Det personliga är sociologiskt : 14 professorer om svensk sociologi

This special issue of Sociologisk Forskning contains 14 papers by distinguished Swedish sociologists on the development of sociology in Sweden during the last decades and the forming of their own academic habitus in relation to that development. Contributors are: Göran Ahrne, Boel Berner, Margareta Bertilsson, Ulla Björnberg, Thomas Brante, Hedvig Ekerwald, Rosmarie Eliasson-Lappalainen, Johanna Esseveld, Bengt Furåker, Staffan Lindberg, Gunnar Olofsson, Sune Sunesson, Göran Therborn and Karin Widerberg. The volume is edited by Gunnar Andersson, Thomas Brante and Christofer Edling.

Stuprör, hängrännor och rännkrokar : Utvärdering av projektet Samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruk 2013–2014

Sammanfattning Socialstyrelsen har initierat ett utvecklingsarbete i fem kommuner i syfte att samordna stödet till barn under 18 år och föräldrar i familjer där föräldrar har problem med riskbruk/missbruk. Arbetet skulle särskilt stärka helhetssynen och samverkan mellan enheter i kommunen som har ansvar för barn, ungdom och familj respektive missbruk och beroende. Med helhetssyn avses här att se barns och vuxnas individuella behov, men även som familj, när det gäller socialtjänstens arbete med att upptäcka missbruk bland föräldrar, utreda, ge insatser och följa upp. Utvärderingen, som om avser tiden november 2012 till september 2014., avser såväl själva utvecklingsarbetet (processen) som dess resultat. Det kan med utvärderingstermer benämnas programteoriutvärdering och som genererat tre övergripande frågeställningar: Har kommunerna genomfört vad de föresatt sig göra? Har de uppnått de mål som de satt upp? Vilka förhållanden hindrar alternativt befrämjar ett familjeperspektiv i socialtjänstens arbete med barn och vuxna? För analys och tolkning av resultaten har implementeringsteori och teorier kring organisation och samverkan använts. Två år är en kort tid för att ett utvecklingsarbete av den här omfattningen ska ge några synbara avtryck i verksamheterna och framförallt innebära något för brukarna/ klienterna. I två kommuner har arbetet fått ett sådant genomslag att även klienterna kunnat tillfrågas om upplevelsen av samordningen samt om och hur arbetet inneburit någon förändring för dem. I en kommun har arbetet inte gett några större avtryck vare sig i organisationen eller för klienterna. I två kommuner har det inneburit viss utveckling av samarbete och samordning på professions- och verksamhetsnivå. Alla fem kommuner har fullföljt projektet och har en ambition att fortsätta utvecklingsarbetet. Målsättningen att pröva de samordnande insatserna i större skala har omsatts i en av de deltagande kommunerna. Det kan konstateras att de i teorin beskrivna hindren även förekommer i detta projekt. Det gäller exempelvis brister i kommuniceringen, hur samordnandet och uppföljningen med familjen faktiskt ska gå till, hög personalomsättning, hög arbetsbelastning och brister i ledningsstöd. Att enheterna är lokaliserade på olika ställen eller organiserade i olika förvaltningar är andra hinder. Framgångsfaktorer har varit fungerande arbetsledarskap och förankring på flera nivåer. Ledare som tar aktiv del och lyssnar och lär. Att det finns mottagningsfunktioner på bägge enheterna inom respektive kommun banar vägen för samverkan när det gäller upptäckt och utredning. Att testa en samordningsmodell i några pilotärenden förefaller vara ett bra sätt att förbereda sig innan implementering sker i större skala. Att utbyta erfarenheter med andra kommuner har visat sig verkningsfullt. Det finns flera exempel på hur kommunerna av lärt varandra och även använt varandra i utvecklingsarbetet. Optimistiska, erfarna och uthålliga projektmedarbetare med tydliga mandat som leder implementeringen är en framgångsfaktor, liksom att utgå från faktiska behov av förändringar i organisationen. Tre förhållanden som identifierats som hindrande eller försvårande av ett samordnat arbetssätt kan sammankopplats med lagstiftning och organisationsformer. Utredning och insats går inte alltid i fas med varandra tidsmässigt på vuxenheten och enheten för barn och unga. Enligt socialtjänstlagen ska en barnutredning vara slutförd inom fyra månader och en förhandbedömning ska vara gjord inom 14 dagar (SOL 11:2). Sådana tidsgränser formuleras inte för vuxenärenden. Barnutredningen kan avslutas utan insats med hänvisning till att det finns en fungerande förälder och vuxenutredningen likaså, därför att den vuxne inte är motiverad att göra något åt sitt missbruk. Själva arbetets organiserande gör att det finns flera ärenden i en familj som inte synkroniseras. Slutligen diskuteras resultatet utifrån den vedertagna metaforen stuprör. De flesta kommuner i Sverige har en specialiserad organisation. I en sådan organisation flyter barnärendena i ett stuprör och vuxenärenden i ett annat. Utöver detta införs här metaforerna hängrännor och rännkrokar. Hängrännor behövs för att möjliggöra ett helhetsperspektiv på familjen, i hängrännorna blandas ärendena. Rännkrokar slutligen ses som strukturerna i organisationen som underlättar de blandade ärendeflödena. De samordningsmodeller som kommunerna prövat kan liknas vid försök att montera upp hängrännor. 

