Kvinnors sexualitet och kroppsuppfattning efter gynekologisk cancer.

Inledning: Kvinnors sexualitet och kroppsuppfattning efter gynekologisk cancer förändras. Som barnmorskor är det viktigt att i tidigt skede medverka till och förebygga de komplikationer som dessa kvinnor drabbas av. Syfte: Syftet med studien var att göra en jämförande, detaljerad beskrivning av attraktion och sexuell lust hos kvinnor som blivit strålbehandlade mot gynekologisk cancer. Metod: En prospektiv kohortstudie med kvantitativ ansats med enkätformulär. Två kohorter har jämförts där 616 kvinnor behandlats för gynekologisk cancer samt 344 kvinnor som inte behandlats. Resultat: Kvinnorna upplever sig mindre attraktiva och att deras partner även tycker det. De hade mindre längtan efter sex och hade sex mer sällan. Flertalet talade inte med någon om sin brist på lust till sex eller om de sexuellt relaterade biverkningarna. De kände sig mindre upphetsade i en sexuell situation där tillfredsställelsen och avspänningen i samband med orgasm förändrats. Kvinnornas välbefinnande påverkades negativt och problem med avföring och gasläckage förekom. Slutsats: Upprepad information och återkoppling före, under och efter behandling mellan kvinnorna och patientansvarig barnmorska/läkare är nödvändigt. Kvinnornas upplevelse av att vara attraktiva, tankar på, längtan och lust efter sex samt ofrivillig gasavgång och avföringsträngningar är de viktigaste faktorerna att belysa för kvinnorna för att kunna förbereda och förebygga komplikationer efter gynekologisk cancer.

Alkohol, självkänsla och kön : en sambandsstudie

Självkänsla är vår värdering av vem vi är, den kan var hög eller låg men relativt bestående över tid (Jonsson, 2003). Det sägs att killar har högre självkänsla samt bättre psykiskt välbefinnande jämfört med tjejer (Socialstyrelsen 2009). Syftet med undersökningen var att ta reda på om grad av självkänsla påverkade alkoholkonsumtionen, om killar skattade sin självkänsla högre än tjejer samt om det fanns könsskillnader i alkoholkonsumtionen. Sextioen gymnasieungdomar deltog i enkätundersökningen, 27 killar och 34 tjejer. Resultatet påvisade att självkänslan påverkar alkoholkonsumtionen i grad av berusning (p<0.01) och inverkar på debutåldern, (p<0.01) killar skattar sin självkänsla högre än tjejer (p<.001) och tjejer alkoholdebuterar tidigare än killar (p<.05).

Musiklyssnande i förändring : C-uppsats om hur lyssnarvanorna förändrats sedan 1970-talet

Jag har jämfört hur unga människor lyssnade på inspelad musik på 1970-talet med hur unga lyssnar idag. Jag har gjort en enkätundersökning där två grupper, en som är ung idag och en som var ung på 1970-talet, fått svara på frågor om sitt musiklyssnande. Enkäten har jag kompletterat med fyra intervjuer. Den stora skillnaden när det gäller förutsättningarna för lyssnandet, är övergången från analog till digital teknik. Idag lyssnar vi mer vid datorn eller i portabla medier som mp3-spelare eller mobiltelefoner. På 1970-talet var man mer bunden till stationära anläggningar som stereoanläggningen eller radion. Teknikskiftet har också påverkat hur man lyssnar. Förr lyssnade man oftare tillsammans. Idag har det fysiska lyssnandet individualiserats. Den sociala interaktionen har i hög grad flyttat ut i cyberrymden: Man byter spotifylistor, man tipsar om klipp på youtube, man delar med sig av sin egenproducerade musik på myspace osv. Lars Lilliestam använder begreppet musikantropologi för att beskriva studiet av musik som en social aktivitet. Möjligheten att välja ur ett enormt utbud och sätta ihop sina egna spellistor har gett lyssnaren större kontroll över sitt lyssnande. De portabla medierna innebär också en möjlighet till effektivt tidsutnyttjande; man tar med sig musiken samtidigt som man gör något annat. Marie Strand Skånland har undersökt hur mp3-spelare används i vardagen och kommit fram till att musik används som en resurs. Lyssnande på personligt utvald musik, i form av spellistor, kan ge en känsla av kontroll över sig själv, omgivningen och över andra. Man stänger in sig i sin egen ljudbubbla.Lyssnarna anser att ljudkvaliteten har stor betydelse för musikupplevelsen. Men åsikterna går isär, både om vad som är bra ljudkvalitet och om vad som är en bra musikupplevelse.

