Marabou Black, med avsikt att lura sin publik : En kvalitativ analys av debatten efter vilseledande PR-utövande

Den 18 mars 2013 meddelar den folkkära artisten Tommy Nilsson att han byter namn till Black och  väljer en mörkare och hårdare image. Reaktionerna låter inte vänta på sig och under dagen går nyheten varm i svensk media. Senare ska det visa sig att det hela bara handlar om en PR-kampanj med syfte att marknadsföra chokladjätten Marabous nya chokladkaka med smak av saltlakrits. Tidigare forskning har visat på hur den här typen av PR-utövande, som ämnar vilseleda sin publik, riskerar att skada förtroendet för såväl företag, som journalister och PR-utövare. Genom en kritisk diskursanalys undersöker den här studien debatten som uppkommer som en reaktion på den här typen av PR-utövande, med hjälp av den specifika kampanjen Black. Genom tio argumenterande/debatterande texter på såväl nyhetsplattformar som bloggar undersöks argument, uppfattningar och förslag på konsekvenser. För att bättre förstå den profession som debatten berör tas centrala teorier om den relativt outforskade PR-branschen upp. En central del i studien inom såväl tidigare forskning som teori är hur det nya medieklimatet-/samhället har en betydande roll när den här typen av marknadsföring får allt större plats i nyhetsflödet. Resultatet visar att majoriteten av deltagarna i debatten ställer sig kritiska till det här sättet att marknadsföra produkter/tjänster på. Det argumenteras genomgående för hur den här metoden kan anses bra i den mån den bidrar till mycket uppmärksamhet och stor spridning på kort sikt. Men att problematiken ligger i att PR bör handla om att hjälpa företag och organisationer att förbättra deras anseende/varumärke. Genom att vilseleda journalister och mediepubliken riskerar man istället att skada förtroendet på lång sikt. I undersökningen har det framkommit att åsikter och uppfattningar inte skiljer sig beroende på vilken bakgrund/anknytning som skribenten har. Såväl journalister som yrkesverksamma inom reklam-/marknadsföringsbranschen erkänner ett ogillande gentemot metoden. Det visar sig även att det finns avvikande åsikter som skiljer från den negativa uppfattningen, dessa röster beskriver kampanjmetoden som harmlös, nytänkande och rolig. 

Nätneutralitet : En intervjustudie om svensk opinionsbildning

Många ställer sig kritiska till mobiloperatörerna Tre och Telias kampanjer då de sägs utmana nätneutraliteten på internet. Journalisten och opinionsledaren Emanuel Karlsten jobbar aktivt med frågan och menar att dessa initiativ är ett kliv i fel riktning. Tidigare studier visar att en reglering kring begreppet nätneutralitet inte varit nödvändig då existerande bestämmelser varit nog. Den pågående debatten i USA skapade tendenser och oro för vart utvecklingen var på väg vilket fick EU att ta ställning i frågan om vad framtida internet ska innebära. Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet nätneutralitet definieras och sägs tillämpas av ett antal aktörer som är aktiva i den svenska debatten kring Tres och Telias reklamkampanjer “Nu släpper vi musiken fri!” och “#Hatahat” som drivande nyhetshändelser. I studien har empiriska materialet samlats in genom kvalitativa intervjuer med respondenter som ansågs vara relevanta för studien genom sin yrkesutövning. Det beskrivande intervjumaterialet kompletteras av en argumentationsanalys. Syftet är att skapa en större och djupare förståelse för argumentationen i debatten om nätneutralitet och Tres och Telias kampanjer. I studien genomfördes även en pilotstudie i form av enkäter, med syfte att få en överblick över människors kunskap kring begreppet nätneutralitet. Många anser att förordningen inom nätneutralitet är slarvigt gjord men den innehåller delar av olika aspekter, det finns ingen entydig definition av nätneutralitet och därför kan begreppet vara svårt att förstå. Detta har orsakat en viss svårighet med insamling av data i form av intervjuer och sammanställning av denna studie. Den nya EU-förordningen säger att mobiloperatörer får förpacka sina erbjudanden till kunderna för att utforma intressanta erbjudanden, så länge man gör det inom ramen så är erbjudandet en affärsmetod. Frågan som består är vart gränsen för diskriminering går? Det handlar om en komplicerad tolkningsfråga och det är Post- och telestyrelsens ansvar att sammanställa förordningen och se till att mobiloperatörer följer dess riktlinjer. 

