Evaluation of laccases and melanization in clinical and environmental Cryptococcus neoformans samples by non-denaturing PAGE

The increased incidence of infections caused by the opportunistic pathogen Cryptococcus neoformans, which mainly affects immunocompromised patients but can also infect immunocompetent individuals, has needed additional studies on this micro-organism`s pathogenicity and factors related to virulence, such as enzyme production, for a better understanding of the aetiology of cryptococcosis. The aim of this study was to verify the applicability of non-denaturing PAGE for analysis of laccases by quantification of the amount of melanin pigment produced by clinical and environmental strains of C. neoformans. After incubation of the gel with the substrate L-dopa, strains produced melanin spots of a bright brown to black colour. Quantification of these spots was performed by densitometry analysis and the amount of melanin produced was calculated and compared among the strains. All strains showed laccase activity. Serotype B strains showed a higher melanin intensity than serotype A strains. Over half of the clinical strains (56.2%) showed the lowest melanin intensities, suggesting that melanin production may not be the main virulence factor against host defence. The clinical strain ICB 88 revealed two melanin spots on the gel, indicating the presence of two laccase isoforms. The environmental strains showed the highest values of melanin intensity, which may be related to previous exposure to environmental stress conditions.

Kolerahanteringen i Falun år 1834 & 1853 : En studie av sundhetsnämndens agerande

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka åtgärder som Falu stad, genom sundhetsnämnden, vidtog när farsoten kolera spreds i Sverige år 1834 respektive år 1853 samt om dessa åtgärder skiljer sig över tid. Frågeställningarna som används är: Vilka förebyggande åtgärder mot kolera vidtog staden genom sundhetsnämnden år 1834 och år 1853? Hur agerade läkarna i Falun mot kolerahotet? Skiljer sig Falu sundhetsnämnds åtgärder i jämförelse med andra städers sundhetsnämnder? Skiljer sig sundhetsnämndens åtgärder mellan åren 1834 och 1853? Materialet som används består av sundhetsnämndens mötesprotokoll från åren 1834 och år 1853, kolerakungörelser från de båda tidpunkterna, stadsläkare- och gruvläkarapporter samt utdrag från Tidning för Falu län och stad. Resultatet visar, att Falun vid båda tillfällena spärrades av genom att vaktstationer upprättades vid vägarna och vid stadens gräns. En karantänsstation upprättades vid stadens hälsobrunn för att ta om hand personer som inte vistats på kolerafri ort de 10 senaste dagarna. Staden delades in i tio distrikt som bemannades med en distriktschef samt några uppsyningsmän, som kontrollerade att staden hölls ren och att invånarna var rena. Stadens läkare var väldigt aktiva under sundhetsnämndens möten år 1834 och gav flera förslag på vad som behövdes göras medan de år 1853 intog en mer passiv roll. Åtgärderna i Stockholm år 1834 är snarlika de åtgärder som genomfördes i Falun samma år, huvudstaden delades också in i distrikt och det tillsattes även distriktschefer och uppsyningsmän. En annan likhet är att både Falun och Stockholm beställde färdiga likkistor för att ha i beredskap. Såväl sundhetsnämnderna i Karlskrona, Ystad och Arboga liksom Falun år 1853 vidtog i stort sett samma åtgärder som gjordes redan år 1834 t ex spärrningsåtgärder, karantänsskydd, införandet av kolerasjukhus och extra insatser för de mest utsatta i samhället.

I kolerans spår : En studie om koleraepidemins utveckling i Alingsås med omnejd 1834

Syftet med denna uppsats är att dels visa koleraepidemins utbredning i Alingsås år 1834 samt att kort jämföra den med omgivande städer i Västsverige och då framförallt Borås, och dels se på vilka återverkningar, upplevelser och reaktioner sjukdomen skapade hos människorna vid denna tid. De frågeställningar som har använts för att utveckla ovanstående syfte har varit: Vilka tankar, intryck och upplevelser gav sjukdomen upphov till? Vilka drabbades hårdast av sjukdomen? Hur förhåller sig dödstal, ålder, tidsdatering och social tillhörighet bland döda i en jämförelse med Borås? Vilka rykten, myter och reaktioner följde i kolerans spår? Materialet består av dödböcker och husförhörslängder för Alingsås stad och landsförsamling, protokoll från sundhetsnämnden i Alingsås landsförsamling, kungörelser och nedskrivna samtal från 1834, dagbok och anteckningar från privatpersoner från nämnda år samt litteratur och avhandlingar om Alingsås och koleran i Sverige. Alingsås stad hade vid sjukdomens inledningsskede en viss brist på läkare men detta avhjälptes snabbt och situationen var inte värre än i andra städer vid denna tid. För landsförsamlingen var dock bristen betydande. Då koleran härjade som värst upplevde människorna i Alingsås, liksom i många andra drabbade städer, en stark oro och ångest. De som oftast föll offer för koleran i Alingsås var fattiga som troligtvis på grund av trångboddhet och hygieniska svårigheter hade svårt att hålla smittan ifrån sig. I jämförelse med Borås visar Alingsås upp många likheter men också skillnader i form av fler döda och större dödlighet bland de fattiga.

Ensidesapplikationers kodkvalitet och förvaltningsbarhet : En jämförelse av förvaltningsbarhet hos single-page applications utvecklade med AngularJS och React

Single-page applications have historically been subject to strong market forces driving fast development and deployment in lieu of quality control and changeable code, which are important factors for maintainability. In this report we develop two functionally equivalent applications using AngularJS and React and compare their maintainability as defined by ISO/IEC 9126. AngularJS and React represent two distinct approaches to web development, with AngularJS being a general framework providing rich base functionality and React a small specialized library for efficient view rendering. The quality comparison was accomplished by calculating Maintainability Index for each application. Version control analysis was used to determine quality indicators during development and subsequent maintenance where new functionality was added in two steps.   The results show no major differences in maintainability in the initial applications. As more functionality is added the Maintainability Index decreases faster in the AngularJS application, indicating a steeper increase in complexity compared to the React application. Source code analysis reveals that changes in data flow requires significantly larger modifications of the AngularJS application due to its inherent architecture for data flow. We conclude that frameworks are useful when they facilitate development of known requirements but less so when applications and systems grow in size.

The Last Page

“Louisa,” a photograph by Molly Hodson ’13.

The Last Page: Love Story

“Love Story” a poem by Lucy Dotson ’13J

The Last Page: Class: Act

Julian Giarraputo ’13 on matters of identity.

The Last Page: The Miracle of Zucchini

Julie Kafka ’12 on the small miracle that is growing zucchini on the Hill.

The Last Page: Something From Nothing

An encounter in Namiba leads to contemplation of the nature of waste.

The Sage Page Fall 2014

Inside this Issue: Fall Service LearningBigs and LittlesCongratulations May 2014 Graduates!Why I Teach HonorsWUHA! ActivitiesSRHC ConferenceStudent SpotlightHonors Symposium SpotlightTravelling AbroadClass of 2018 and Transfers

The Sage Page Spring 2014

Inside this Issue: Spring Service LearningWhy I Teach HonorsHonors Course ReflectionsHonors LifeWays to Get InvolvedHonors Study Abroad SpotlightBigs and Littles

The Sage Page Spring 2013

Inside this Issue: Why I Teach HonorsHonors SymposiaSpring 2013 HonorsA Semester in PicturesFall Service LearningWhy I Chose HonorsWhat Honors Continues to Do For MeHonorable MentionsAcademia Achieved: A Reflection on Fall 2012Student Spotlight: Matthew NealHonors with International Experience: IndiaCongratulations December 2012 Graduates!