Språkets betydelse i naturvetenskaplig undervisning : En systematisk litteraturstudie om arbetsmetoder och betydelsen av att arbeta med det naturvetenskapliga språket

Denna litteraturstudie undersöker hur lärare, enligt tidigare forskning, skulle kunna arbeta med naturvetenskapligt språk samt vilken betydelse ett arbetssätt som lyfter språket kan ha för elevers lärande av naturvetenskap. Detta är en systematisk litteraturstudie där relevant forskning har sökts via databaser och en tidsskrift för att noggrant dokumenteras. NorDiNa är den tidskrift som har bidragit med mest material till denna systematiska litteraturstudie, men även databasen ERIC och Högskolan Dalarnas databas Summon har genomsöks och bidragit med forskningsrapporter. Resultatet visar att det finns flera metoder som kan användas för att stödja elevers lärande av naturvetenskapliga begrepp. Läraren har en viktig roll i den naturvtenskapliga utbildningen och behöver vara ansvarstagande och förberedd inför de utmaningar som kan dyka upp, detta för att kunna bemöta och hjälpa elever på bästa sätt. Eleverna behöver stöttning i mötet med det naturvtenskapliga språket och hjälp för att lära sig och förstå det. Språket har visats i studien vara en viktig komponent för att förstå naturvetenskapen både i och utanför skolan. Sammanfattningsvis så behöver lärare arbeta med det naturvetenskapliga språket utifrån varierande arbetsmetoder som väcker intresse för elevernas fortsatta utveckling inom det naturvetenskapliga språket och ämnet.

Det mest skrämmande jumpscare-ljudet : En studie om vilka komponenter de jumpscare-ljud i skräckfilmer innehåller som unga människor uppfattar som de mest skrämmande

I denna studie har tio undersökningsdeltagare sett tio klipp från skräckfilmer som alla innehåller jumpscare-scener, det vill säga scener med plötsliga förändringar som används för att ge tittare en skrämselupplevelse. Undersökningsdeltagarna har för varje klipp fått värdera både i ett bildformulär och i ord hur pass skrämda de blev och vad de tror var anledningarna till det. Jumpscare-scenerna som användartestet bestod av har alla olika komponenter som utmärker dem för att det skulle vara möjligt att se vilka komponenter som bidrog mest till att skrämmas. Begreppen pre-scare, precise-scare och post-scare har utvecklats och använts i undersökningen för att förklara de olika temporala delarna av en jumpscare-scen. Studien utgår bland annat från den så kallade Startle reflexen, som utlöses på grund av plötslig och stark stimuli och audio-visuellinriktad litteratur som exempelvis Chions Audio-Vision. Resultaten visar bland annat att de mest skrämmande jumpscare-scenerna har långa, obehagliga uppbyggnader med lågfrekventa ljud eller musikstycken i prescare- momentet och ett så starkt, oväntat, högfrekvent ljud i precise-scare-momentet som möjligt. De innehåller ofta dissonant och oregelbunden musik och röster samt skrik förstärker även skrämseleffekten eller den så kallade startle-reflexen.

”Ge det en chans i alla fall” - Växelvis boende ur ett barnperspektiv

Samhället har utvecklats från kärnfamiljer till mer heterogent sammansatta familjer som en påverkan av de samhällsförändringar som skett under senare år. Då föräldrar likställs i vårdnadsfrågor har ett växelvis boende blivit allt mer vanligt förekommande. Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur barn till separerade föräldrar ser på ett växelvis boende. Studien har genomförts med hjälp av fem kvalitativa intervjuer. Centrala aspekter av problemområdet har sedan sammanställts i temaområden. Dessa har tolkats genom systemteori, Aaron Antonovskys salutogena perspektiv, KASAM samt ur ett socialt nätverksperspektiv. Problemområdet har även jämförts med tidigare forskning för att finna likheter respektive olikheter samt nya frågeställningar. Resultatet har visat att ett växelvis boende befrämjar kontakten mellan barn och föräldrar. Förutsättningarna för ett växelvis boende har enligt ungdomarna varit, närhet mellan föräldrarna, ett gott samarbete dem emellan, samt ett eget rum. Ett växelvis boende kan vara en god medelväg för barn, i jämförelse med att förlora vardagskontakten med den ene föräldern.

"Även om jag bor här i 100 år så blir det inte samma" : En kvalitativ studie av fem ensamkommande ungdomar och deras personliga identitetsutveckling i mottagarlandet.