The role of semantic context and attentional resource distribution in semantic comprehension in Swedish pre-schoolers

Research on semantic processing focused mainly on isolated units in language, which does not reflect the complexity of language. In order to understand how semantic information is processed in a wider context, the first goal of this thesis was to determine whether Swedish pre-school children are able to comprehend semantic context and if that context is semantically built up over time. The second goal was to investigate how the brain distributes attentional resources by means of brain activation amplitude and processing type. Swedish preschool children were tested in a dichotic listening task with longer children’s narratives. The development of event-related potential N400 component and its amplitude were used to investigate both goals. The decrease of the N400 in the attended and unattended channel indicated semantic comprehension and that semantic context was built up over time. The attended stimulus received more resources, processed the stimuli in more of a top-down manner and displayed prominent N400 amplitude in contrast to the unattended stimulus. The N400 and the late positivity were more complex than expected since endings of utterances longer than nine words were not accounted for. More research on wider linguistic context is needed in order to understand how the human brain comprehends natural language. 

Ibland ger moskén skydd till slagna kvinnor när samhället svikit

Publicerad 16 maj, 2012 - 11:19 Att många religiösa ledare i moskéer ger uttryck för kvinnoförtryckande idéer innebär inte att alla gör det. I min undersökning ingår kvinnors berättelser om hur de i moskén erbjudits just det som samhället borde garantera, nämligen skyddat boende och stöd för dem som vill komma bort från ett våldspräglat hem, skriver Pia Karlsson Minganti. Kvinnor som vänder sig till rådgivare i moskéer kan få ta emot direktiv som är präglade av manscentrering och rent kvinnohat. Kvällens Uppdrag granskning visar exempel på detta. Utan att själv ha haft möjlighet att se programmet i sin helhet kan jag förutse starka reaktioner och krav på åtgärder. Jag arbetar själv mot könsförtryck, anser att våld och tvång ska polisanmälas och att redan existerande lagstiftning bör tillämpas. Med utgångspunkt i min egen forskning bland medlemmar i muslimska ungdomsföreningar i Sverige tror jag emellertid att debatten nu kan tjäna på att jag bidrar med perspektiv på moskéer som mer än endast arenor för misogyni. Insikten om att kategorin muslim samlar en miljard människor med alla tänkbara ideologiska orienteringar borde idag vara en självklarhet. På samma sätt är muslimska församlingar präglade av variation. Att många (just nu de flesta?) religiösa ledare i moskéer ger uttryck för kvinnoförtryckande idéer innebär inte att alla gör det. Inte heller innebär det att imamerna ifråga har kvinnoförtryck som uttalad målsättning eller aldrig verkar för kvinnors rättigheter. Verkligheten är som bekant komplex. En viktig poäng i sammanhanget är att islamiska rådgivare allt oftare är kvinnor. Internationell forskning visar på en samtida trend där kvinnor etablerar auktoritet i moskéer och organisationer, och virtuellt på internet. Det sker på eget initiativ, men även genom uppmuntran från manliga företrädare och genom statliga initiativ. De flesta bidrar som volontärer, som till exempel de ungdomsledare som runt om i Sverige engagerar ungdomar i allt från islamstudier till läxhjälp och alternativa helgaktiviteter på behörigt avstånd från alkohol och droger. Inom sina föreningar fungerar kvinnorna som beslutsfattare och organisatörer, som styrelseledamöter och ordföranden. De deltar också i andra offentliga sammanhang som föredragshållare och debattörer och samarbetspartners i olika projekt. Många av dessa projekt har till syfte att motverka diskriminering på grundval av kön, hudfärg och religiös tro. Kvinnornas religiösa engagemang kan liknas vid den kristna väckelserörelsen. Kvinnor, ungdomar och andra marginaliserade grupper sluter sig samman och studerar Koranen utan direkt inblandning