Lärares syn på undervisning om hållbar utveckling i So-ämnena i årskurs 1-3

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 uppfattar begreppet hållbar utveckling samt undervisning om hållbar utveckling i So-ämnena och dess relevans för elever i årskurs 1-3. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare beskriver att de planerar och genomför undervisning om hållbar utveckling i So-ämnena i årskurs 1-3. Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare. Resultatet visar att lärare ser på hållbar utveckling och undervisning kring detta utifrån tre perspektiv som i studien benämns som miljö, socialt perspektiv samt ett omfattande begrepp. Det mest framträdande perspektivet är miljö följt av ett socialt perspektiv. Genom undervisning kopplat till hållbar utveckling i So får eleverna lära sig om hur man tar hand om naturen men även om sociala och samhälleliga frågor. Undervisningen bidrar även till att eleverna får kunskaper om demokrati samt till att ge eleverna förståelse för andra människors situation. I studien framkommer att lärare ser undervisning om hållbar utveckling som relevant för elever i årskurs 1-3 gällande miljö och sociala frågor.

Ladnaan - att må bra : En utvärdering av ett riktat stöd till somaliska föräldrar i Borlänge Kommun

Folkhälsomyndigheten har finansierat ett samarbetsprojekt mellan Borlänge kommun och Högskolan Dalarna för att anpassa och implementera ett föräldrastödsprogram till somaliska föräldrar, samt att mäta effekten av denna intervention avseende föräldrars och barns psykiska hälsa. Studien började med en explorativ delstudie med syfte att samla kunskap om vad somaliska föräldrar upplever som utmanande i sitt föräldraskap i Sverige, vilket behov av föräldrastöd de behöver samt hur ett sådant stöd ska vara utformat. Studien genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer med 23 föräldrar (15 mammor och 8 pappor) boende i Borlänge. Resultatet visade att föräldrarna upplevde en rad utmaningar i sin nya livssituation och i sitt föräldraskap i nya landet. De beskrev skillnader i synsätt på barnuppfostran och föräldraskap mellan hemlandet och Sverige och eftersträvade därför att kulturanpassa sitt föräldraskap. Resultaten från denna studie samt en genomgång av forskning kring föräldrastöd låg till grund för valet av föräldrastödsprogram samt ett samhällsorienterande tillägg till programmet.   Målgrupp för studien var föräldrar med barn i åldrarna 11-16 år och som upplevde stress i sitt föräldraskap. Föräldrarna erbjöds sammanlagt 16 timmars utbildning fördelat på 12 träffar (10 timmar Connect föräldrastöd + 6 timmar samhällsorienterande tillägg). Effekten av föräldrastödet undersöktes genom en randomiserad kontrollerad studie där totalt 120 föräldrar ingick. De preliminära resultaten visar att deltagande föräldrars barn har förbättrats signifikant i subskalorna ”socialt” och ”skola”. Dessutom minskade barnens oro, somatiska problem, sociala problem och brytande av regler.   Föräldrarna var nöjda med interventionen. De upplevde att de fått en ökad kunskap om hur socialtjänstens arbete fungerar och fått förtroende för deras arbete kring barn och unga. Över hälften av föräldrarna upplevde sig mer säkra i sin föräldraroll och att deras relation med barnen hade förbättrats.   Genom en processutvärdering av implementeringen av föräldrastödet har framgångsfaktorer för genomförandet avföräldrastödsprogrammet studerats. Resultatet visade att de olika strategier som vidtagits vid rekrytering av föräldrar och implementering av interventionen har varit lyckade. Exempel på sådana strategier har varit att projektmedarbetarna som rekryterat till föräldrastödet har varit av Somaliskt ursprung, kursen har getts på somaliska men framförallt att föräldrastödet utgick ifrån föräldrarnas upplevda behov.

