Solar rechargeable battery—principle and materials

A brief survey of the historical development of a photoelectrochemical solar cell is given. The principle and future of solar chargeable battery is compared with a wet and a dry type photovoltaic cell. A solar chargeable battery, with or without a membrane and with an aqueous solution or with solid-state electrolytes is discussed. A new unique type of configuration “Sharon-Schottky” junction solar cell is described which can be used either as a charger for any secondary batteries or could be used for photoelectrolysis of water. All these configurations and their relative merits are discussed. A review on the various semiconductors and types of solar chargeable batteries is made. Finally, a conclusion is drawn for future direction of research for developing an economically viable photoelectrochemical (PEC) solar cell based on either the principle of a solar charger (to charge a Ni---Cd battery or lead—acid battery) and/or solar chargeable battery with or without without a membrane. Some new innovative ideas for the preparation of materials is discussed. The entire discussion is geared towards answering a relevant question: what has gone wrong to result in the stagnation and failure in commercialization of a PEC based solar cell?

Studies in crystal engineering. Photochemical and crystallographic investigations of bromocoumarins and (±)-7-(p-bromobenzylidene)piperitone

Studies in crystal engineering. Photochemical and crystallographic investigations of bromocoumarins and (±)-7-(p-bromobenzylidene)piperitone

Studies of phosphazenes. Part 33. Thermal rearrangement of alkoxy(p-methylphenoxy)cyclophosphazenes: a synthetic route to oxocyclophosphazanes, phosphazadienes and phosphaz-1-enes

The aryloxy(alkoxy)cyclotriphosphazenes N3P3(OR)6�m(OC6H4Me-p)n(R = Me, n= 1�3; R = Et or CH2Ph, n= 3) rearrange on heating to give trioxocyclotriphosphazanes; the di- and mono-methoxy derivatives, N3P3(OMe)6�n(OC6H4Me-p)n(n= 4 or 5), yield dioxophosphaz-1-enes and an oxophosphazadiene respectively. The 1H, 13C and 31P NMR data for the starting materials and the products are presented. No evidence has been found for partially rearranged products. The geometrical disposition of the aryloxy groups in the starting material is retained in the rearranged products. Some aspects of the mechanism of the thermal rearrangement are discussed.

Finlandismer i fokus : Finlandssvenska studerandes syn på ett urval finlandismer och allmänsvenska ord och uttryck

Syftet med studien är att undersöka sydfinlandssvenska högskolestuderandes kännedom om och inställning till ett urval finlandssvenska ord och uttryck samt till dessa ords allmänsvenska motsvarigheter. För att undersöka detta har jag gjort en enkätundersökning bland svenskspråkiga högskolestuderande i Helsingfors. Jag undersöker i vilken utsträckning informanterna använder finlandssvenska ord och uttryck och i vilken utsträckning allmänsvenska. Jag undersöker även vilka finlandssvenska ord och uttryck de använder mest och vilka minst, samt vilka allmänsvenska ord och uttryck de använder mest och vilka minst. Dessutom undersöker jag om informanternas språkliga bakgrund har ett samband med deras kännedom om och användning av finlandssvenska respektive allmänsvenska ord och uttryck. Avsikten med den här undersökningen är att öka kunskapen om hur unga finlandssvenskar förhåller sig till sin finlandssvenska varietet samt till den allmänsvenska varieteten som de i vuxen ålder förutsätts behärska åtminstone i någon mån. Idén till enkätundersökningen kommer från Margareta Södergårds och Sofie Tjärus studie Blivande barnträdgårdslärares syn på finlandismer (2008). Urvalet finlandismer kommer från en mindre undersökning Goda och onda finlandismer som Mikael Reuter (2004) har gjort bland en grupp finlandssvenska och sverigesvenska språkvårdare. Sammanlagt ingår 55 finlandismer av olika slag i enkäten. För varje finlandism finns det även en eller fler allmänsvenska motsvarigheter och sammanlagt ingår därför 122 ord och uttryck i enkäten. Mina informanter är 162 studerande vid två svenska högskolor i Helsingfors. För att få reda på relevanta bakgrundsfakta om informanterna har jag använt samma formulär som Therese Leinonen i Svenskan i Finland ett språk i kläm? (Leinonen & Tandefelt 2000). Jag har utgående från informanternas generella språkanvändning delat in dem i tre grupper. En grupp vars vardag är finskdominerad, en vars vardag är svenskdominerad och en vars vardag utspelar sig till ungefär lika stor del på svenska som på finska. Undersökningen är kvantitativ och för att behandla materialet har statistikprogrammet SPSS använts. Studien visar att informanterna förhåller sig rätt lika till finlandismerna och de allmänsvenska orden och uttrycken. De känner ungefär lika bra till de finlandssvenska och de allmänsvenska orden och uttrycken, men de prefererar ändå i viss mån finlandismerna framför de allmänsvenska orden och uttrycken. Mina informanter förefaller i viss mån vara mer accepterande mot finskpåverkade finlandismer än vad Reuters (2004) informanter är, och de förhåller sig mindre positiva till metaforiska uttryck än vad Reuters informanter gör. Informanter med en svenskspråkig vardag verkar använda allmänsvenska ord och uttryck i högre utsträckning än vad informanterna med en finskspråkig vardag gör. Resultaten tyder dessutom på att informanterna med en svenskspråkig vardag också känner till fler allmänsvenska ord och uttryck även om de inte alltid själva är beredda att använda dem. Studien visar även att informanter med en svenskspråkig vardag använder en del metaforiska uttryck mer än vad informanterna med en finskspråkig vardag gör. Det är överlag tydligt att undersökningens informanter, finlandssvenska högskolestuderande från södra Finland, varken har en speciellt stor kännedom om metaforiska uttryck eller en speciellt positiv inställning till dessa. Bristande behärskning av metaforiska uttryck, idiom och kollokationer kan ses som ett första steg mot språkförlust och sett ur den synvinkeln är resultatet oroväckande. Det stärker den rådande uppfattningen att allt inte står helt rätt till med den svenska språkbehärskningen bland unga finlandssvenskar.