992 resultados para Analisi termo-strutturale, FEM, HyperMesh, Ducati
Resumo:
Ethanol production has gained great prominence in the investment new renewable energy sources and Brazil is among the leaders of production. However, this activity generates large amounts of waste being the largest volume of the sugar cane bagasse. For this reason looking up ways to use this material as burning for energy production and composition of forage in the diet of ruminants, however there are difficulties to use this production for this last one. This paper proposes a microbiological treatment with Lentinula edodes and Pleurotus ostreatus in order to enable the bagasse in ruminant feed composition in order to be used more noble than their burning. After treatment with the fungus, tests were performed for quantifying crude protein by the method of Kjeldhal. It was verified that the protein content in the pure bagasse was 1.0% after fermentation the protein content was 4.2% with L.edodes and 4.9% with P. ostreatus. To evaluate the protein quality of the product fermented by L. edodes and P. ostreatus was applied microbiological method for growth of Enterococcus zimogenes verifying that after fermentation the protein quality was 76 and 27.4% with L. edodes and P.ostreatus, respectively, compared with casein. The quantification of amino acids showed significant improvement of protein with altered amino acid profile with treatments of fungos. About of DQO and BOD were also found considerable improvement besides considerable drop in toxicity as measured by acute toxicity test with Daphinia similis
Resumo:
As membranas corioamnióticas são barreiras mecânicas contra a ascensão de microrganismos e possuem papel fundamental no sistema imune inato. Quando é invadida por microrganismos apresenta corioamnionite aguda, que é a infiltração das membranas fetais por leucócitos polimorfonucleares. Entretanto as membranas têm efeito inibitório sobre o crescimento de muitas bactérias, em parte, pela produção de defensinas. Quantificar a expressão de defensinas (HBD1, 3 e 4) por membranas corioamnióticas de gestações complicadas por corioamnionite. Foram incluídos no estudo 40 fragmentos de membranas corioamnióticas, com diagnóstico histológico de corioamnionite, provenientes de gestações complicadas por rotura prematura de membranas pré-termo (RPM-PT) e/ou trabalho de parto prematuro (TPP) que apresentaram parto prematuro como desfecho gestacional, constituindo o grupo estudo (G1). Como grupo controle (G2), foram avaliadas 40 membranas corioamnióticas, com ausência de corioamnionite e pareadas pela idade gestacional ao grupo estudo. Fragmentos das membranas corioamnióticas foram encaminhados à análise histopatológica para confirmação de corioamnionite histológica. Outros fragmentos de 1cm2 das membranas foram acondicionados em RNA later e submetidos à extração de RNA total. Após a extração do RNA, as amostras com concentração entre 0,02 e 0,2μg/ μL de RNA foram submetidas à obtenção de cDNA e posterior utilização na quantificação da expressão de defensinas pela técnica da PCR em tempo real empregando-se o sistema TaqMan® Gene Expression Assays. Em relação às variáveis sócio-demográficas, as porcentagens de mulheres que referiram união estável, cor branca e hábito tabagista foram similares entre os grupos estudados. Em relação às variáveis obstétricas não houve diferença estatisticamente significativa entre os grupos G1 e G2... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo)
Resumo:
Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de São Paulo (FAPESP)
Resumo:
Ao atender um paciente, muitas vezes o profissional da saúde fotografa ou filma o caso. Há, via de regra, duas razões básicas para tal atitude. A primeira é para a documentação do caso per se, e as imagens ficarão restritas ao prontuário clínico do paciente. E, se porventura algum dia houver um litígio envolvendo aquele determinado tratamento, tais imagens poderão ser utilizadas como meio de prova. A segunda razão diz respeito à divulgação do caso clínico, com a sua publicação em periódicos científicos, apresentação em aulas, cursos, congressos e similares. Pode-se citar ainda uma outra razão: o uso das imagens para a divulgação dos serviços do profissional que conduziu o tratamento/procedimento. Para a obtenção/gravação das imagens, faz-se necessário o consentimento do paciente, ou de seu responsável legal (no caso de incapaz). Porém, a imagem produzida somente poderá ser utilizada para os fins específicos a que se destinou inicialmente. Se porventura o profissional tiver intenção de usá-la, por exemplo, em publicações, precisará do consentimento específico para este fim. Vale lembrar que a própria Constituição Federal da Brasil assegura tal direito. A produção de imagens de pessoas e a sua divulgação em meios acadêmicos, por exemplo, ocorre não somente em atendimentos clínicos, como também em pesquisas que envolvam seres humanos. É necessário respeitar as normas éticas e legais relacionadas ao uso de imagens. Este trabalho apresenta uma proposta de Termo de Consentimento para obtenção e uso de imagens de pacientes de profissionais da saúde.
