Förteckning på aflidne kapellanen i Rimitto Johan Wallenii efterlemnade och till auction upplåtne boksamling

S. [2]: Ofvanstående böcker, skrifter och chartor måga å offentlig auction försäljas. Helsingfors, 3.3.1832. A. J. Wasenius.

Catalog öfver afledne lectoren A. G. Simelii boksamling, som kommer att genom auction försäljas i Åbo, den 25 apr. 1832

Julkaisuvuosi nimekkeestä.

Förtekning öfver böcker, hvilka uppå offentelig auction försäljas uti Helsingfors den [7] november och följande dagar 1839

Imprimatur: Victor Furuhjelm.

Förteckning öfver aflidne interims-predikanten i Nurmijärvi, Carl Gustaf Bergstadi's efterlemnade boksamling

Imprimatur: Frans Ludvig Schauman.

Förteckning öfver framl. domprosten m. m. doctor M. Alopæi efterlemnade boksamling, som kommer att försäljas å Auctions-kammaren i denne stad

Imprimatur: J. M. af Tengström.

Förteckning öfver en del af aflidne lectoren F. A. Meyers efterlemnade boklager, som kommer att genom auction försäljas i Åbo den [12 nästk. mars] och följande auctionsdagar - N:o 6

Imprimatur: Axel Gabriel Sjöström.

Förteckning öfver en del af aflidne lectoren F. A. Meyers efterlemnade boklager, som kommer att genom auction försäljas i Åbo den [ ] - N:o 9

Imprimatur: Carl N. Keckman.

Förteckning öfver aflidne kyrkoherden i Hauho, theologiae doctoren och Ordens-ledamoten Carl Elias Alopaei efterlemnade böcker

Imprimatur: G. F. Aminoff.

Med hängslen & livrem : Rusthåll för Finlandskämpar i Finskt vinterkrig, 1939-1940

Jag har i denna uppsats undersökt Rusthållningsrörelsen som den förekom under det finska vinterkriget. Jag har forskat kring hur utbredningen av denna rörelse sett ut och kommit fram till att organisationen var rikstäckande – om än ej helt homogen! Rusthållen bildades för att ge ekonomiskt bistånd till svenskar från regionen som åkte över till Finland för att strida sida vid sida med våra finska ”bröder”. En tid efter det att de lokala rusthållen bildats grundades Centrala Rusthållet. Centrala Rusthållets målsättning var att skapa en likformighet i de utbetalade ekonomiska understöden, samt att kunna verka som ett stöd på de orter och i de regioner där det inte fanns några lokala eller regionala rusthåll. Den lokala föreningen betalade ut pengar både till de frivilligas anhöriga och direkt till de frivilliga som kompensation för bland annat förstörda kläder. I uppsatsen har jag granskat ett lokalt Rusthåll vid namn Strängnäs-Mariefredsortens Rusthåll för Finlandskämpar. I denna förening har jag kommit fram till att det finns en socioekonomisk bredd bland den anslutna medlemspopulationen. Jag har kommit fram till detta genom att dela in medlemmarnas yrken i grupper så som kyrka, vård och skola etcetera. Jag har även, för att styrka detta, letat upp medlemmarna i 1940 års taxeringslängd och där hittat en väldigt stor spridning på inkomstnivåerna bland de enskilda medlemmarna. Vidare har jag kunnat konstatera att denna förening till största delen består av män. Det går därför att hävda att den lokala föreningen i Strängnäs-Mariefred har en könstendens. En tendens som understryks av de facto att föreningens styrelse enbart består av män!

