British railways and the challenge from road haulage: 1919-39

Interwar Britain witnessed the rapid rise of road transport as a serious competitor to the railways. This article examines road–rail competition for freight traffic. It demonstrates that, contrary to previous accounts—which have been highly critical of the railway companies—their failure to prevent rapid loss of traffic to the roads was the inevitable consequence of the regulatory framework under which the railways had been returned to private control in 1921. Given the constraints imposed by this framework, price competition with road hauliers would have further depressed railway company profits. Railway policy thus concentrated on pressing for a revision of the legislative framework governing road–rail competition.

“There’s something very familiar about all this”: generic play and performance in the Back to the Future trilogy (Robert Zemeckis, 1985, 1989, 1990)

The Back to the Future Trilogy incorporates several different generic elements, including aspects of the fifties teen movie, science fiction, comedy and the western. These different modes playfully intertwine with each other creating a complex world of repetitions, echoes and modulations. This essay seeks to interrogate the construction of generic elements and the play between them through a close analysis of a repeated performance. Genre is signalled through various strategies employed within the construction of mise-en-scène, a significant portion of this, as I would like to argue, is transmitted through performance. The material detail of a performance – incorporating gesture, movement, voice, and even surrounding elements such as costume – as well as the way it its presented within a film is key to the establishment, invocation and coherence of genre. Furthermore, attention to the complexity of performance details, particularly in the manner in which they reverberate across texts, demonstrates the intricacy of genre and its inherent mutability. The Back to the Future trilogy represents a specific interest in the flexibility of genre. Within each film, and especially across all three, aspects of various genres are interlaced through both visual and narrative detail, thus constructing a dense layer of references both within and without the texts. To explore this patterning in more detail I will interrogate the contribution of performance to generic play through close analysis of Thomas F. Wilson’s performance of Biff/Griff/Burford Tannen and his central encounter with Marty McFly (Michael J. Fox) in each film. These moments take place in a fifties diner, a 1980s retro diner and a saloon respectively, each space contributing the similarities and differences in each repetition. Close attention to Wilson’s performance of each related character, which contains both modulations and repetitions used specifically to place each film’s central generic theme, demonstrates how embedded the play between genres and their flexibility is within the trilogy.

Spanska sjukan inom Nås provinsialläkaredistrikt 1918 - 1919 med särskild hänsyn tagen till Dala-Järna och Vansbro

Denna uppsats har till syfte att få en överblick av hälsoläget inom Nås provinsialläkaredistrikt under hösten 1918 och våren 1919, då spanska sjukan grasserade. Uppsatsen undersöker vilken belastning spanska sjukan blev för epidemisjukvården och hur kommunen sörjde för den under epidemin. Mortaliteten under spanska sjukan visade ett liknande mönster som i andra delar av världen där ett stort antal unga människor avled. I undersökningen belyses även könstillhörigheten samt yrkeskategorisering av de döda. Under epidemins inledning var männen i majoritet men senare under epidemin blir det flest kvinnor, som avled i sviterna av spanskan. Mortalitetens yrkeskategorisering visar en klar majoritet för kroppsarbetare av olika slag samt hustrur till hemmansägare eller skogsarbetare och industriarbetare. Dödligheten var störst inom Vansbro municipalsamhälle under epidemin, beroende på att järnvägen och många resande passerade där. Pressens rapportering visar att Vansbro / Dala – Järna drabbades hårt av spanska sjukan.Som källmaterial användes provincialläkarrapporter från medicinalstyrelsens arkiv, kommunalnämndens och hälsovårdsnämndens protokoll, dödböcker och tidningartiklar ur tre lokala dagstidningar.

Vad var Snöå lanthushållsskola? : Tillkomsten, verksamheten och eleverna 1909-1989

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad Snöå lanthushållskola 1909-1989 var. För att undersöka detta användes tillgängligt arkivmaterial angående Snöå lanthushållsskola, framförallt verksamhetsberättelser och årsredogörelser. Undersökningen visade att syftet med startandet av skolan framförallt var att skapa dugliga husmödrar som i sin tur genom att sköta hushållet på rätt sätt skulle göra sina män till bättre arbetare/lantbrukare och höja produktiviteten. Skolans undervisning var länge inriktad på att utbilda kvinnor i lanthushållning men då samhällets behov utav detta minskade blev utbildningen allt mindre inriktad på självhushåll och mer på hushåll. Efter detta var skolan ofta endast ett led i en yrkesutbildning och i dess sista fas bytte skolan namn och kom att syssla med rena textil- och kostkurser, även detta i samklang med samhällets behov. Skolan hänger alltså med då samhällssynen förändras, från att kvinnorna skall vara duktiga på att sköta hemmet, till att de ska vara duktiga yrkeskvinnor inom de yrkesområden som anses passa dem.