SAMMANFATTNING: Människor tvingas fly ifrån sina hemländer på grund av våld för att söka säkerhet någon annanstans. Att människor lämnar ett land eller tvingas fly har skett under alla tider. Människor flyr från förföljelse, fattigdom, svält eller krig. Uppskattningsvis finns 19,2 miljoner människor på flykt runt om i världen och nära hälften av dessa är barn. Av de barn som befinner sig på flykt är de ensamkommande ungdomarna en viktig grupp att urskilja. Då de ensamkommande asylsökande ungdomarna är i behov av särskilt skydd. Under 2003 var de flesta ensamkommande ungdomar i Sverige från Somalia, Irak, Serbien och Montenegro. Vårt syfte är att få ökad förståelse för ensamkommande ungdomars upplevelser av hur deras identitet formats i hemlandet och senare i mottagarlandet i samspel med människor i sin omgivning. Samt vilken betydelse asylprocessen och tidigare trauman har haft för ungdomarnas personliga identitetsutveckling. De faktorer som berörts som viktiga för ungdomens personliga identitetsutveckling är förluster, boende, ovisshet, familjeåterförening och nätverk samt språket.Vi har valt att göra en explorativ studie som innefattar kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem ensamkommande ungdomar. Resultatet i form av empiri och analys har utförts utifrån tidigare forskning och från Cullbergs kristeori samt relevanta begrepp som etnicitet och identitet utifrån symbolisk interaktionism. Studien har visat att samtliga ungdomar upplevt att den ovisshet de levt i under asylprocessen samt tidigare trauman har påverkat dem mycket både psykiskt och fysiskt. De ungdomar vi har intervjuat upplever alla att de idag har en ny personlighet efter att ha fått uppehållstillstånd. Den nya identiteten har enligt ungdomarna påverkats bland annat av föräldrarnas uppfostran och de nya människor de möter i mottagarlandet samt av de nya miljöerna ungdomarna befinner sig i.

Mobbning i skolan. : Vad är det och hur kan det förebyggas?

Mobbning är ett stort problem på skolorna runt om i världen och även i Sverige. För elever är det en grundläggande rättighet att kunna känna sig trygga i skolan och inte bli utsatta för övergrepp eller förnedrande behandling. Detta är en litteraturstudie som sammanställer forskning kring mobbning, olika åtgärdsprogram samt vilka effekter olika åtgärdsprogram haft. Med mobbning menas att en eller flera individer tillfogar någon annan skada, antingen fysiskt eller psykiskt, vid upprepade tillfällen. Olika åtgärdsprogram har utvecklats som ett sätt att förebygga samt stoppa mobbning. Gemensamt för dessa är skapa ett bra skolklimat där eleverna visar respekt för varandra och utvecklar goda relationer. Olika studier har gjorts för att visa på effekterna av åtgärdsprogram och fått varierande resultat, men gemensamt är att det behövs insatser för att förebygga och stoppa mobbning och det måste finnas en kontinuitet i detta arbete. De vuxna på skolan bär ansvaret att på ett effektivt och bra sätt arbeta för att mobbning inte skall uppstå samt att tidigt stoppa mobbning som uppstår.

”Det skulle aldrig hända här” : En vinjettstudie om sex socialsekreterares handlande och beslutsfattande i situationer med hot och våld.

Hot, våld och otillåten påverkan är en problematik som förekommer inom socialtjänstens barn- och familjestöd. Denna undersöknings syfte var att studera hur socialsekreterares tror sig handla och påverkas av denna problematik, speciellt i beslutsfattandet. Detta med anledning av att, om socialsekreterarnas beslutsfattande skulle påverkas, kan i värsta fall barns rätt till en trygg uppväxt sättas på spel. I studien användes vinjetter i sex kvalitativa intervjuer som utfördes enskilt. De resultat som redovisas pekar på att socialsekreterare inte skulle låta sig påverkas av hot och våld när de fattar beslut. Detta är något som strider mot andra forskares resultat. Socialsekreterarna i studien skulle i de flesta fall rådgöra med sin chef när de blivit utsatta för otillåten påverkan. Chefen är en oerhört viktig part i arbetet, då socialsekreterarna i hög grad förlitar sig på chefens kompetens. Hot, våld och otillåten påverkan är situationsbaserat. Socialsekreterarna skulle, i de vinjettsituationer som studien baseras på, fatta de beslut som går rakt emot klientens önskningar och därför kvarstår hotbilden. Konsekvenserna av deras handlingar och beslut hade socialsekreterarna svårigheter att sia om.