Filmljudets funktioner i krigsfilm : En audio-visuell analys av Apocalypse Now och Saving Private Ryan

I denna uppsats har filmljudet i krigsfilmerna Apocalypse Now och Saving Private Ryan undersökts. Detta har gjorts för att försöka bidra med ökad förståelse för filmljudets användningsområde och funktioner, främst för filmerna i fråga, men även för krigsfilm rent generellt. Filmljud i denna kontext omfattar allt det ljud som finns i film, men utesluter dock all ickediegetisk musik. Båda filmerna har undersökts genom en audio-visuell analys. En sådan analys görs genom att detaljgranska båda filmernas ljud- och bildinnehåll var för sig, för att slutligen undersöka samma filmsekvens som helhet då ljudet och bilden satts ihop igen. Den audio-visuella analysmetod som nyttjats i uppsatsen är Michel Chions metod, Masking. De 30 minuter film som analyserades placerades sedan i olika filmljudzoner, där respektive filmljudzons ljudinnehåll bland annat visade vilka främsta huvudfunktioner somfilmljudet hade i dessa filmer. Dessa funktioner är till för att bibehålla åskådarens fokus och intresse, att skapa närhet till rollkaraktärerna, samt att tillföra en hög känsla av realism och närvaro. Intentionerna med filmljudet verkade vara att flytta åskådaren in i filmens verklighet, att låta åskådaren bli ett med filmen. Att återspegla denna känsla av realism, närvaro, fokus samt intresse, visade sig också vara de intentioner som funnits redan i de båda filmernas förproduktionsstadier. Detta bevisar att de lyckats åstadkomma det de eftersträvat. Men om filmljudet använts på samma sätt eller innehar samma funktioner i krigsfilm rent genrellt går inte att säga.I have for this bachelor’s thesis examined the movie sound of the classic warfare movies Apocalypse Now and Saving Private Ryan. This is an attempt to contribute to a more profound comprehension of the appliance and importance of movie sound. In this context movie sound implies all kinds of sounds within the movies, accept from non-diegetic music. These two movies have been examined by an audio-visual analysis. It's done by auditing the sound and picture content separately, and then combined to audit the same sequence as a whole. Michel Chion, which is the founder of this analysis, calls this method Masking. The sound in this 30 minute sequence was then divided into different zones, where every zone represented a certain main function. These functions are provided to create a stronger connection to the characters, sustain the viewers interest and bring a sense of realism and presence. It seems though the intention with the movies sound is to bring the viewers to the scene in hand, and let it become their reality. To mirror this sense of realism, presence, focus and interest, proves to be the intention from an early stage of the production. This bachelor’s thesis demonstrates a success in their endeavours. Although it can’t confirm whether the movie sound have been utilized in the same manner or if they posess the same functions to warefare movies in general.

Adaptiv stämning : En bedömning av acceptabilitet och tonkvalitetsuppfattning

This thesis presents an adaptive tuning system that can be described as a dynamic Just Intonation tuning system, being compatible with equally tempered instruments. The tuning system is called Hermode Tuning (HMT) and the tuning used as comparison for evaluation is the standardized western tuning, the equal tempered tuning. This study investigates preferences for these two musical tuning systems, depending on whether the tunings are presented on a piano or with woodwind instruments. A listening test was done with students at the Falun Conservatory of Music, including both a vertical listening (intervalls) and a horizontal listening (cadenses and musical compositions) of Hermode tuned musical material. Overall the results showed no significant preferences for either tuning system irrespectively of what instrument it was presented with. The clearest results was that of a misjudged just intonated perfect third on the piano and a preference for an adaptively tuned piano presented in a simple harmonic structure, with a parameter setting of HMT 70%. Materials for comparison was partly taken from Hermode´s own website, but overall the attitude towards these sequenses (using a likert scale of one to five) showed a low expected value. This shows the complexity of the topic and no general conclusions regarding the choice of intonation or tuning system could be done for the presented material.