av konventionella auktoriteter. De islamiska källorna används för att genomdriva förändringar och för att försvara bland annat kvinnors rättigheter. För många framstår våld mot kvinnor som en absurditet, helt oförenlig med islam. Vad jag försöker frammana här är en kontext där kvinnor kan instrueras att inte polisanmäla en misshandlande make, men där samtidigt andra typer av råd ges av olika tongivande personer och även hjälp att fly ut ur akuta våldssituationer. I min undersökning ingår kvinnors berättelser om hur medlemmar i moskéförsamlingar har erbjudit just det som samhället borde garantera, nämligen skyddat boende och stöd för dem som vill komma bort från ett våldspräglat hem. Det är bra att media granskar representanter i moskéer. Kritik kan bidra positivt till utvecklingen av islam i Sverige och motverka att män med destruktiv syn på könsrelationer fortsätter att dominera. Men det är viktigt att kritiken inte är ensidig eller fragmentarisk. När kvinnoförtryck såsom nedtystat våld och sexuellt tvång bland muslimer debatteras är även en annan form av förtryck närvarande: förtrycket mot muslimer som grupp. Det finns en tendens i dagens samhälle att peka ut muslimer som ett exceptionellt hot – mot kvinnor, homosexuella, judar, ”vanligt folk” och samhället i stort. Stigmatisering får flera olyckliga konsekvenser. För det första riskerar kvinnoförtryck i andra sammanhang att osynliggöras. I vilka andra miljöer borde tevereportage med dold kamera göras för att blotta de tänkesätt som leder till kvinnors lidande och död? Det är naturligtvis provocerande i sammanhanget, men erinra etnologen Jesper Fundbergs forskning om hur pojkfotboll fostrar unga i en miljö som knappast har gjort upp med sin sexism, rasism och homofobi. När gav den muslimkritiske debattören senast sitt stöd till en kvinnojour, med ett erkännande ord, praktiskt handtag eller rentav ekonomiskt bidrag? För det andra, politiska entreprenörer i islamofobi slår mynt av att muslimer pekas ut som det primära hotet. Sverigedemokrater hörs plötsligt försvara kvinnors, homosexuellas och judars rättigheter med hjälp av feministiska och antirasistiska argument med udden riktad mot muslimer och islam. För det tredje visar forskning på en tendens bland kvinnor i utsatta minoriteter att sluta upp bakom mansdominerade ledarskikt i syfte att värna gruppens väl, även om de samtidigt är kritiska mot dessa mäns tolkningar och praktiker. Att ensidigt förknippa islam med fenomen som våld mot kvinnor kan alltså få starkt negativa konsekvenser för prioriteringen av muslimska kvinnors välfärd. Våren 2010 debatterades riksorganisationen Sveriges Unga Muslimers val av gästföreläsare till sin årliga konferens. Den tänkta gästen förknippades med homofoba yttranden och debatten resulterade i att Ungdomsstyrelsen granskade ett antal bidragsberättigade religiösa ungdomsorganisationer för eventuell diskriminering mot homosexuella. Förutom Sveriges Unga Muslimer prövades även Ungdomsinitiativet inom Syrisk-ortodoxa ärkestiftet, Riksförbundet unga katoliker, Evangeliska frikyrkans och Pingstkyrkans ungdomssektioner. Granskningen av gruppernas formella handlingar gav inga skäl till att dra tillbaka deras statsbidrag och ingen fördjupad kontroll av enskilda medlemmars uttalanden gjordes. Exemplet visar att omfattningen av statlig granskning vägs mot människors grundlagsstadgade rättighet att organisera sig efter egna intressen och behov. Enskilda förgrundsgestalter är inte synonyma med sina samfund. I samma anda menar jag att tilltro till muslimers, kvinnor inräknade, förmåga att debattera, förhandla, tänja på och motstå förtryck gör det rimligt att framhålla muslimska församlingar och föreningar, inte bara som arenor för misogyni, utan även som plattformar för aktivt medborgande. En sådan tilltro bottnar också i insikten att det är möjligt att förändra de mest seglivade normer. Det visar inte minst den kriminalisering av våldtäkt inom äktenskapet som till slut skedde i Sverige 1965. Pia Karlsson Minganti, doktor och forskare i etnolog, Stockholms universitet

Kvinnor i ledande positioner i organisatorisk motgång - chefers syn på glasklippan