Policy instruments to improve energy efficiency in buildings

The newly adopted energy efficiency directive (2012/27/EU) highlights the importance of energy efficiency in reaching the Union’s 2020 targets. The directive commits member states to defining national energy efficiency targets (art. 3), achieving yearly energy savings of 1.5% of the annual energy sales through the energy efficiency obligation scheme (art. 7), and providing a long-term strategy for the building sector that aims at a 3% refurbishment rate for public buildings (art. 4+5). Buildings currently account for 40% of energy use in most countries, putting them among the largest end-use sectors. This report takes a closer look at the best practices for implementing increasing energy efficiency in different regions and countries in Europe. The final aim is to identify some policy tools to be suggested to the region of Dalarna (Dalarna having been chosen as the pilot county in Sweden) as a means of implementing energy efficiency in the building sector. The final objective is to give analysts and decision-makers a better analytical foundation to explore future policy development in the area of buildings to be proposed and tested at the regional level in Dalarna and later at the national level in Sweden.

Lady Gaga, allt handlar om strategi? : En studie kring vem eller vilka personer och vilka faktorer som skapade superstjärnan Lady Gaga

De frågeställningar som jag har utgått från är vem eller vilka personer, och vilka andra faktorer skapade superstjärnan Lady Gaga? Har Lady Gaga blivit framgångsrik på egen hand eller huvudsakligen som ett resultat av andra personer och deras inverkan? Syftet är att analysera bakgrunden till Lady Gagas enorma succé och utforska möjliga orsaker och förklaringar till den, för att sedan kunna använda och föra vidare kunskapen om dessa framgångsstrategier i musikbranschen. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fallstudien som metod. Intervjuerna är gjorda i New York, USA och omfattar inflytelserika personer från musik-, konst- och modevärlden, med inriktning på vilka faktorer och personer som varit viktiga och avgörande för Lady Gagas karriär. Analysen är baserad på en teori om Lady Gagas strategier kallad 4E efter ledorden emotions (känslor), erfarenhet, engagemang och exklusivitet. Intervjuerna och fallstudien bekräftar 4E-teorin på alla fyra punkter. Analysen visar att två ytterligare viktiga faktorer är vikten av stödjande grupper runt en ny okänd artist och New Yorks mångfald av artister, musiker och konstnärer.