Patientens upplevelse av den perioperativa dialogen : En litteraturöversikt

Syfte: Att beskriva hur patienten upplevde den perioperativa dialogen och dess information.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. De vetenskapliga artiklarna söktes via databaserna Cinahl, Pubmed, Medline och Academic Search Elite. Uppsatsförfattarna valde ut 16 artiklar låg till grund för resultatet. Artiklarna bestod av både kvalitativa och kvantitativa studier. Artiklarnas kvalitet bedömdes utifrån granskningsmallar.Resultat: I studier kunde utläsas att patienterna hade goda upplevelser av den perioperativa dialogen. Patienterna kände sig delaktiga i sin egen omvårdnad och behandling samt upplevde att operationssjuksköterskan såg dem som viktiga i omvårdnadsprocessen. Patienterna blev sedda som individer och inte som objekt. Patienterna kände även en samhörighet med operationssjuksköterskan. Detta gjorde att patienterna kände sig trygga och kunde lämna över ansvaret till operationssjuksköterskan. Resultatet visade även att det fanns brister i informationsgivningen samt att olika vårdkategorier fokuserade på olika innehåll i den perioperativa informationen. Patienterna upplevde ett ökat informationsbehov rörande operationen samt uppföljning postoperativt av operationspersonal.Slutsats: Den perioperativa dialogen hade ett stort värde för patienterna. Brist på preoperativ information ledde till en oförberedd och otrygg patient. Att helt frångå en viktig bit i patienternas omvårdnad ledde till en upplevelse av att inte vara delaktig i sin egen situation. Den postoperativa uppföljningen visade sig vara viktig för patienternas välbefinnande.

Patienters erfarenheter av trycksår : En litteraturöversikt

Syftet med denna studie var att belysa patienters erfarenheter av trycksår. Frågeställningarna var: Hur påverkas patientens välbefinnande av trycksår samt vilka erfarenheter av trycksår beskrivs av patienterna. Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes i databaserna PubMed samt Cinahl med hjälp av sökorden ”pressure ulcer”, ”quality of life”, ”well being” och pain. Artiklarna skulle fokusera på patienternas perspektiv samt inte vara för medicinskt inriktade. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån två vedertagna mallar, sammanlagt tretton artiklar valdes ut för att användas i resultatet. Materialet lästes igenom flera gånger, analyserades och syntetiserades för att få fram viktiga teman. Resultatet visade att trycksår påverkade patienten både fysiskt, psykiskt och socialt, där den största fysiska faktorn var smärta. De flesta patienterna hade trycksår grad två eller tre och dessa var oftast belägna vid korsbenet, hälarna, höften eller sacrum. Smärtan beskrevs som värre av patienter med högre grad på trycksåren. Den ständiga smärtan påverkade det dagliga livet och innebar olika begränsningar för patienten. Många patienter upplevde också att de preventiva åtgärder som personalen satte in förvärrade smärtan och vissa ansåg att dessa orsakade nya trycksår. Livskvaliteten och välbefinnandet hos patienterna påverkades negativt i form av exempelvis depressioner och social isolering. Patienterna beskrev olika grader av bland annat känslomässig stress, humörsvängningar, frustration, ilska, nedstämdhet och depression. Oro för sårläkning förekom ofta hos patienterna. Den sociala påverkan hade flera orsaker, bland annat begränsades patienterna fysiskt av att vara på sjukhus, vara sängliggande eller ha besvärande förband. En del patienter upplevde även en minskad vilja att vara social på grund av bland annat sårlukt eller smärta. Med denna litteraturstudie hoppas vi att inblicken i hur patienter med trycksår ökar så att förståelsen samt omvårdnaden för dessa patienter kan förbättras.