Glasklippan symboliserar fenomenet att kvinnor oftare befordras till ledande positioner i motgång än framgång. Syftet med föreliggande studie var att hos chefer i Sverige undersöka upplevelser och förhållningssätt till glasklippan, vad den tros bero på samt hur kvinnor anses påverkas av den i arbetslivet. Semistrukturerade intervjuer där ett scenario om glasklippan diskuterades utfördes med 12 chefer. Induktiv tematisk analys användes. Några intervjupersoner hade själva hamnat på glasklippan utan att ha verkat medvetna om det. Deltagarna förde ofta motstridiga resonemang och deras uppfattningar var inte samstämmiga. Det lyftes även hur kvinnors situation ser ut på organisationer idag, varför det är viktigt att medvetandegöra fenomenet, och förklaringar till glasklippan. Trots glasklippans närvaro i organisationer verkar den vara svår att se och förstå. Olika förväntningar som ställs på kvinnor skapar en svårhanterlig situation för dem på glasklippan. Att fenomenet förekommer i Sverige men är svårupptäckt visar på vikten av att uppmärksamma glasklippan.

Religiösa värderingar hos muslimska SFI-elever

Den som säger sig tillhöra en viss religion kan i praktiken vara mer eller mindre troende, eller inte troende alls. Det kan handla om att man firar vissa högtider men utan att särskilt bry sig om deras religiösa innebörd, eller att man ibland deltar i gudstjänster och ber någon gång i månaden, eller ett liv iständig hågkomst av Guds närvaro. Spektrat av religiositet för en person kan vara allt från att religionen endast har kulturell betydelse till att man lever sitt liv helt enligt dess påbud, såväl som att man anser att religion är en privatsak till att man arbetar för att samhället skall formas enligt religionen. Vad gäller islam i Sverige har de muslimska samfundens organisation och aktiviteter beskrivits i ganska stor detalj. Däremot finns inte mycket kunskap om de värderingar de står för. Och vad gäller värderingar och övertygelser hos muslimer i allmänhet finns nästan ingenting skrivet. Denna uppsatstar fasta på den kunskapsbristen. Genom en enkätbaserad attitydundersökning av explorativ karaktär med muslimska SFI-elever somrespondenter har följande frågor undersökts: - Är fundamentalism ett utbrett fenomen inom denna grupp? - I hur stor utsträckning anser man att shari’a bör gälla för muslimer i Sverige och vad är attityden tilldemokrati? - Hur ser relationen mellan religion och moral ut och hur uppfattas det svenska samhället i dettasammanhang? Undersökningens resultat är överlag i samstämmighet med tidigare undersökningar med liknande teman. Respondenterna har en överväldigande positiv attityd till demokrati och en stor del anser också att yttrandefrihet är bra. Samtidigt tycks många mena att islam är undantaget yttrandefriheten ochatt islamiska regler är viktigare än svensk lag. Stödet för shari’a är också påtagligt. En stor majoritet menar att gudstro är nödvändig för att vara en moralisk person och anser samtidigt att Sverige är ett moraliskt land. På grund av urvalsmetoden och den stora andel som avstått från att delta i undersökningen kan resultatet inte generaliseras utanför gruppen av respondenter.

Flickor, pojkar och leksaker i förskolan : En sociokulturell observationsstudie på två förskolor med inriktning på inomhuslek

Studien syfte är att undersöka hur flickor och pojkar leker, på två förskolor, med inomhusleksaker och om det finns några skillnader mellan könen i leken som avspeglar, förmedlar och bildar förståelser för samhällets könsstereotypa normer kring vad som anses kvinnligt respektive manligt. För att ta reda på detta har observation med hjälp av fältanteckningar använts, med fokus på skillnader mellan flickornas och pojkarnas val av leksaker och sätt att leka. Resultatet visar på att det finns vissa skillnader mellan de flesta pojkarnas och flickornas val av leksaker på de observerade förskolorna, men att det framförallt är sättet att leka som visar på de största skillnaderna. Det har också framkommit att flickorna och pojkarna på förskolorna i observationerna, oftast valde samma typ av leksaker. Men i dessa fall har leksakerna varit typiskt ”pojkiga”, samtidigt som skillnaderna i sättet att leka fortfarande varit tydligt framträdande. Dessa skillnader har sedan diskuterats utifrån hur de kan få betydelse för flickornas och pojkarnas förståelse för könsroller, deras framtidsval och utveckling.

