981 resultados para Díaz, Porfirio, 1830-1915
Resumo:
This article examines a little known decision of the Judicial Committee of the Privy Council: Grand Trunk Railway Company of Canada v Robinson (1915). The examination is historical and it provides a different insight into the understanding of privity of contract, a doctrine central to contract law. The examination reveals a process of trans-Atlantic legal migration in which English law was applied to resolve an Ontario case. The nature of the resolution is surprising because it appears to conflict with the better known decision of the House of Lords, Dunlop Pneumatic Tyre Company, Limited v Selfridge and Company, Limited, which a similarly constituted panel delivered in the same week. This article argues that there was a greater malleability in the resolution of cases concerned with privity than was thought to have existed. It is also argued that the power of Canadian railway capitalism is a significant factor in understanding the legal resolution of the case. Finally, it the article considers the use of English and American precedents relevant to the case. The application of English precedents to the case led to a resolution not entirely befitting Canadian conditions.
Resumo:
Hur farligt var gruvarbete i början av 1900-talet? I denna uppsats undersöks de olycksfall som inträffade i Falu koppargruva mellan åren 1906-1915. Uppsatsen behandlar totalt 387 st arbetsrelaterade olyckor i och kring gruvan. I uppsatsen framkommer att gruvarbetarna var de som löpte störst risk att råka ut för skador. Sjukskrivningarnas längd varierade kraftigt, men de flesta olyckor medförde en sjukskrivningstid på mindre än 20 dagar. Krosskador, kontusioner, sårskador och ögonskador var de vanligaste följderna av olyckorna. Händer och fötter var de mest utsatta kroppsdelarna, och de flesta olyckorna var följden av fallande stenar eller olyckor i samband med användandet av maskiner och verktyg. Under den undersökta perioden inträffade fyra dödsfall, där tre var direkt arbetsrelaterade medan ett skedde under eftervården av en olycka. De vanligast förekommande skyddsåtgärderna var att installera någon form av skydd kring maskiner eller att mana till försiktighet vid riskabla arbetsmoment.
Resumo:
Syftet med detta arbete är att utforska hur Svenska Turistföreningen, i sina årsböcker mellan 1915-1919, förhåller sig i sina utsagor om människorna och landskapen till det regionala och det nationella. De frågeställningar som använts har varit: Vilka rumsligt anknutna utsagor finns om befolkningen i de olika landskapen och om landskapen som sådana? I vilken ut-sträckning bär dessa utsagor en regional eller nationell prägel? Sätts det regionala i kontrast till det nationella, eller ses det regionala som en del av det nationella? Hur talrika är dessa utsagor? Finns det en tendens att vissa landskapsskildringar innehåller fler eller färre av dessa utsagor? Finns det en förändring i dessa utsagor under den tid som undersökts? Källmaterialet har utgjorts av Svenska Turistföreningens årsskrifter mellan 1915-1919. Dessa behandlar Uppland, Småland, Bohuslän, Västmanland samt Skåne i den ordningen. För att uppnå syftet har en kvalitativ textanalys använts. Resultatet pekar på att det finns rumsligt anknutna utsa-gor i alla böcker men mängden och arten varierar kraftigt. Det finns alltså landskap som ges en starkare regionalitet, men i dessa fall knyter man detta landskap till nationen genom att t.ex. hävda att det regionala i landskapet är något utmärkande för hela landet.
Resumo:
The Winthrop yearbook was published from 1898 to 2002. It has been known as the Tatler since its inception except for 1904 (Lang Syne) and 1918 (Tatler a la Guerre). No yearbook was published in 1900, 1902, 1903, 1905,1906.
Resumo:
Este estudo aproxima Eunice Katunda (1915-1990) e Esther Scliar (1926-1978) pela verificação de suas trajetórias individuais e pela análise musical de ‘Sonata de Louvação’ (1960) e ‘Sonata para Piano’ (1961). A investigação de suas trajetórias enfatiza, com base em documentos como cartas, depoimentos e entrevistas, a experiência vivida. A abordagem prioriza a experiência individual, sem prescindir da contextualização de suas atuações, desde o final dos anos 40, no cenário musical brasileiro. A revisão bibliográfica dos estudos de gênero em música integra o trabalho como ferramenta metodológica para as análises das duas sonatas.