Anhörigas upplevelser i samband med vård av en äldre person i hemmet : En litteraturöversikt

SAMMANFATTNINGSyftet: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att studera hur anhöriga till äldre personer upplevde sin situation i i samband med att de vårdade sina äldre hemma, hur de hanterade sin situation, samt vilka strategier de använde sig av för att hantera sin roll som anhörigvårdare. Metod: Databaserna Cinahl och Medline användes i sökningarna efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relative and older people and home care, home health care and family caregiver elderly people, family caregivers and care givers of aging people, elderly people and family care givers of aging people, family care givers of older people, family caregivers and frail elderly, family caregiver and older people and home care, home care older people and family caregivers older people, family caregivers older people. Efter genomläsning bedömdes 16 artiklar vara användbara i resultatet. Dessa kom från vetenskapliga tidskrifter och artiklarna innehöll både kvalitativa studier som kvantitativa studier. Resultat: De flesta anhörigvårdare var kvinnor, de kunde uppleva en högre belastning än män. De anhöriga påverkades både mentalt, fysiskt och emotionellt. De kände sig bundna men kunde även känna ett välbefinnande i vården av den äldre personen. Anhöriga upplevde sin roll som anhörigvårdare till äldre personer i hemmen som att de var delaktiga i omsorgen genom praktiskt som känslomässigt stöd. Deras situation hade även inverkan på deras upplevelse av stress och hur de hanterade situationen. En del äldre anhörigvårdare var själva äldre och i behov av hjälp. Konsekvenserna av deras reaktioner/upplevelser beskrevs som både subjektiv och objektiv belastning. Samt att de även var mindre benägna att söka stöd i form av avlastning för sina äldre personer. Slutsats: Rollen som anhörigvårdare till äldre personer som vårdas i hemmen innebar förändringar i anhörigas livssituation, de fick ta ett stort ansvar för den äldre personen. De upplevde stora påfrestningar både känslomässigt som praktiskt, många kände sig ensamma utan stöd, andra hade olika sätt att hantera sin situation. Äldre anhörigvårdare var mer utsatta för belastning av olika skäl när de vårdade äldre personer i hemmet, dels var de själva äldre samt att de själva kunde vara i behov av hjälp för sina hälsoproblem. Kvinnorna var den grupp anhörigvårdare som upplevde störst belastning i vården av äldre personer i hemmet. När det gällde att söka hjälp och stöd såg det olika ut bland anhörigvårdarna, trots att kvinnorna upplevde störst belastning var de minst benägna att söka hjälp.

Demens – Effekter av icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid ångest och det särskilda boendets påverkan på välmående och livskvalitet : en litteraturstudie

Syftet med studien var att undersöka effekten av icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid tecken på ångest hos individer med demens på särskilt boende samt hur ett särskilt boende för individer med demens bör utformas. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med hjälp av 13 vetenskapliga artiklar som ansågs relevanta för studien. Resultat: Att lyssna på musik kan ha en positiv inverkan på individer med demens som visar tecken på ångest, och i kombination med aktivitet öka tankemönster. Enbart aktivitet på verkade inte ångest nämnvärt. Ljusterapi gav en positiv effekt i en studie, medan en annan studie inte visade någon effekt. Hemlik miljö var viktigt vid nybyggnad av särskilda boenden. Särskilda boenden för individer med demens med hemlika förhållanden ger högre livskvalitet, minskad ångest och rädsla hos individer med demens. Individualiserad miljö kunde stödja individens identitet och en stimulerande miljö kunde sänka frekvensen av negativa beteenden. En renovering, för att förbättra den stödjande funktionen och det estetiska intrycket av miljön, på särskilt boende kan leda till försämrad livskvalitet och välmående. Slutsats: Artiklarna i denna studie visar på att miljön påverkar individer med demens och flera av dem tar upp att en hemlik miljö är viktig eller vilka positiva effekter ett boende med hemlik miljö har på individer med demens. Icke-farmakologiska behandlingsmetoder kan ge färre tecken på ångest och sänka användandet av läkemedel.