Det laborativa arbetsmaterialet i matematik i lågstadiet (åk1-3) – vad, vem, när, hur & varför?

Syftet med denna studie är att undersöka det laborativa arbetsmaterialets förekomst i matematikundervisningen och ta reda på hur lärare förhåller sig till materialet och användandet av detta i årskurserna 1-3. Undersökningen är huvudsakligen en kvalitativ studie som bygger på 7 enkätfrågor ställda till lärare i lågstadiet. Min undersökning visar att laborativt arbetsmaterial förekommer i matematikundervisningen och används vid genomgångar av lärarna samt vid behov av både elever och lärare. Materialet är både roligt att använda och ett stöd för lärandet. Vissa tyckte dock att det kunde vara jobbigt att plocka fram och städa undan och att eleverna ibland lekte med det. Lärarna gav exempel på kopplingar till läroplanen och de tillfrågade lärarna upplever sig ha tillräcklig kompetens för att kunna bedriva god undervisning för främjandet av elevernas kunskapsutveckling inom ämnet matematik. Det var dock viktigt med ett fungerande erfarenhetsutbyte i arbetslaget samt möjlighet till fortbildning vid behov.

Praktisk eller teoretisk undervisning i naturvetenskap? : Vilket sätt gynnar eleverna?

Målet med denna studie var att studera hur elever lär sig på bästa sätt, om det är genom praktisk eller teoretisk inlärning i ämnet naturvetenskap eller om det är genom att använda sig av båda inlärningsformerna. Studien är baserad på observationer och intervjuer i en klass i årskurs tre. Eleverna fick göra ett för- och eftertest som analyserades. Testerna kompletteras med hjälp av analyserade intervjuer.   Studien visade blandade resultat. Vid några frågor sågs det tydligt att eleverna som hade haft en praktisk undervisning hade förstått, medan eleverna i den andra gruppen med teoretisk undervisning inte hade förstått. Resultatet visade också att vid vissa fall var resultaten tvärtom. Intervjuerna visade att majoriteten av eleverna tyckte att det praktiska arbetet var mer intressant och roligt. En slutsats var att vissa uppgifter förstår eleverna lättare med hjälp av praktisk undervisning och ibland tvärtom.   Resultaten diskuteras sedan i relation till den tidigare forskning som presenteras i del nummer två i uppsatsen. Diskussionsdelen i uppsatsen kommer att presentera metoddiskussionen, praktisk inlärning, teoretisk inlärning och ämnet naturvetenskap.

Faktorer som påverkar vårdmötet mellan sjuksköterskan och föräldrar till överviktiga barn : Litteraturstudie

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn och ungdomar har ökat kraftigt under de senaste 20 åren. I Sverige har förekomsten av fetma ökat från 1 % till 4 %. Det finns flertalet orsaker till övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Några av dem är genetiska faktorer, livsmedelskonsumtion, miljöfaktorer samt livsstilsfaktorer. Syfte: Att beskriva de faktorer som påverkar vårdmötet mellan sjuksköterskan och föräldrar till barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt och bestod av 13 artiklar. 10 med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Dessa hämtades i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Det identifierades både hinder och möjligheter som kan uppstå i vårdmötet mellan sjuksköterskan och föräldrar. Dessa hinder och möjligheter presenteras i två kategorier med totalt fem subkategorier; Skuld och skamkänslor hos föräldrarna, förnekelse hos föräldrarna angående barnets vikt, öka medvetenheten om fördelarna med viktminskning, långsiktigt förtroende underlättar vårdmötet och anpassad kommunikation i vårdmötet mellan sjuksköterska och förälder. Slutsats: Flera faktorer identifierades som har betydelse för vårdmötet mellan sjuksköterska och föräldrar. De faktorer som utgjorde hinder i vårdmötet kan båda parter påverka så att förbättringar kan ske.

Faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer för handhygien utifrån en beteendeteori En litteraturöversikt

Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem och god handhygien är det främsta verktyget i kampen mot vårdrelaterade infektioner. Följsamhet till handhygien är globalt sett låg. Sjuksköterskans händer är den främsta källan för att sprida smitta därför är sjuksköterskans beteende vad gäller handhygien viktig. Sjuksköterskans avsikt att utföra handhygien kan förklaras av den inre dimensionen som enligt Theory of planned behaviour är attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva vilka attityder, subjektiva normer och upplevda beteendekontroller som påverkar sjuksköterskans följsamhet av riktlinjer för handhygien. Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt och baserades på fjorton artiklar av kvantitativ- och kvalitativ metod som har sökts ur databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science. Resultat: Studiens resultat visade att det utifrån perspektivet av Theory of planned behaviour finns attityder, subjektiva normer och upplevda beteendekontroller som påverkar sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien. Sjuksköterskan upplevde att personligt skydd var en framträdande attityd som motiverade till handhygien. Under subjektiv norm så framträdde patienten, kollegor och förebilder som motiverande faktorer till att utföra handhygien och att känslan av att det är enkelt att utföra handhygien var den mest framträdande faktorn under upplevd beteendekontroll. Sammanfattning: Följsamhet till riktlinjer för handhygien är låg trots nationella insatser och kampanjer för att öka följsamheten. Resultatet visade att sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien främst påverkades av personligt skydd, patienten, kollegor, förebilder och känslan av att det är enkelt att utföra handhygien. Litteraturöversiktens resultat kan användas för att öka kunskapen om området och utveckla nya strategier för att öka sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien.

Djurterapins inverkan på människor med demenssjukdom och andra kognitiva sjukdomar- en litteraturöversikt

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år ungefär 25 000 människor i någon form av demenssjukdom, en sjukdom som ökar världen över och troligtvis kommer att fördubblas inom de närmsta 20 åren. Demenssjukdom drabbar hjärnan vilket påverkar minnet och den kognitiva förmågan och kan ge beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Studier visar att nio av tio personer någon gång kommer att visa symtom som ångest, oro, vandrande och aggressiva beteenden. Läkemedelsadministrering för att behandla symtom som oro, ångest och agiterande beteenden är inte ovanligt. Dock kan läkemedel ofta orsaka biverkningar hos äldre människor. Att istället använda djurterapi för att behandla symtom som kan uppstå vid demenssjukdomar kan ses som ett positivt alternativ då studier visat att djurterapi har en positiv inverkan på människan med demenssjukdom och andra kognitiva sjukdomar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilken inverkan djurterapi har på människor med demenssjukdom och andra kognitiva sjukdomar. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats (n=15). Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att djurterapi ger minskad stressnivå, minskat uppvisande av aggressiva beteenden, färre vanföreställningar, minskad ångest, nedstämdhet, sorgsenhet, depressiva symtom och apatiska beteenden samt ökning av glädje, lycka, engagemang, vakenhet, medvetenhet, verbala uttryck samt ökat minne. Konklusion: Resultatet tyder på att djurterapi med fördel kan användas som alternativ eller kompletterande behandling för människor med demenssjukdom. Dock ser författarna att utökad forskning behövs för att se långvarig inverkan av djurterapins effekter.

Intern kontroll: En fallstudie på Trafikverket

Internal control is something that’s grown more important for enterprises to keep in mind. The community is increasingly affected by the IT-development which demands a bigger degree of security. Enterprises needs to make sure that their systems are up to date and secure enough to keep it safe from unauthorized to take part of sensitive information. Internal control can exist in a major part of the work. If an enterprise have a goal for no harm or serious injury at work, internal control is necessary to reach that goal. The purpose for this essay is to examine how five different departments of Trafikverket practices internal control. How internal control is described. How the guidance from the managements is described and how it reaches the rest of the enterprise. This will lead to a proposal of improvement of the internal control at Trafikverket. We focus our frame of reference on the COSO-model and its five components. The components included in the COSO-model are control environment, risk valuation, control activities, information and communication and monitoring. The essay is a case-study of Trafikverket. We have chosen a qualitative method and interviewed five respondents from the different departments on Trafikverket. The respondents we interviewed works with internal control in their everyday work or have a god insight in the subject. We used a semi structured interview guide with questions based on the COSO framework. The results from our study shows that it exist big variations between how the departments work with internal control. It emerged that there are new guidelines for how the work should be done. This makes it necessary with education to implement the new ways to work. How the departments use the COSO-model varies. Some of them have incorporated the model in their new ways to work others have never heard of it. The conclusion of our study shows that the COSO-model and it´s components contribute to a functioning internal control. Implementing the components is important and the most important feature to good internal control is the corporate management. Education within the enterprise is the most effective way to inform the staff about the model and to implement it.