Resumo:
Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de São Paulo (FAPESP)
Resumo:
Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES)
Resumo:
Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de São Paulo (FAPESP)
Resumo:
A case-control study (2008-2009) analyzed risk factors for preterm birth in the city of Campina Grande, Paraíba State, Brazil. A total of 341 preterm births and 424 controls were included. A multiple logistic regression model was used. Risk factors for preterm birth were: previous history of preterm birth (OR = 2.32; 95%CI: 1.25-4.29), maternal age (OR = 2.00; 95%CI: 1.00-4.03), inadequate prenatal care (OR = 2.15; 95%CI: 1.40-3.27), inadequate maternal weight gain (OR = 2.33; 95%CI: 1.45-3.75), maternal physical injury (OR = 2.10; 95%CI: 1.22-3.60), hypertension with eclampsia (OR = 17.08; 95%CI: 3.67-79.43) and without eclampsia (OR = 6.42; 95%CI: 3.50-11.76), hospitalization (OR = 5.64; 95%CI: 3.47-9.15), altered amniotic fluid volume (OR = 2.28; 95%CI: 1.32-3.95), vaginal bleeding (OR = 1.54; 95%CI: 1.01-2.34), and multiple gestation (OR = 22.65; 95%CI: 6.22-82.46). High and homogeneous prevalence of poverty and low maternal schooling among both cases and controls may have contributed to the fact that socioeconomic variables did not remain significantly associated with preterm birth.
Resumo:
Mörkertalet kring antalet barn som i Sverige utsätts för att bevittna familjevåld är stort och det finns inga exakta uppgifter över hur många som berörs. Enligt kommittén mot barnmisshandel handlar det om mellan 100 000 och 200 000 barn varje år. Det var först i mitten av nittiotalet som de utsatta barnen började uppmärksammas i större utsträckning och på senare tid har det börjat fokuseras mer kring olika former av behandlingsinsatser eftersom barnen anses vara i stort behov av bearbetning av sina upplevelser. I dag finns det ett tiotal relativt nystartade verksamheter runtom i landet som arbetar med behandling av barn som bevittnat familjevåld. Det övergripande syftet var att undersöka hur behandlingspersonalen vid de utvalda verksamheterna uppfattade sitt arbete och hur de tillämpade barnperspektivet. Syftet var även att jämföra informanternas utsagor med varandra samt med vad forskningen ansåg vara av vikt vid behandling av utsatta barn inom olika teman. Studien baserades på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem behandlare som arbetade vid fyra olika verksamheter. Resultatet redovisades utifrån citat av intervjupersonerna som sedan analyserades med hjälp av aktuell litteratur och forskning kring behandlingsarbete inom åtta teman samt barnperspektiv, dvs. utifrån några författare och forskare inspirerade av olika teoretiska utgångspunkter som tex. Inger Ekbom, Barbro Metell samt Atle Dyregrov m.fl.. Resultatet av undersökningen visade bl.a. att alla verksamheterna med undantag för vissa skillnader i struktur och innehåll i princip använde sig av samma arbetsmodeller, främst Trappanmodellen och Children are people too och alla koncentrerade sig på behandling av enbart barnet. Behandlarna var relativt samstämmiga när de beskrev hur de uppfattade sitt arbete, vad de ansåg vara viktigt att fokusera på och vilka hinder de urskiljde. Behandlarna delade även uppfattningen någorlunda om vad de ansåg vara barnets bästa utifrån ett barnperspektiv och hur man borde tillämpa barnperspektivet i praktiken. En huvudsaklig slutsats var att behandlingspersonalen vid de olika verksamheterna var förhållandevis eniga med varandra samt med vad forskningen visade men att det förekom vissa utmärkande skillnader särskilt gällande en av verksamheterna som även skiljde sig mer organisatoriskt jämfört med de övriga tre verksamheterna. Resultatet kunde dock inte generaliseras då det enbart grundades på utvalda intervjupersoners subjektiva erfarenheter av just deras behandlingsarbete.