Shared decision-making in mental health care : a user perspective on decisional needs in community-based services

BACKGROUND: Shared decision-making (SDM) is an emergent research topic in the field of mental health care and is considered to be a central component of a recovery-oriented system. Despite the evidence suggesting the benefits of this change in the power relationship between users and practitioners, the method has not been widely implemented in clinical practice. OBJECTIVE: The objective of this study was to investigate decisional and information needs among users with mental illness as a prerequisite for the development of a decision support tool aimed at supporting SDM in community-based mental health services in Sweden. METHODS: Three semi-structured focus group interviews were conducted with 22 adult users with mental illness. The transcribed interviews were analyzed using a directed content analysis. This method was used to develop an in-depth understanding of the decisional process as well as to validate and conceptually extend Elwyn et al.'s model of SDM. RESULTS: The model Elwyn et al. have created for SDM in somatic care fits well for mental health services, both in terms of process and content. However, the results also suggest an extension of the model because decisions related to mental illness are often complex and involve a number of life domains. Issues related to social context and individual recovery point to the need for a preparation phase focused on establishing cooperation and mutual understanding as well as a clear follow-up phase that allows for feedback and adjustments to the decision-making process. CONCLUSIONS AND IMPLICATIONS FOR PRACTICE: The current study contributes to a deeper understanding of decisional and information needs among users of community-based mental health services that may reduce barriers to participation in decision-making. The results also shed light on attitudinal, relationship-based, and cognitive factors that are important to consider in adapting SDM in the mental health system.

Data based Calibration System for Radar used by Vehicle Activated Signs

The accurate measurement of a vehicle’s velocity is an essential feature in adaptive vehicle activated sign systems. Since the velocities of the vehicles are acquired from a continuous wave Doppler radar, the data collection becomes challenging. Data accuracy is sensitive to the calibration of the radar on the road. However, clear methodologies for in-field calibration have not been carefully established. The signs are often installed by subjective judgment which results in measurement errors. This paper develops a calibration method based on mining the data collected and matching individual vehicles travelling between two radars. The data was cleaned and prepared in two ways: cleaning and reconstructing. The results showed that the proposed correction factor derived from the cleaned data corresponded well with the experimental factor done on site. In addition, this proposed factor showed superior performance to the one derived from the reconstructed data.

Parenthood in transition : Somali-born parents' experiences of and needs for parenting support programmes

BACKGROUND: Pre- and post-migration trauma due to forced migration may impact negatively on parents' ability to care for their children. Little qualitative work has examined Somali-born refugees' experiences. The aim of this study is to explore Somali-born refugees' experiences and challenges of being parents in Sweden, and the support they need in their parenting. METHODS: A qualitative descriptive study was undertaken. Data were collected from four focus group discussions (FGDs) among 23 Somali-born mothers and fathers living in a county in central Sweden. Qualitative content analysis has been applied. RESULTS: A main category, Parenthood in Transition, emerged as a description of a process of parenthood in transition. Two generic categories were identified: Challenges, and Improved parenting. Challenges emerged from leaving the home country and being new and feeling alienated in the new country. In Improved parenting, an awareness of opportunities in the new country and ways to improve their parenting was described, which includes how to improve their communication and relationship with their children. The parents described a need for information on how to culturally adapt their parenting and obtain support from the authorities. CONCLUSIONS: Parents experienced a process of parenthood in transition. They were looking to the future and for ways to improve their parenting. Schools and social services can overcome barriers that prevent lack of knowledge about the new country's systems related to parenthood. Leaving the home country often means separation from the family and losing the social network. We suggest that staff in schools and social services offer parent training classes for these parents throughout their children's childhood, with benefits for the child and family.

Lazer, ninho vazio e terceira idade : estudo sobre administradores de empresas na cidade de São Paulo

