Genomic evidence for the Pleistocene and recent population history of Native Americans

How and when the Americas were populated remains contentious. Using ancient and modern genome-wide data, we found that the ancestors of all present-day Native Americans, including Athabascans and Amerindians, entered the Americas as a single migration wave from Siberia no earlier than 23 thousand years ago (ka) and after no more than an 8000-year isolation period in Beringia. After their arrival to the Americas, ancestral Native Americans diversified into two basal genetic branches around 13 ka, one that is now dispersed across North and South America and the other restricted to North America. Subsequent gene flow resulted in some Native Americans sharing ancestry with present-day East Asians (including Siberians) and, more distantly, Australo-Melanesians. Putative “Paleoamerican” relict populations, including the historical Mexican Pericúes and South American Fuego-Patagonians, are not directly related to modern Australo-Melanesians as suggested by the Paleoamerican Model.

De första punkackorden : En jämförelse mellan de första brittiska och svenska punklåtarna.

Musikgenren punk är nu över 30 år gammal. Och syftet med denna uppsats är att se likheter och skillnader mellan ett par tidiga brittiska punklåtar och ett par tidiga svenska punklåtar. Och ta reda på vad som kännetecknade det musikaliska i musikgenren. Frågorna som ställs i uppsatsen är: Vad var det i det musikaliska som kännetecknade musikgenren? Och vilka musikaliska likheter och skillnader hade den tidiga brittiska punken och den tidiga Svenska punken?För att få svar på dessa frågor så har fyra stycken musikaliska verk analyserats: Sex Pistols ”Anarchy in the UK”, The Clash ”White riot”, Ebba Grön ”Ung & sänkt” och P.F. Commando ”Svenne pop”. Metoderna som använts för detta arbete är en kvalitativ studie. Och en analys som kallas ”Gibsons elva aspekter” framarbetad av David Gibson och beskrivs i hans bok ”The art of producing- How to produce an audio project”.Studien visar att man kan finna många likheter i tidiga brittiska och tidiga svenska punkverk. Den mest framträdande likheten var attityden som banden visade mot det omgivande samhället. Texterna var hotfulla och fyllda av förakt mot etablissemanget, med ett undantag av ”Svenne pop” som visade förakt mot radio, radiolyssnare och popbanden som de inte gillade. Men detta är ett tecken på att de avskyr etablissemanget och det samhället står för också. Ytterligare en likhet var det musikaliska. Musiken var enkel, rak och mixningen lät dåligt producerad och inte riktigt färdig, och instrumenteringen var densamma i samtliga verk som analyserats nämligen: elgitarr, elbas, trummor och sång. Detta var också då det som kännetecknade ett verk ur musikalisk synpunkt ifrån genren punk under de första åren. Det viktigaste inom genren i dess födelse var inte att låta bra utan att låta och att göra saker själv.