Resumo:
Studiens syfte är att undersöka fem personers upplevelser av integration i Östersunds kommun. Alla fem personer är födda och uppvuxna i ett annat land än Sverige och har kommit till Sverige för ungefär två år sedan. Studien lägger stor vikt på den enskildes subjektiva känslor i möten och interaktioner som äger rum i olika sociala sammanhang som t.ex. vardagssituationer eller myndighetskontakter. Studien analyserar och diskuterar huruvida personer med s.k. invandrarbakgrund känner sig integrerade och som en likvärdig del av samhället. Den tar kritiskt ställning till olika teoretiska ansatser om integration och kommer fram till att synen på personer med s.k. invandrarbakgrund måste förändras från problemsyn och krav på assimillering till resurssyn och mångfald som ska gälla på alla livsområden. Uppsatsen är utförd utifrån en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer inom följande områden: känslan av bemötandet av lokalbefolkningen, vänskapskontakter med lokalbefolkningen, upplevelser av boendesegregation, bemötandet på skola och arbetsplats, upplevelser av fördomar och diskriminering samt bemötandet av myndigheter. Studien visar att upplevelsen av integration är subjektiv och individuell. Gemensamma upplevelser är brist på social kontakt med lokalbefolkningen samt en positiv bedömning av såväl svenska statens åtgärder mot diskriminering som också Östersunds kommun introduktionsstöd för invandrare.
Resumo:
Det är allmänt känt att sexuella övergrepp i barndomen kan leda till en rad psykosociala svårigheter samt psykisk ohälsa. Trots att forskningen i ämnet har intensifierats de senaste åren är det fortfarande ett kunskapsområde där mycket saknas. Detta är en kvalitativ uppsats med syftet att återge fem mammors upplevelser av hur sexuella övergrepp i barndomen påverkat deras uppfattning av sin föräldraroll. Genom att intervjua dessa kvinnor med hjälp av ett frågeformulär med öppna frågor har vi fått tagit del av hur deras traumatiska erfarenheter har påverkat deras föräldraroll. Mammornas berättelser har analyserats med hjälp av meningskoncentrering. Resultatet av intervjuerna har tolkats för att sedan jämföras med vad tidigare forskning samt litteratur i ämnet har att skildra. Undersökningen visar att de sexuella övergreppen i kvinnornas barndom påverkat dem negativt i sina föräldraroller. I undersökningen framkommer även att dessa mödrar känt en avsaknad av stöd då deras barn varit små.
Resumo:
SAMMANFATTNING: Människor tvingas fly ifrån sina hemländer på grund av våld för att söka säkerhet någon annanstans. Att människor lämnar ett land eller tvingas fly har skett under alla tider. Människor flyr från förföljelse, fattigdom, svält eller krig. Uppskattningsvis finns 19,2 miljoner människor på flykt runt om i världen och nära hälften av dessa är barn. Av de barn som befinner sig på flykt är de ensamkommande ungdomarna en viktig grupp att urskilja. Då de ensamkommande asylsökande ungdomarna är i behov av särskilt skydd. Under 2003 var de flesta ensamkommande ungdomar i Sverige från Somalia, Irak, Serbien och Montenegro. Vårt syfte är att få ökad förståelse för ensamkommande ungdomars upplevelser av hur deras identitet formats i hemlandet och senare i mottagarlandet i samspel med människor i sin omgivning. Samt vilken betydelse asylprocessen och tidigare trauman har haft för ungdomarnas personliga identitetsutveckling. De faktorer som berörts som viktiga för ungdomens personliga identitetsutveckling är förluster, boende, ovisshet, familjeåterförening och nätverk samt språket.Vi har valt att göra en explorativ studie som innefattar kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem ensamkommande ungdomar. Resultatet i form av empiri och analys har utförts utifrån tidigare forskning och från Cullbergs kristeori samt relevanta begrepp som etnicitet och identitet utifrån symbolisk interaktionism. Studien har visat att samtliga ungdomar upplevt att den ovisshet de levt i under asylprocessen samt tidigare trauman har påverkat dem mycket både psykiskt och fysiskt. De ungdomar vi har intervjuat upplever alla att de idag har en ny personlighet efter att ha fått uppehållstillstånd. Den nya identiteten har enligt ungdomarna påverkats bland annat av föräldrarnas uppfostran och de nya människor de möter i mottagarlandet samt av de nya miljöerna ungdomarna befinner sig i.
Resumo:
Se han eliminado páginas en blanco