Resor och möten i Wuthering Heights : immram, echtrae & Leabhar Gabhála Éireann

Syftet är att fastställa gemensamma drag och paralleller, som återfinns i dels keltiska myter/keltiska texter och dels i Wuthering Heights, för att sedan kunna diskutera hur dessa gemensamma drag möter och interagerar med varandra.Resultat: Jag har funnit att det i Wuthering Heights’ ramberättelse återfinns gemensamma drag och paralleller, mellan voyage-genrerna immram & echtrae och Wuthering Heights. I Wuthering Heights ’ kärnberättelse har jag funnit gemensamma drag och paralleller mellan berättelserna hämtade från Leabhar Gabhála Éireann och Wuthering Heights (samtligt mytologiskt material är hämtat ur den mytologiska cykeln). I diskussionen om det innehållsliga mötet, kommer jag fram till att Mr. Lockwood förändrats i och genom sin resa. Jag finner också att Wuthering Heights förändrats i sitt möte med Mr. Lockwood. Lägger man sedan det mytiska filtret uppe på det innehållsliga mötet kan man tolka in ett att kulturellt möte mellan det keltiska/gamla och det europeiskt-kristna/nya som en fruktbar förening, där ingen av parterna är att ringakta. Genom att låta polariteter som dåtid/nutid, hedniskt/kristet och ödemark/civilisation beblanda sig med varandra, både textmässigt strukturellt sker en sammansmältning. Detta är något som ligger helt i linje med den mytologiska cykelns världsuppfattning, där element från vår värld beblandas med element från the Otherworld.

"Båda är vi fördömda - låt oss gå tillsammans!" : Att läsa Brott och straff i en kristen teologisk kontext

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att läsa Brott och straff (1866) i en kristen teologisk kontext, där jag ville undersöka om de två trosinriktningarna i romanen förenades eller inte. Jag tog min utgångspunkt i att Raskolnikov gav uttryck för föreställningar inom Gud-är-död-teologin med betoning på Simone Weil och William Hamilton, och att Sonja gav uttryck för föreställningar inom den rysk-ortodoxa teologin. Vidare formulerade jag frågan: Kan man läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi? Jag tog hjälp av identitetsrekonstruktion som metod, med fokus på Ruard Ganzevoorts användning av termen. Resultatet är att man faktiskt kan läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi. Både Raskolnikov och Sonja har fått något i utbyte av varandra och sålunda rekonstruerat sina tidigare övertygelser och trosuppfattningar. Raskolnikovs identitet, som tidigare präglades av en övermänniskoteori och föreställningen om att Gud kanske inte finns, har påverkats av mötet med Sonja och övergett sina tidigare trosuppfattningar. Han har börjat tro. Sonja har också genomgått en förändring. Mötet med Raskolnikov har lett till att hon har börjat betrakta verkligheten med ett realistiskt synsätt. Hon har även kommit till insikt om att lidandet är ett ofrånkomligt faktum. Resultatet av den teologiska föreningen leder till en ny sorts teologi, som jag valt att kalla hoppets teologi. En teologi som förenar föreställningar från båda trosinriktningar. 

Nulägesanalys av passivhusbyggande i Sverige 2010

Byggsektorn slukar årligen ca 40 % av Sveriges totala energiförbrukning. Nya normer kräver energieffektivare bostäder. Normerna idag fokuserar enbart på driftkostnader och tar inte alls hänsyn till energiförbrukningen och koldioxidavtrycket som själva byggprocessen alstrar. Med höga driftvärden blir energiförbrukningen i byggskedet en liten procent men för passivhus, och ännu högre grad för plusenergihus, som förbrukar ytterst lite energi, blir tillverkningsenergin den avgörande miljöbelastningen. Ny teknik för att uppnå de nya kraven finns i viss utsträckning, men kännedom och kunskap om dem saknas då de fått otillräcklig spridning. En del tekniska lösningar befinner sig fortfarande i en utvecklingsprocess och är inte färdigutvecklade för en större produktion. Ambitionen med denna nulägesanalys och därtill lika inventeringsarbete har varit att fånga in de lösningar och tester som gjorts och ta del av utvärderingarna så att vi kan dra nytta utav dessa i vårt arbete. Denna sammanställning grundar sig på muntlig information vi tagit del av under studiebesöken, ritningar, beskrivningar, protokoll samt rapporter vi samlat in. Syfte Syftet med vår resa till nedanstående objekt var att ta reda på hur flerfamiljshus med passivhus standard är byggda. Vilka stomval har gjorts och av vilken anledning. Vi ville också ta reda på hur man klarat av täthetskraven i de olika projekten samt hur detta mätts. I många fall verkar det som om utformning och arkitektur glöms bort när man ska bygga passivhus som om passivhuskravet vore så betungande att god utformning inte är förening med det. Därför ville vi också bedöma byggnaderna från arkitektoniska aspekter då dessa är av stor vikt för en bra miljö.