Provningsmetod för sol- och biovärmesystem : Systemprestanda och emissionsdata

SP i Borås och SERC, Högskolan Dalarna har i samverkan tagit fram en systemprovnings-metod där kompletta sol- och pelletsvärmesystem har provats i laboratorium under sex dygn. Plus två inledande dygn för termisk stabilisering av systemet. Provningen innefattar verklig-hetstrogna lastfall för två sommardagar, två vinterdagar, och två vår/höstdagar. Syftet är att få fram information om systemets helårsprestanda och systemfunktion genom en kortare tids provning. Vid mätningarna som genomförts vid Högskolan Dalarna har syftet också varit att undersöka systemens emissionsprestanda. Emissionsmätningarna ingår normalt inte i system-provningen, eftersom det skulle öka kostnaderna för att genomföra proven. Ett komplett system inklusive regulatorer provas med undantag för solfångaren, som utgörs av en dator-styrd rigg för att kunna skapa en repeterbar solvärmemängd från en systemspecifik solfångar-krets.Totalt har sju olika sol-pelletsystem provats samt ett referenssystem som utgörs av en kombi-panna utan solvärme. Dessutom har det inom projektet genomförts en jämförande provning mellan SP och Högskolan Dalarna på samma system. Provningsmetoden som utvecklats i detta projekt har visat sig kunna uppfylla målen, det vill säga kunna jämföra systemprestanda mellan olika system och uppskatta årsprestandan. Till detta har även eventuella driftsproblem i systemen kunnat identifieras så att dessa kan åtgärdas och systemen förbättras. För att förbättra provningsmetoden och öka noggrannheten i utvärderingen föreslås ett antal åtgärder inför en fortsatt provning. De viktigaste förändringarna är att se till att pannans och systemets laddstatus är så lika som möjligt vid början av sexdagarssekvensen, liksom vid sekvensens slut. Detta kräver två olika åtgärder: dels att de inledande två dygnen är identiska med de sista två dygnen och att panna triggas igång ett par timmar innan sekvensens början och slut, så att risken minskar att pannan levererar värme till tanken vid sekvensens början och slut. Vidare föreslås att en ny metod skall användas för att mäta värmeavgivningen till rummet från kaminer och att dess noggrannhet undersöks.För att åstadkomma exakt rätt last och solvärmetillskott vid provningen skall riggen använda en teknik med kontinuerlig kompensation av last och solvärmetillskott så att uppmätt och önskad energimängd alltid blir densamma i alla provningar. Detta förenklar även handhavan-det vid provningen och underlättar utvärderingen. För att kunna ge bättre återkoppling och kunna ge råd till hur systemen skall förbättras bör tanktemperaturen alltid mätas i några punk-ter och att förlustkoefficienter för panna och tank tas fram genom ett separat avsvalningsprov.Systemprovningen visar generellt att det är gynnsamt att kombinera pelleteldning med sol-värme. Pelletpannor har en låg verkningsgrad under låglastperioden och med solvärme kan pannan stängas av när driftsförutsättningarna är som sämst. Hög pannverkningsgrad liksom en väl fungerande ackumulatortank och styrsystem har visat sig vara avgörande för att erhålla höga systemprestanda i denna provningsmetod. Pannverk-ningsgraden över mätperioden är betydligt lägre än för motsvarande pannor under stationär drift på full effekt. Detta beror på att driftstiden för brännaren endast utgör en liten del av hela provningsperioden och därför blir pannans egenskaper under stilleståndsperioderna desto viktigare för systemets prestanda. Under stilleståndsperioderna är det värmeförlusterna till rummet som är avgörande för prestandan, medan värmeförlusterna har en försumbar inverkan på verkningsgraden när pannan eldas på full effekt enligt provningsmetoden för pannor EN 303-5. Resultaten pekar alltså på att de normala prestandaprovningarna för pannor enligt EN 303-5 inte ger någon garanti för att pannan är effektiv under verklighetstrogen drift och att provning vid stationär effekt inte heller styr utvecklingen mot bättre isolerade pannor och därmed effektivare sol- och biovärmesystem.Solfångarens prestanda och storlek har också relativt liten inverkan på den totala systempres-tandan. Solfångarprovning som garanterar solfångarens prestanda är viktigt för att garantera solfångarnas kvalitet och prestanda, men alltså inte på något sätt avgörande för att uppnå höga årsprestanda i kombinerade sol- och biobränslesystem Det finns uppenbarligen en stor förbätt-ringspotential för denna typ av system och den utvecklade provmetoden är ett mycket viktigt redskap för att effektivisera sol- och biovärmesystem.Emissionsfaktorer redovisade som medelvärde för hela provningssekvensen (sex dygn) var mellan 192 och 547 mg/MJ för CO, mellan 61 och 95 mg/MJ för NO, mellan 6 och 45 mg/MJ för TOC och mellan 31 och 116 mg/MJ för partiklar. För CO och NO ligger värdena inom de intervall som redovisas från forskningsprogrammet "biobränsle hälsa och miljö BHM. Upp-mätt medelkoncentration av kolväten och partiklar ligger betydligt högre än de emissionsfak-torer som redovisas av BHM.Andelen av emissionerna som släpps ut under start/stopp sekvenserna ligger mellan 63 och 96 % för CO-utsläppen och mellan 48 och 93 % av TOC-utsläppen. För partiklar är motsvarande andel mellan 30 och 39 % och för NO endast 10 till 21 %. Det betyder att styrningen av brän-naren och emissionskarakteristiken under start/stopp-blir mycket avgörande för hur mycket CO och TOC som släpps ut och att nuvarande metoder för miljömärkning av pelletpannor som baseras på stationära mätningar enligt EN 303-5 inte leder till att emissioner av CO och TOC minimeras på årsbasis.

