagogiken påverkar användandet av sinnena, ökar intresset hos eleverna och skapar en helhetsbild och konkretisering. Skillnaderna i planeringen beroende på åldern av eleverna återkopplas till vilka vanor och rutiner eleverna har i att vara ute och arbeta. Lärarna ser både positiva och negativa sidor med utomhuspedagogik vid lärande av ekologi, dock är de positiva övervägande. Åldern har ingen större betydelse för planering av utomhuspedagogiska aktiviterer och studien visar även på att utomhuspedagogiken tar överhand över själva ämnet, i detta fall ekologi, när lärarna intervjuas.

Hur undervisning i naturvetenskap planeras och genomförs med andraspråkselever i klassrummet : Fem lärares beskrivning av sin undervisning i årskurs 1 - 3

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur lärare för årskurs 1 - 3 planerar och genomför NO-undervisningen med andraspråkselever i fokus. Studiens syfte preciseras i följande tre frågeställningar: hur beskriver lärare att de planerar för NO-undervisningen med andraspråkselever i åtanke?, hur beskriver lärare på vilket sätt de arbetar och vilka undervisningsmetoder som används för att ge andraspråkseleverna möjlighet att uppnå förmågorna inom NO för årskurs 1 - 3? samt vilken eller vilka förmågor inom naturvetenskap beskriver lärare är svårare respektive enklare att planera, genomföra och arbeta med? För att svara på studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med fem lärare i årskurs 1 – 3. I studiens resultatavsnitt framkommer det att ämnesspecifika terminologier är svårt för andraspråkselever eftersom många inte har ordförrådet. Därför bör lärare konkretisera dessa ord och begrepp genom att exempelvis ge bildstöd, konkreta exempel, visa film, göra praktiskt och lära med både kroppen och sinnen. Detta ger eleverna möjlighet att greppa orden men även lägga dem på minnet. Flera lärare i studien påtalade vikten av att låta eleverna kommunicera med en kamrat, handledare eller resurs som talar samma modersmål. Dessa samtala och diskussioner gör att eleverna inte går miste om ämneskunskaperna. Vidare har det framkommit att flera av lärarna anser att förmågan att genomföra systematiska undersökningar i biologi, fysik och kemi är den enklaste att planera/genomföra/arbeta med. Detta har en avspegling i studiens teoretiska ansats, pragmatismen, således att det inte går att skilja på praktik och teori eftersom både praktik och teori finns människans handlingar.

Lärares syn på undervisning om hållbar utveckling i So-ämnena i årskurs 1-3

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 uppfattar begreppet hållbar utveckling samt undervisning om hållbar utveckling i So-ämnena och dess relevans för elever i årskurs 1-3. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare beskriver att de planerar och genomför undervisning om hållbar utveckling i So-ämnena i årskurs 1-3. Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare. Resultatet visar att lärare ser på hållbar utveckling och undervisning kring detta utifrån tre perspektiv som i studien benämns som miljö, socialt perspektiv samt ett omfattande begrepp. Det mest framträdande perspektivet är miljö följt av ett socialt perspektiv. Genom undervisning kopplat till hållbar utveckling i So får eleverna lära sig om hur man tar hand om naturen men även om sociala och samhälleliga frågor. Undervisningen bidrar även till att eleverna får kunskaper om demokrati samt till att ge eleverna förståelse för andra människors situation. I studien framkommer att lärare ser undervisning om hållbar utveckling som relevant för elever i årskurs 1-3 gällande miljö och sociala frågor.

Lärares syn på undervisning i närområdet utanför klassrummet : En intervjustudie om hur lärare ser på undervisning som sker i närområdet utanför klassrummet inom de samhällsorienterande ämnena i årskurs 1-3

Syftet med studien var att ta reda på hur lärare ser på närområdet och hur de bedriver undervisning i närområdet utanför klassrummet inom de samhällsorienterande ämnena i årskurs 1-3. Vidare var syftet att undersöka vad lärare hade för åsikter om undervisningens inverkan på elevers lärande i årskurs 1-3 samt vad de såg för möjligheter och problem med undervisningsformen. För att besvara studiens syfte intervjuades sex lärare genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en innehållsanalys där mönster söktes i informanternas svar. Resultatet visade att samtliga lärare anser att undervisning i närområdet utanför klassrummet har en positiv inverkan på elevers lärande men att alla lärare inte bedriver undervisning i denna form. Problem som hindrar lärare från att bedriva undervisning i närområdet är tids- och ekonomibrist samt bristen på forskning inom ämnet och vissa lärare saknar även viljan till att bedriva undervisning på detta sätt. I resultatet presenteras även några olika exempel på hur lärare undervisar i närområdet utanför klassrummet och vad de ser för möjligheter med denna undervisningsform.