Isolierung und Charakterisierung der ER-residenten Aminopeptidase ERMP1 und Untersuchung ihrer Funktion in der Prozessierung MHC I restringierter CTL Epitope

Die effiziente Generierung von Peptid-Epitopen aus zelleigenen oder viralen Proteinen für die Präsentation auf „Major Histocompatibility Complex I“ (MHC I) Molekülen ist essentiell für die Aktivierung des adaptiven Immunsystems und die Effektorfunktion der CD8+ zytotoxischen T-Zellen (CTLs). CTLs erkennen diese Peptide in Kontext mit MHC I Molekülen über ihren spezifischen T-Zellrezeptor (TCR). Die Generierung dieser Epitope ist das Resultat eines komplexen proteolytischen Prozesses, der im Zytosol und im endoplasmatischen Retikulum (ER) stattfindet. Im Zytosol generiert das Proteasom N-terminal verlängerte Epitop-Vorläufer. Diese werden durch weitere zytosolische Proteasen abgebaut, es sei denn, sie werden durch den „transporter associated with antigen processing“ (TAP) in das ER transportiert. Dort werden sie durch Aminopeptidasen getrimmt, um den Bindungsvoraussetzungen der MHC I Moleküle zu genügen. Im murinen System ist die „ER aminopeptidase associated with antigen processing“ (ERAAP) die bislang einzige beschriebene Aminopeptidase, die dieses N-terminale Trimming von CTL Epitopen vermitteln kann. Das Profil der proteolytischen Aktivität in angereichertem murinen ER kann jedoch nicht allein durch die Aktivität von ERAAP erklärt werden, was auf die Anwesenheit weiterer Aminopeptidasen mit einer potentiellen Funktion in der Antigenprozessierung hinweist. In dieser Arbeit konnte die immunologisch bislang noch nicht beschriebene Aminopeptidase ERMP1 (endoplasmic reticulum metallopeptidase 1) im murinen ER identifiziert werden. Nach Aufreinigung muriner Mikrosomen und anschließender Anionenaustausch-Chromatographie wurden die gesammelten Fraktionen mit fluorogenen Substraten auf Aminopeptidase-Aktivität getestet. Durch massenspektrometrische Analyse konnten in den beobachteten Peaks die schon beschriebenen Aminopeptidasen ERAAP, die „insulin regulated aminopeptidase“ IRAP und die immunologisch bislang nicht beschriebene Aminopeptidase ERMP1 identifiziert werden. Durch Fluoreszenzmikroskopie konnte die intrazelluläre Lokalisation von ERMP1 im ER durch Kolokalisation mit TAP verifiziert werden. Wie viele Komponenten des MHC I Prozessierungsweges wird auch die Expression von ERMP1 durch IFN-γ stimuliert. Dies macht ERMP1 zu einer potentiellen zweiten trimmenden Aminopeptidase im murinen ER. Überexpression von ERMP1 hat einen allelspezifischen Einfluss auf die globale MHC I Präsentation auf der Zelloberfläche und durch Überexpression und shRNA vermitteltes gene silencing konnte außerdem ein epitopspezifischer Effekt nachgewiesen werden. Da N-terminales Trimming durch ERAAP mit der Evasion von Tumoren und veränderter Immundominanz assoziiert wird, ist die detaillierte Charakterisierung der Aminopeptidase ERMP1 ein wichtiger Schritt zum Verständnis der MHC I Antigen-Prozessierung und der Generierung von CTL Epitopen im ER.

Agende for det mosaiske Troesaamfunde Synagoge i Kjöbenhavn til Brug ved Gudstjenesten og andre høitidelige Leiligheder

udarb. af A. A. Wolff

Prædikener holdne ved det mosaiske Troessamfunds Andagtsøvelser i Modersmaalet i Sommerhalvaaret 1819

af Mannheimer

Fredningen om det danske modersmaal i Mellem-Slesvig.

Mode of access: Internet.

Skrifter utgitt av Det Norske videnskaps-akademi i Oslo.

Published: I kommisjon hos H. Aschehoug & Co., 1956-1960; Universitetsforlaget, 1962-

Bergenseren : eller Nogle ord af det Bergenske folkesprog, samsede og forklarede af "Itt Byens Barn född i Marken."

Mode of access: Internet.

Flæskeskinken; eller, Værtshuset i Dunmon, fra det Engelske.

Mode of access: Internet.

Redogörelse för Kongl. universitetet i Upsala under det akademiska året 1896-1897 /

Mode of access: Internet.

Dansk ordbog indeholdende det danske sprogs stammeord, tilligemed afledede og sammensatte ord, efter den nuværende sprogbrug forklarede i deres forskiellige betydninger, og ved talemaader og exempler oplyste, af Christian Molbech ...

"Anden, forøgde og forbedrede udgave."