Medierepresentationer av etnicitetsochmigrationsrelaterade frågor inomäldreomsorgen i Sverige och Finland

Media representations of ethnicity- and migration-related issues within the elderly care in Sweden and Finland Research on welfare regimes and migration regimes has shown that Sweden and Finland have similar elderly care regimes but different migration regimes. It is against this backdrop that we set out to study what Swedish and Finnish daily press focusing on elderly care has written about ethnic minorities, migrants and migration. The study uses quantitative content analysis to analyze 241 daily newspaper articles published between 1995 and 2008. This article presents the themes that have been discussed, the elderly care actors that have been in focus (i.e. whether the focus has been on elderly care recipients, elderly care providers or informal caregivers), the ethnic backgrounds that these actors have had (i.e. whether the focus has been on the ethnic majority or on ethnic minorities) and the type of explanatory frameworks that the newspaper articles in focus have used. On the basis of this, we problematize the representations of ethnic minorities, migrants and migration that the newspaper articles in question put forth and the fact that the Swedish and Finnish daily press treats the issues at hand as if migration is mostly an issue that can be relegated to the periphery of the elderly care sectors’ agenda. 

Varför en sydsvensk regionbildning : finns svaret i Ansvarskommitténs utredning?

Den sydsvenska regionbildningen är en förening som tillsammans står bakom en avsiktsförklaring för att slå samman Blekinge, Kalmar, Kronoberg och Skåne till en region med eget utvecklingsansvar. Förslag på att Sverige borde införa regioner med eget utvecklingsansvar lade den statliga utredningen, kallad Ansvarskommittén, fram efter att utförligt undersökt hur Sveriges samhällsorganisation kan förbättras. Efter Ansvarskommittén lade fram sitt förslag diskuterades det kring regionbildningar runt om i Sverige, men dessa diskussioner har en efter en lagts ner, förutom den sydsvenska regionbildningen och denna uppsats vill försöka ta reda på varför. Syftet med denna uppsats utgår ifrån att ta reda på om argumentationen för att bilda region som presenteras i Ansvarskommitténs utredning är drivkraften bakom den sydsvenska regionbildningen. För att ha underlag för att besvara detta syfte utgick jag från följande frågeställning Vilka huvudargument lade Ansvarskommittén i sin utredning fram för regionalisering i Sverige?, Vilka likheter och skillnader finns det i huvudargumenten för regionalisering från Ansvarskommittén i förhållande till den sydsvenska regionbildningens sätt att resonera kring en regionalisering? och Mot bakgrund av forskningslitteratur om regionalism, nyregionalism och regionalisering, i vilken utsträckning kan dessa begrepp kopplas samman med Ansvarskommitténs utredning? För att besvara syftet utgick jag från Ansvarskommitténs utredningsdokument och dokument från den sydsvenska regionbildningen. Genom kvalitativ textanalys i form av idéanalys och argumentationsanalys kom jag fram till att det verkar som att den sydsvenska regionbildningen har sin drivkraft i Ansvarskommitténs argumentation.

Utvecklingsarbete i skolanNågra reflexioner med utgångspunkt från kvalitativautvärderingsstudier i två svenska gymnasieskolor

Vilka förutsättningar krävs för att skolans utvecklingsarbete skall kunna initieras och genomföras på ett framgångsrikt sätt? Vad är det t.ex. för faktorer som underlättar respektive försvårar detta arbete? Syftet med detta paper är därför att:- försöka identifiera några faktorer som kan antas påverka möjligheterna att bedriva skolutveckling samt att i några avseenden diskutera vilken roll dessa spelar