Beyond the Threshold: Life in the New Russia

Amanda Sprang spent nine months, from September of 1995 to May of 1996, studying at Colby College's program in St. Petersburg, Russia. Through contacts made during previous trips to Russia in middle and high school, Amanda was able to quickly rekindle her old friendships and make new ones with many young Russians from different backgrounds. The following work is a collection of twelve essays about life in the New Russia. The essays are framed by a foreword and an epilogue that help place the entire work in a historical context. Although the theme of each essay emerges from a particular incident, within every story Amanda has addressed numerous topics relating to Russian life in today’s changing society. Her first essay, “Art Klinika," takes place in an avant-garde night club in St. Petersburg, and includes a brief yet impressionable, encounter with three young Russian men. “The Birthday Party” recalls a wild evening at the home of her close friend, showing how the Russians greet special occasions. Both the third and fourth essays take place in Moscow, where Amanda returns to visit old friends. These two essays portray the lives of the new economic elite in comparison with the average citizen, as well as show how young Russians face the new challenges that greet them. "Politics Russian Style" recalls a political rally in St. Petersburg, and attempts to shed light on the wacky political world of an infant democracy. Chapters Six through Ten take place away from the western cities of St. Petersburg and Moscow, as Amanda brings us to the cold, mysterious land of Siberia in the dead of winter. She recounts her five day train ride with a retired, high-powered, Communist party official, her experiences in the provincial city of Irkutsk, and a brief trip to a Buddhist monastery and, later, an excursion to Lake Baikal. Back in St. Petersburg, Chapter Eleven gives a humorous account of a ski trip with several Russian friends. Amanda finishes her work with her final chapter, “The Dacha," which describes a weekend spent at a Russian country home with her friend's family.

Lost!! Posters!!!!

A notice of theft. A variety of posters we hung for the Graphic Design Senior Show. We just turned our backs for one minute, and WHAM! Some silkscreen - craving punk nicked' em.

Reflexões sobre o ensino de música e a formação do professor generalista

Nas séries iniciais do ensino fundamental no sistema educacional brasileiro, os conteúdos de quase todas as disciplinas são abordados por professores generalistas. A Lei de Diretrizes e Bases 9394/96 teve seu texto alterado em 2008, tornando obrigatórios os conteúdos de música no ensino de Arte na educação básica. Muitos professores têm se mostrado temerosos em desempenhar tais funções, possivelmente pelo fato de a música não ter estado presente na formação desses indivíduos. O presente estudo objetivou conhecer em que medida o aprendizado de um panorama da História da Música Popular Brasileira, olhando a música como produto cultural e histórico e os músicos como agentes sociais, poderia auxiliar os educadores na elaboração de estratégias pedagógicas para o estudo de conteúdos diversos na perspectiva contextualista, segundo Almeida (2001). Foram elaboradas com os alunos do curso de Pedagogia, algumas propostas interdisciplinares direcionadas aos alunos do ensino fundamental, utilizando a vida e obra de alguns compositores brasileiros. Observou-se que os pedagogos podem desenvolver a apreciação musical, traçando paralelos com conteúdos diversos. Concluiu-se que a contribuição do professor generalista para o desenvolvimento musical das crianças será proporcional à compreensão que este educador tem sobre música e arte na formação dos indivíduos.