Ljudet av Galenskap : En analys av musikens narrativa funktion i film

Syftet med detta examensarbete har varit att få en större kunskap om den musikaliska gestaltningen av karaktärer i film, samt att få en utökad kunskap om filmmusik generellt. Uppsatsen inleds med en kort skildring av filmmusikens historia samt en redogörelse för den tidigare forskning som berör ämnet. Därefter har en funktionell analysmetod, baserad i en kategorisering av filmmusikens olika berättarfunktioner, presenterats. Analysen är grundad i två frågeställningar och dess syfte har varit att ta reda på musikens narrativa funktion i film och de eventuella mönster som kunnat urskiljas i det musikaliska berättandet. Fyra olika scener ur fyra filmer har analyserats, alla med den gemensamma nämnaren att de gestaltar ett eller flera mord.Vidare har analysen sammanfattats. De musikala mönster som har lyfts fram för vidare diskussion är: Den ljudande intensiteten, Återkommande musikala element och Den musikala dynamikens utlösningspunkter.I diskussionen fastslås att de mönster som kunnat urskiljas härrör till den övergripande förståelsen av musikens funktion i film. Samt att grunden i det ljudliga berättandet ligger i dess förhållande till bildspråket och den aktuella filmens handling.

Död eller levande? : Vad anser branschfolk i skivbolagen om bolagens positionoch roll i Sverige?

I denna uppsats läggs fokus på skivbranschen och vad folk inom branschen anser omdess funktion och roll.Syftet med uppsatsen är att återge skivbolagens egna tankar och åsikter och jämföradessa med årsredovisningar från branschorganisationer, rapporter, litteratur,vetenskapliga artiklar samt den allmänna uppfattningen hämtad från blogg- ochforuminlägg och tidningsartiklar.Uppsatsen bygger till största delen av intervjuer med totalt sex personer som ärverksamma i branschen från den allra högsta nivån av multinationella bolag till deabsolut minsta.Den bild som framkommer i uppsatsen visar på att den vanligt förekommandeuppfattningen om att skivbolagen idag spelat ut sin roll är felaktig. Skivbolagen hjälperartister med bl.a. marknadsföring, utvecklingen av musik, all administrering samt att dehar de resurser som krävs för att nå ut till den breda massan. Det är dock beroende påvar i karriären man befinner sig och vad artisten själv vill uppnå. För vissa kan detsåledes vara onödigt. Uppsatsen visar även att skivbolagens roll förändrats drastiskt pågrund av bl.a. utbredningen av ny digital teknik. Det är också möjligt att på grund avdessa nya förutsättningar kan rollen förändras ytterligare i framtiden.Skivbolagen arbetar numera på en betydligt bredare front än tidigare. Verksamhetencentreras inte runt den fysiska försäljningen utan förlags- och licensieringsverksamheterär mycket aktuella. Samarbetet mellan små och stora skivbolag påvisas tydligt, en formav samarbete där båda parterna i många fall är beroende av varandra. De mindrebolagen förefaller även vara mer benägna att ta risker i samband med kontraktering avnya akter.

Cytostatikautlöst smärta hos kvinnor med bröstcancer

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva cytostatikautlöst smärta och dess konsekvenser hos kvinnor med bröstcancer. Vid sökning gjordes begränsning till engelskspråkig litteratur och 17 vetenskapliga artiklar, hittades på Högskolan Dalarnas databas, Electronic Library Information Navigator (ELIN) med hjälp av olika kombinerade sökord. Även manuellt funna artiklar har använts. Resultatet visar att kvinnor som behandlats med cytostatika mot bröstcancer får ökade smärtor av behandlingen. Smärtförekomsten varierar beroende på vilken behandling kvinnan fått. Högre doser av ingående cytostatikaläkemedel, tätare intervall mellan kurerna och läkemedelsval kan inverka negativt på uppkomsten av smärta. De smärtor kvinnorna riskerar att få av behandlingen är neuropatier, smärtor från munhålan, händer och fötter, smärtor i magen, muskler, skelett samt huvudvärk. Framför allt cytostatika ur gruppen taxaner ger en smärtprofil med mer neuropatiska smärtor. Smärta i samband med cytostatikabehandling interagera med ökad oro, rädsla, försämrad funktionsförmåga och kan också ge sömnstörningar, trötthet, depression och ökad stress. Smärta inverkar menligt i det dagliga livet. Smärta kan också vara en prediktor för minskat välbefinnande vid behandlingens slut. Hur kvinnorna uppfattar smärtans inverkan på det egna jaget och hur de tolkar den upplevda smärtans i ett meningssammanhang beskrivs inte alls. Slutsatsen blir att cytostatikarelaterad smärta hos kvinnor med bröstcancer kräver vidare forskning.