Förändringar i informationshanteringen med användandet av molntjänster : Förändringsanalys hos ett företag inom retailbranschen

Den här studien, som har bedrivits i samarbete med konsultföretaget Pipe, har studerat informationshanteringsprocessen hos småföretag inom retailbranschen. Företaget som ägnar sig åt butiksplanering med hjälp av CAD-program har idag ingen koppling mellan CAD-programmet och den molndatabas som lagrar information. Syftet med arbetet är att beskriva hur ett åtgärdsförslag skulle kunna se ut för att företaget ska kunna förbättra sin informationshantering genom användandet utav en molndatabas. Vi har även beskrivit problemområdet kring kopplingar mellanmolndatabaser och designprogram. För att besvara studiens syfte har vi genomfört en fallstudie, och svaret på forskningsfrågorna, 1. Hur ser informationshanteringsprocessen ut idag? 2. Hur kan informationshanteringsprocessen förbättras? 2. Vilka arbetssteg skulle kunna tas bort om företaget inför en koppling mellanmolndatabasen och designprogrammet? 3. Är en molnbaserad lösning ett möjligt alternativ för att använda för småföretag i retailbranschen? 4. Hur ser det ut i andra branscher som använder sig av CAD-program? Har vi hittat genom att genomföra intervjuer. Intervjuerna har hjälpt oss att genomföra en förändringsanalys där vi genom handlingsgrafer och mål- och problemlistor har kommit fram till ett antal åtgärdsförslag som företaget bör genomföra för att förbättra sin informationshanteringsprocess. Utifrån förändringsanalysen har vi kunnat dra slutsatsen att informationshanteringsprocessen skulle kunna förbättras och snabbas upp genom att införa en koppling mellan designprogrammet och en molndatabas. Detta skulle innebära att material automatiskt laddas upp från designprogrammet tillmolndatabasen, som även kunden har tillgång till. På så sätt samlas all information på ett och samma ställe. Genom litteraturstudier har vi också kommit fram till att en molnbaserad lösning vore möjligt för företaget, då det är en billig och smidig lösning för företag som inte har så stora resurser.

Kroppsideal via Instagram

Syfte Dagens teknik har medfört en explosion av nätbaserade sociala medier där bilder av träning och kroppar är ett tydligt fenomen. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur kroppsideal skapas och framställs på internet och framförallt sociala medier. Till hjälp användes frågeställningarna: Hur gestaltar manliga fitness-profiler sig själv och sina kroppar på den nätbaserade tjänsten Instagram? Finns det kopplingar mellan dessa profilers kroppsgestaltningar och specifika kroppsideologier? (Rosenmann & Kaplan, 2014) Metod Arbetet utfördes med netnografisk metod i grunden, en metod specifikt fokuserad på kvalitativ forskning av internet. Tre manliga fitnessprofiler samt fem av varje profils bilder valdes utifrån popularitet på Instagram för att granskas och analyseras i relation till kroppsideal. Resultat Bilderna hade gemensamma egenskaper då dessa, ofta i gymmiljö, visade avklädda, extremt muskulösa kroppar med fokus på framsidan av överkroppen. Skilda egenskaper förekom, dock inte i någon signifikant bemärkelse. Kroppsideologin metrosexuella-och konsumentmaskuliniteten (Rosenmann & Kaplan, 2014) präglade profilerna. Slutsatser Dessa fitnessprofilers framställning av sina kroppar stämde väl överens med dagens rådande muskulära kroppsideal som innefattar en slimmad, muskulös, väldefinierad kropp. Tydliga kopplingar kunde också göras till Rosenmann’s och Kaplan’s (2014) kroppsideologi; metrosexuella-och konsumentmaskuliniteten.