Hip hop sul : um espaço televisivo de formação e atuação musical

O presente trabalho investigou o programa televisivo Hip Hop Sul, veiculado pela TV Educativa do Rio Grande do Sul, e a sua relação com os músicos que dele participam, buscando entender as funções sócio-musicais e as experiências de formação e atuação musical que o programa desempenha. As técnicas utilizadas na coleta de dados foram a entrevista semi-estruturada, observações e acompanhamento da rotina de trabalho dos produtores do programa e registros em fotografias digitais e em audiovisuais da atuação dos grupos de rap e da produção do programa. A investigação foi desenvolvida na perspectiva dos estudos culturais (Wolf, 1995) e a análise dos dados foi feita com base no método de análise televisiva de Casetti e Chio (1998). O trabalho fundamenta-se na perspectiva da televisão como mediadora de conhecimentos musicais, (Fischer, 1997, 2000a, 2000b; Kraemer, 2000; Nanni, 2000 e Souza, 2000), a partir dos quais foram evidenciados os aspectos musicais formativos e atuantes presentes no Hip Hop Sul. Os aspectos abordados referem-se as experiências musicais dos grupos de rap como telespectadores e participantes do programa. Os resultados dessa pesquisa mostram que para esses grupos, ver a si mesmo ou sentir-se representados na televisão, significa existir, ter uma identidade e sair do anonimato. Estar na televisão é, portanto, uma experiência que modifica o ser e o fazer musical.

Um século de tradição: a banda de música do Colégio Salesiano de Santa Rosa (1888-1988)

A música nos colégios salesianos sempre ocupou um lugar de destaque, pois na pedagogiade Dom Bosco é considerada importante fator educativo, devido a seu grande poder deinfluência no espírito dos jovens. Para Dom Bosco, uma escola sem música é um corposem alma , afirmação que explicita o valor pedagógico da música. Ainda segundo ele, aalegria é o elemento básico da educação, e a música expressa esse estado da alma. Estetrabalho visa valorizar a Banda de Música do Colégio Salesiano Santa Rosa, de Niterói,RJ, em sua trajetória de mais de 100 anos de atividade ininterrupta, e resgatar umamemória que tende a se perder. A banda sempre esteve à frente das festas cívicas,contagiando o público com marchas e hinos patrióticos, comandando desfiles escolares,impondo sua cadência e expressando através da música o sentimento de sua comunidade.Esta pesquisa surgiu da observação de que os trabalhos sobre bandas tinham como pontoprincipal a questão do ensino musical, mas não o valor pedagógico da música. Tambémnada havia sido escrito sobre a Banda de Música do Colégio Salesiano Santa Rosa. Assim,por meio da documentação histórica e da memória como suportes de reconstrução dahistória dessa banda secular, este trabalho lança um novo olhar sobre o tema.

Arte, tecnologia e ilegalidade: o futuro da criatividade

O presente artigo oferece um panorama de alguns dos desdobramentos da cultura do remix, tendo como foco a tensão entre legalidade e ilegalidade que emerge a partir de práticas emergentes de produção de conteúdo a partir de obras pretéritas protegidas pelo direito autoral.

Formação e prática MUSICAL DE DJs: um estudo multicaso em Porto Alegre

Este estudo tem como objetivo central compreender a formação e a prática musical de DJs, a partir de quatro estudos de casos realizados com DJs atuantes na cidade de Porto Alegre – RS. Partindo deste objetivo, o trabalho procura discutir as seguintes questões: quais aspectos integram a formação musical de DJs? Quais os meios e materiais utilizados na sua formação musical? Onde e como atuam? Há transmissão de conhecimentos para outros DJs? As técnicas utilizadas na coleta de dados foram as entrevistas semi-estruturadas e observações diretas da prática musical de cada DJ participante. O referencial teórico se apoiou nas seguintes áreas e autores: educação musical, com abordagem sociocultural (Nanni, 2000; Kraemer, 2000 e Souza, 2001); aprendizagem e formação (Giroux, 1996; Bolle, 1997; Bransford et al., 2000), música e tecnologia (Lévy, 1999; Carvalho, 1999; Lemos, 2001). O método de pesquisa utilizado foi o estudo multicaso, com abordagem qualitativa, que permitiu um estudo aprofundado de cada caso, de maneira que durante a pesquisa, cada um foi tratado dentro de sua prática específica, sem comparação com os demais. Compreender a formação e a prática musical de DJs implica em desvendar a complexidade e a estrutura desse fazer musical, enfocando os aspectos desse aprendizado. Este estudo evidencia que a formação e a prática musical de DJs é determinada pelos meios e estratégias que desenvolvem nas relações socioculturais.