Är teknikämnet efter över 20 år med egen kursplanpå väg att etablera sig i årskurs 1-3? : Åtta lärares beskrivning av sin planering och undervisning iteknik

Studien har haft som syfte att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 planerar och genomförundervisning i teknik. Frågeställningarna som tagits fram för att för att få svar på studiens syfteär: hur beskriver lärarna att de planerar för teknikämnet, allmänt och i relation till det centralainnehållet för årskurs 1-3?, hur beskriver lärarna att de undervisar relaterat till det centralainnehållet i teknik för årskurs 1-3? samt vilka undervisningsmetoder används, enligt lärarna?Dessa frågor har det sökts svar på genom kvalitativa intervjuer med åtta lärare i årskurs 1-3.I resultatet framkommer att teknik är ett ämne som inte fullt ut har fått fäste i årskurs 1-3, då detvisar sig att flera lärare i studien saknar förtrogenheten med ämnets kursplan och planering ochundervisning beskrivs till stor del bedrivas tillsammans med No-ämnena. Teknikämnet har haften egen kursplan i tjugo år. Trots detta saknas på många skolor lärare med utbildning i tekniksamt material. Det framgår dock också i resultatet att några av de intervjuade lärarna ärintresserade och väl insatt i ämnets kursplan, även material i form av Skellefte-tekniken och NTAanvänds av flertalet av lärarna i studien. Teknikämnet behöver stärkas ytterligare som eget ämneoch i högre utsträckning undervisas separat för att ge eleverna en god uppfattning av vad som är teknik

Vad kan vanligt förekommande matematikläxor ge elever och deras kunskapsutveckling? : En litteraturstudie om hur matematikläxor kan påverka elevers utvecklande av matematiska kunskaper med inriktning mot kunskapsmålen i årskurs 1-3

I den här studien har syftet varit att undersöka hur matematikläxor påverkar elevernas kunskapsutveckling. Det finns många olika perspektiv att belysa detta på, i det här fallet har fokus legat på lärarens undervisning i årskurs 1-3, där matematikläxor utgör en del av undervisningen som ska ge eleverna förutsättningar och möjligheter att nå kunskapsmålen. Studien har utgått från följande frågeställning: Vad kan vanligt förekommande matematikläxor ge elever och deras kunskapsutveckling? I arbetet med att undersöka denna frågeställning har en systematisk litteraturstudie genomförts och vetenskapliga artiklar har sökts fram via databaserna ERIC (Ebsco) och LIBRIS. Vetenskapliga artiklar har utifrån beskrivna kriterier valts ut, granskats och bidragit med kunskaper. Resultatet visar att förekomsten av matematikläxor bygger på traditioner och uppfattningar, att en hög läxfrekvens inte automatiskt utvecklar kunskaper hos eleverna, att elevernas förkunskaper och intellektuella förmågor har betydelse och att det är något som lärare måste ta hänsyn till, att olika typer av förståelse kan utvecklas via läxorna och att matematikläxor som genomförs under lektionstid med stöttning av lärare ökar chansen för fler elever att tillgodogöra sig kunskaperna.

(1,3-benzo[d]dioxol-5-yl)(2-pyridyl)methyl cyanide

In the title compound, C₁₄H₁₀N₂O₂, the dihedral angle formed between the substituted pyridine ring and 1,3-benzodioxole group is 67.73 (6)°. The crystal features chains of molecules held together by alternating [π]...[π] and C-H...[π] interactions.

Synthesis and structure of tris(triphenyltin)benzene-1,3,5-tricarboxylate and its tri-DMSO adduct

The molecular structure of (Ph₃SnO₂C)₃C₆H₃ reveals distorted tetrahedral C₃O geometries for each tin atom. No intermolecular Sn...O associations occur between the molecules so that the trinuclear molecule may be considered monomeric. An increase in coordination number at tin is indicated by ¹¹⁹Sn NMR measurements conducted in d₆-DMSO solution and this has been confirmed by a structure analysis of (DMSO·Ph₃SnO₂C)₃C₆H₃·2 DMSO. In this structure, the tin atom geometries are distorted trigonal bipyramidal, existing within trans-C₃O₂ donor sets. Thus, while is it possible for the tin atoms to increase their coordination numbers in (Ph₃SnO₂C)₃C₆H₃, molecular aggregation to form polymeric arrays is precluded, most likely due to steric constraints.

Synthesis and structure of 1,3,5-tris(diorganohydroxysilyl)benzenes. Novel building blocks in supramolecular silanol chemistry

The 1,3,5-tris(diorganohydroxysilyl)benzenes 1,3,5-(HOR₂Si)₃C₆H₃ (TMSB, R = Me; TPSB, R = Ph) have been prepared and fully characterized by X-ray crystallography. The crystal structure of TMSB features pairwise connected layers, in which the molecules are involved in interlayer hydrogen bonding. The supramolecular hydrogen bond motif may be described as a 12-membered ring that adopts a chair conformation. TPSB forms an equimolar inclusion complex with water, which is associated via hydrogen bonding and apparently fills a void in the crystal packing. In this case, the supramolecular hydrogen bond motif may be described as an eight-membered ring. Two of the water molecules are also associated, giving rise to a water dimer entrapped in the silanol matrix. Besides the hydrogen bonds, the crystal structure of the TPSB·H₂O complex reveals intra- and intermolecular C-H··· π stacking of most of the phenyl groups. Electrospray mass spectrometry shows that TPSB undergoes supramolecular complex formation with a variety of N-donors such as 4-(dimethylamino)pyridine, N,N,N',N'-tetramethylethylenediamine, imidazole, 2-(dimethylamino)pyridine, and 2,2'-dipyridylamine.