Poucos trabalhos existem a respeito do consumo cultural e de entretenimento dos indivíduos pertencentes à fase do ciclo de vida familiar ninho vazio, pois a opinião pública ainda acredita que a aposentadoria ou velhice é sinônimo de reclusão social e domiciliar. Este trabalho veio contestar este paradigma e demonstrar que indivíduos da terceira idade, pertencentes ao estrato social A/B são consumidores potenciais da indústria cultural e do entretenimento, onde a idade não é fator restritivo do consumo. Quando se consideram as tendências demográficas apontadas por especialistas sociais sobre o crescimento do percentual de idosos no total da população brasileira e o aumento de sua expectativa de vida, percebe-se, que existe um segmento crescente, com grande potencial de consumo ainda não explorado pelos setores da economia. Esta pesquisa examina a relação entre o ciclo de vida familiar, o habitus, o gênero, o estado civil real e o status laboral com as práticas de lazer, chamando atenção para as principais atividades de lazer domiciliares e externas praticadas pelos indivíduos que já entraram na velhice e procura compreender seus respectivos significados. Este trabalho de caráter exploratório teve como população alvo ex-alunos do Curso de Graduação em Administração de Empresas da Fundação Getulio Vargas de São Paulo e foi conduzido através da técnica de entrevistas em profundidade baseadas em roteiro. Os resultados sugerem que se trata de indivíduos que são turistas em potenciais, apreciam ir ao cinema, jantar e almoçar fora, vão a concertos, museus, exposições de arte e praticam atividades desportivas. São telespectadores assíduos, gostam da mídia eletrônica, são amantes da leitura, dos jornais, livros e revistas e não dispensam uma boa música. A família e os amigos estão sempre presentes atribuindo um valor social e familiar a grande parte destas práticas. Os resultados encontrados apontam para a necessidade de uma nova visão mercadológica, onde o comportamento do consumidor da Terceira Idade ou daqueles pertencentes ao ciclo de vida familiar Ninho Vazio, suas necessidades e restrições sejam considerados com muita atenção.

O efeito do toque retal sobre a dosagem sérica do antígeno prostático específico (PSA) em uma campanha de rastreamento para o câncer de próstata

A dosagem do PSA associada ao toque retal (TR), figuram como os exames iniciais na detecção do câncer de próstata, sendo não raras vezes realizados no mesmo dia, sobretudo em campanhas de rastreamento. Sabe-se que diversos tipos de manipulações sobre a próstata podem provocar elevações na dosagem sérica do PSA; o efeito do TR, contudo, não está totalmente esclarecido. O presente estudo foi realizado no Hospital de Clínicas de Porto Alegre, em outubro de 2000, e teve como principal objetivo estabelecer a influência do TR sobre a dosagem sérica do PSA total e de sua fração livre. A partir de uma amostra inicial de 253 indivíduos, extraídos de uma campanha anual para rastreamento do câncer de próstata (Quinzena de Próstata), realizou-se duas coletas de sangue intercaladas entre si por um TR. Para a análise estatística considerou-se significativo um p < 0,05. A média de idade do grupo foi de 61,5 anos, 80% dos quais de etnia caucasiana e cerca de 50% do total referindo-se assintomáticos. A mediana do PSA pré-TR foi de 1,30ng/ml e a do pós-TR de 1,80ng/ml, sendo que após o TR verificou-se uma elevação do PSA em mais de 80% dos indivíduos (teste de Wilcoxon, p<0,0001). 1/5 da amostra (52 pacientes), dos quais 32 deles com PSAs ≤ 4ng/ml, evidenciaram aumentos iguais ou superiores a 1 ng/ml Sete pacientes (≅ 3% da amostra) com PSAs dentro do intervalo de normalidade (0-4ng/ml) antes do TR passaram a apresentar PSAs alterados após o mesmo. O PSA livre obteve uma mediana percentual de aumentos proporcionalmente mais elevada que a do PSA total (183% para 26% do PSA total). Dentre as variáveis estudadas, a idade demonstrou ser um dos principais fatores a influenciar os resultados (elevações maiores proporcionais ao aumento das faixas etárias). Outros fatores como o volume prostático e o achado de prostatite à biópsia também foram relevantes. No nosso estudo, o tempo entre o TR e a segunda coleta de PSA não influenciou significativamente os resultados (6 a 330 min). Baseados nestes resultados recomendamos, pois, que em campanhas de rastreamento e em outras situações equivalentes, o PSA seja coletado previamente ao TR e não após este, a fim de evitar-se a utilização de resultados não fidedignos.