Valsas de Radamés Gnattali : um estudo histórico-estilístico

Este trabalho objetiva evidenciar como ‘Valsas para Piano’ de 1939, de Radamés Gnattali refletem o diálogo entre os dialetos americanos e as culturas americanas no Brasil dos anos 1930, causados pelo desenvolvimento dos meios de comunicação e acesso às formas de entretenimento de massa. Após o exame de posturas analíticas (MEYER), aponta-se a recorrência de elementos e de seus desvios delineados segundo o modelo literário de Sant’Anna e considerações pontuais de Chase, Schwartz-Kates, Lidov e Santos. A avaliação do rótulo de americanizado atribuído ao compositor Radamés Gnatalli (1906-1988) teve por base Schuller, Santos e Garcia &Rodriguez.

Música na educação de jovens e adultos : um estudo sobre práticas musicais entre gerações

Este trabalho tem por objetivo central compreender como se articulam práticas musicais de estudantes da Educação de Jovens e Adultos (EJA). Aborda sobre questões de repertório, divergências e convergências de interesses, entre universos musicais de estudantes de distintas gerações no contexto educacional da EJA. Investiga sobre práticas daqueles/as que não se encontram em idade considerada “ideal” para iniciar ou aprofundar sua formação escolar nessa área, embora a apropriação e a transmissão da música ocupe um lugar importante em suas cotidianidades A metodologia utilizada é o estudo de caso, tendo como campo empírico uma instituição escolar da EJA, localizada em Porto Alegre. Foram realizadas observações nas aulas e oficinas de música, entre outros espaços, bem como entrevistas com dezessete estudantes cujas idades variaram entre 21 e 78 anos. A presente pesquisa está apoiada em estudos que abordam a temática geracional (Ariès, 1991; Debert, 1998; Salles Oliveira, 1999; Ferrigno, 2003; Brito da Motta, 2005, entre outros), e em estudos da Educação Musical (Small, 1984; Arroyo, 1999, DeNora, 2000; Souza, 2004). Os resultados revelam que uma co-educação musical se gesta entre os/as participantes da pesquisa. Sem perder de vista as diferenças, e em um contexto educacional que preza pela busca de relações igualitárias, aprendizagens musicais mútuas entre gerações, se tecem nesse cenário.

Um virtuose do além-mar em terras de Santa Cruz : a obra pianística de Arthur Napoleão (1843-19250

Esta tese trata do significado musical do ponto de vista hermenêutico na obra para piano do pianista-compositor luso-brasileiro Arthur Napoleão (1845-1925). O exame técnicoestético de sua obra pianística adota uma perspectiva relacional entre texto musical e entorno cultural, situando compositor e obra dentro do campo de problematização das várias estéticas que configuraram o Romantismo do século XIX. A elaboração do modelo analítico e as análises empreendidas do corpus musical selecionado compreenderam uma leitura de tipo hermenêutico em que se cruzaram informações contextuais atinentes aos pólos de criação e recepção das obras. Desta forma trataram-se os principais gêneros musicais empregados pelo compositor à luz da recepção de sua carreira de virtuose tanto no Brasil quanto no exterior. O corpus documental é constituído por materiais diversos pesquisados em bibliotecas nacionais e estrangeiras

Práticas de ensino da música de rabeca no Rio Grande do Norte

MARTINS, Emerson Carpegianne de Souza ; LIMA, Agostinho Jorge de. Práticas de ensino da música de rabeca no Rio Grande do Norte. In: ENCONTRO REGIONAL DA ABEM NORDESTE, 9. Natal, 2010.Anais... Natal: UFRN/ESCOLA DE MUSICA, 2010