Download the full text: PDF | HTML

Oligomethylene-bridged dinuclear triorganotin triflates and diphenylphosphinates. Ion pairing in the solid state and electrolytic dissociation in solution of [Ph2Sn(CH2)nSnPh2X](O3SCF3) (X = OH, O2PPh2; n = 1-3)

The condensation of [Ph₂(OH)Sn(CH₂)_nSn(OH)Ph₂] (1-3; n = 1-3) with HO₃SCF₃ and HO₂PPh₂ provided [Ph₂Sn(CH₂)_nSnPh₂(OH)](O₃SCF₃) (4-6; n = 1-3) and [Ph₂(O₂PPh₂)Sn(CH₂)_nSn(O₂PPh₂)Ph₂] (10-12; n = 1-3), respectively. The reaction of [Ph₂Sn(CH₂)_nSnPh₂(OH)](O₃SCF₃) (4-6; n = 1-3) with HO₂PPh₂ and NaO₂PPh₂ gave rise to the formation of [Ph₂Sn(CH₂)_nSnPh₂(O₂PPh₂)](O₃SCF₃) (7-9; n = 1-3) and [Ph₂(OH)Sn(CH₂)_nSn(O₂PPh₂)Ph₂] (13-15; _n = 1-3), respectively. In the solid state, compounds 4-9 comprise ion pairs of cationic cyclo-[Ph₂SnCH₂SnPh₂(OH)]₂²⁺, cyclo-[Ph₂Sn(CH₂)_nSnPh₂(OH)]⁺ (n = 2, 3), and cyclo-[Ph₂Sn(CH₂)_nSnPh₂(O₂PPh₂)]⁺ (n = 1-3) and triflate anions. In MeCN, the eight-membered-ring system cyclo-[Ph₂SnCH₂SnPh₂(OH)]₂²⁺ appears to be in equilibrium with the four-membered-ring system cyclo-[Ph₂SnCH₂SnPh₂(OH)]⁺. In contrast, compounds 10-15 show no ionic character. Compounds 1-15 were characterized by multinuclear NMR spectroscopy in solution and in the solid state, IR spectroscopy, conductivity measurements, electrospray mass spectrometry, osmometric molecular weight determinations, and X-ray crystallography (4, 5, 7, and 12).

Plasma phospholipid and dietary fatty acids as predictors of type 2 diabetes: interpreting the role of linoleic acid 1-3

Background: Dietary fatty acids may be associated with diabetes but are difficult to measure accurately.

Objective: We aimed to investigate the associations of fatty acids in plasma and diet with diabetes incidence.

Design: This was a prospective case-cohort study of 3737 adults aged 36-72 y. Fatty acid intake (/kJ) and plasma phospholipid fatty acids (%) were measured at baseline, and diabetes incidence was assessed by self-report 4 y later. Logistic regression excluding (model 1) and including (model 2) body mass index and waist-hip ratio was used to calculate odds ratios (ORs) for plasma phospholipid and dietary fatty acids.

Results: In plasma phospholipid, positive associations with diabetes were seen for stearic acid [OR model 1, highest versus lowest quintile: 4.14 (95% CI: 2.65, 6.49), P for trend < 0.0001] and total saturated fatty acids [OR model 1: 3.76 (2.43, 5.81), P for trend < 0.0001], whereas an inverse association was seen for linoleic acid [OR model 1: 0.22 (0.14, 0.36), P for trend < 0.0001]. Dietary linoleic [OR model 1: 1.77 (1.19, 2.64), P for trend = 0.002], palmitic [OR model 1: 1.65 (1.12, 2.43), P for trend = 0.012], and stearic [OR model 1: 1.46 (1.00, 2.14), P for trend = 0.030] acids were positively associated with diabetes incidence before adjustment for body size. Within each quintile of linoleic acid intake, cases had lower baseline plasma phospholipid linoleic acid proportions than did controls.

Conclusions: Dietary saturated fat intake is inversely associated with diabetes risk. More research is required to determine whether linoleic acid is an appropriate dietary substitute.

Microwave-accelerated 1,3-dipolar cycloaddition for the formation of fused [n]polynorbornanes

Microwave irradiation induces the 1,3-dipolar cycloaddition of cyclobutane epoxides with norbornenes to afford [n]polynorbornane scaffolds. Greatly enhanced reaction rates and significantly reduced levels of decomposition were observed.