974 resultados para home economics
Resumo:
Title from cover.
Resumo:
Mode of access: Internet.
Resumo:
Report for 1896/1899- are included in the annual report of the Farmer's institutes of the province of Ontario.
Resumo:
Includes indexes.
Resumo:
Title varies slightly.
Resumo:
Family homelessness is a disturbing social problem in the United States. This study was conducted to determine the scope of components that included services and programs available for homeless women with children in transitional housing programs in Florida and the effectiveness of these components in helping these women move towards independence. Primary data for this study were obtained through questionnaires sent to directors of homeless centers in Florida. Supportive services offered by these centers were evaluated to determine if they enabled homeless women with children to become self-sufficient. The findings of this research indicated that regardless of the size, length of participation, and scope of services provided by the centers, these women showed gains in their ability to move toward self-sufficiency. The results support the hypothesis that transitional housing programs have a positive effect on homeless women with children. ^
Resumo:
Inscription: Verso: boy using sewing machine, home economics class, Thompson Jr. High School, Syosset, New York.
Resumo:
Inscription: Verso: boys making pizza, 7th grade home economics class, Thompson Jr. High School, Syosset, New York.
Resumo:
Det ställs allt högre krav på att kunna hantera den allt mer digitaliserade vardagen. Elevens möjligheter att få utveckla sådana kunskaper, färdigheter och attityder som behövs för att kunna fungera som aktiva medborgare i samhället och i vardagen betonas i både Lagen om grundläggande utbildning och i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. För att eleven ska kunna uppnå dessa mål ställs krav på att alla elever får utveckla digital kompetens inom den grundläggande utbildningen. Digital kompetens är uppräknad som en av EU-kommissionens åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Digital kompetens, som i sin tur är uppbyggd av grundläggande IKT-färdigheter finns representerad i Glgu 2014 som en del av den mångsidiga kompetensen. Att eleven ska ges möjlighet att utveckla digital kompetens inom alla läroämnen ställer också krav på att läraren tillämpar IKT i undervisningen. I tidigare forskning har det däremot framkommit att det finns flera faktorer som inverkar på lärarnas IKT-användning. Syftet med denna studie är att undersöka de faktorer som inverkar på ämneslärarnas IKT-användning i huslig ekonomi. Ett av husliga ekonomins uppdrag är att stödja elevernas förmåga att hantera vardagen och utveckla grundläggande färdigheter för att genomföra uppgifter i anslutning till hushållet. Med tanke på husliga ekonomins starka relation till samhället och läroämnets uppdrag finns ett starkt behov av att kartlägga faktorer som inverkar på lärarnas IKT-användning. Studien är en kvantitativ undersökning som i huvudsak grundar sig på statistisk hypotesprövning. I studien har totalt sju hypoteser formulerats för att undersöka samband mellan följande faktorers inverkan på ämneslärarnas IKT-användning i huslig ekonomi: digital kompetens, upplevt stöd, tillgång till IKT-infrastruktur och upplevd nytta med IKT. Dessa faktorer har i tidigare studier visat sig inverka på lärarnas användning av IKT. I studien finns också en deskriptiv målsättning att beskriva de faktorer som ingår i hypotesprövningen. Deskriptiv statistik framtas också för en variabel som på grund av bristande teoriunderlag och avsaknad av tidigare forskning inte ingår som en faktor i hypotesprövningen. Denna variabel utgörs av lärarnas upplevda nytta med IKT för elevens utveckling av de färdigheter, kunskaper och attityder i anslutning till de centrala innehållen i huslig ekonomi. Datamaterialet har samlats in via webbenkäter. Målpopulationen består av alla som undervisar huslig ekonomi i årskurserna 7–9 inom den grundläggande utbildningen i Finland. För att göra ett urval av målpopulationen tillämpades en kombination av slumpmässigt och icke-slumpmässiga urval. Själva enkätutskicket genomfördes i ett samarbete mellan Åbo Akademi och Helsingfors universitet. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats med statistikprogrammet SPSS. De uppställda hypoteserna testas med regressionsanalys. Den deskriptiva aspekten i studien syns i den beskrivande statistiken som presenteras med hjälp av frekvenser, procentandelar, lägesmått och centralmått. Resultaten från regressionsanalysen visar på positivt samband mellan lärarnas digitala kompetens och upplevd nytta samt mellan upplevd nytta och lärarnas IKT-användning. Regressionsanalysen visar också på ett signifikant samband mellan lärarnas digitala kompetens, IKT-infrastruktur och IKT-användning. Resultaten i den senare regressionsmodellen kan tolkas som att ju högre lärarna uppskattar sin digitala kompetens och ju bättre tillgång till IKT-infrastruktur desto oftare använder lärarna olika IKT-verktyg i undervisningen i huslig ekonomi. Inga signifikanta samband hittades mellan lärarnas upplevda stöd och IKT-användning. Enligt den deskriptiva statistiken upplever lärarna en stor brist på ämnesfortbildningar inom IKT. Lärarna upplever dessutom att det finns bristande tillgång till digitala verktyg. De övergripande resultaten pekar på att ämneslärarna i huslig ekonomi inte har tillräckligt goda förutsättningar för att tillämpa IKT på ett pedagogiskt ändamålsenligt sätt i undervisningen. Tyngdpunkten borde sättas på att trygga tillgången till IKT-infrastruktur, ge lärarna möjligheten att utveckla den digitala kompetensen och erbjuda ett större utbud av ämnesfortbildning inom IKT. Ett förslag på fortsatt forskning kunde vara att genomföra en större jämförelse mellan hur ämneslärare i olika läroämnen tillämpar IKT i undervisningen. En dylik jämförelse kunde ge en inblick i hur de olika läroämnena skulle kunna jobba för att IKT ska få en naturlig plats i undervisningen. Resultaten kunde eventuellt också gynna en helhetsskapande undervisning. En helhetsskapande undervisning kunde vidare lyfta upp husliga ekonomins roll för elevens utveckling av de färdigheter, kunskaper och attityder som behövs för ett livslångt lärande.
Resumo:
This paper empirically examines the effect of current tax policy on home ownership, specifically looking at how developer contributions impact house prices. Developer contributions are a commonly used mechanism for local governments to pay for new urban infrastructure. This research applies a hedonic house price model to 4,699 new and 25,053 existing house sales in Brisbane from 2005 to 2011. The findings of is research are consistent with international studies that support the proposition that developer contributions are over passed. This study has provided evidence that suggest developer contributions are over passed to both new and existing homes in the order of around 400%. These findings suggest that developer contributions are thus a significant contributor to increasing house prices, reduced housing supply and are thus an inefficient and inequitable tax. By testing this effect on both new and existing homes, this research provides evidence in support of the proposition that not only are developer contributions over passed to new home buyers but also to buyers of existing homes. Thus the price inflationary effect of these developer contributions are being felt by all home buyers across the community, resulting in increased mortgage repayments of close to $1,000 per month in Australia. This is the first study to empirically examine the impact of developer contributions on house prices in Australia. These results are important as they inform governments on the outcomes of current tax policy on home ownership, providing the first evidence of its kind in Australia. This is an important contribution to the tax reform agenda in Australia.
Resumo:
At head of title: 95th Congress, 1st session. Joint committee print.