Filmljudets funktioner i dramafilm : En audio-visuell analys av filmen The King's Speech

Johansson, Fredrik (2012). Filmljudets funktioner i dramafilm – En audio-visuell analys av filmen The King´s Speech. Examensuppsats inom Ljudproduktion, Högskolan Dalarna, Akademin för språk och medier, Falun. I denna uppsats undersöktes filmljudet i dramafilmen The King´s Speech. Detta för att ta reda på vilka funktioner filmljudet fyller i de valda sekvenserna ur nämnda film, samt hur ljudet är placerat i filmens flerkanalsmix. Filmen granskades med hjälp av en audio-visuell analys. Denna metod går ut på att ljudet och bilden undersöks separat, för att sedan åter kombineras och analyseras som helhet. Den audio-visuella analysmetod som använts kommer från ljudteoretikern Michel Chion, och kallas Masking. Resultatet av den audio-visuella analysen pekade mot att ljudets huvudsakliga funktioner var att skapa en realistisk skildring av karaktärer och omgivningar, skapa en känsla av närvaro, samt att skapa och bibehålla olika perspektiv i den narrativa världen. Den stora majoriteten av ljud visade sig vara placerade i centerkanalen, medan främst ickediegetisk musik och ambiensljud var placerade i front- och surroundkanalerna. Detta kanalanvändande tycktes gynna de funna funktionerna, främst genom att bidra till känslan av närvaro och realism, genom att omsluta filmpubliken med ambienta ljud.

Att utveckla barns matematiklärande i förskolan : En fallstudie om pedagogers arbete med matematik för barn i åldern 4-5 år

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogernas arbete med matematik i förskolans inomhusmiljö med barn i åldern 4 - 5 år. Utgångspunkt för synliggörande är Lpfö 98/10 mål och uttrycksformer i matematik. Förhoppningen är att resultatet från undersökningen kan ligga till grund för att utveckla verksamheten. För att nå syftet har följande frågeställningar använts:1. Hur arbetar pedagogerna med barns matematiklärande? Vilket matematikinnehåll? Vilka uttrycksformer?2. I vilka situationer sker pedagogers arbete med matematik? I vilka av de sex vardagssituationerna: barns lek med närvarande pedagog, samling, utgång, ingång, lunch och läsvila?3. Hur ser de verksamma pedagogerna på behov, möjligheter och hinder för att utveckla arbetet med barns matematiklärande?För att få svar på frågeställning 1 och 2 genomfördes strukturerade observationer med hjälp av observationsscheman. Sammanlagt observerades fem avdelningar och på varje avdelning observerades samtliga sex situationer, det vill säga vid 30 tillfällen. Barnen var i åldern 4-5 år och med pedagog menas i undersökningen all personal som arbetade på avdelningarna. För att få svar på den tredje och sista frågeställningen genomfördes kvalitativa intervjuer genom fokusgruppssamtal vilket innebär att samtalet utfördes avdelningsvis med samma fem avdelningar vilka ingick i observationerna.Resultatet visar att pedagoger arbetar med barns matematiklärande i större utsträckning än de själva tror och upplever. Observationerna åskådliggör att de matematiska aktiviteterna räkna och förklara förekommer oftast, följt av lokalisera, mäta och konstruera. Den matematiska aktiviteten leka förekommer sällan. Av de sex undersökta uttrycksformerna dominerar samtal, följt av rörelse, lek/drama, sång/musik, bild/form och dans. Pedagogerna har en önskan om fortbildning i matematik, så att de kan synliggöra matematiklärandet för sig själva, barnen och hela verksamheten. Av resultatet framgår att de matematiska strävansmålen i läroplanen för förskolan inte är helt tydliga för personalen, och att uttrycksformerna inte används fullt ut av pedagogerna i det dagliga arbetet.En slutsats av undersökningens resultat är att pedagogerna behöver ökad kunskap i arbetet med barns matematiklärande samt stöd för att förtydliga och omsätta de olika matematiska strävansmålen i läroplanen för förskolan i verksamheten.