Tjejer som slåss - en studie om tjejer som varit aktiva våldsutövare

Ungdomsvåldet, framförallt bland unga tjejer, har under de senaste åren ökat. Tjejer är idag i högre grad involverade i våldshandlingar än tidigare och våldet blir allt hårdare. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa och undersöka fenomenet "tjejer som slåss". Avsikten var att återspegla hur tjejerna i denna studie beskriver sina personliga erfarenheter av att börja använda våld och av att aktivt ha utövat det. Vidare var avsikten att förstå vad som ligger bakom deras uppbrott och hur livet ser ut efteråt. För att uppnå syftet genomfördes en personlig kvalitativ intervju och fem kvalitativa intervjuer via e-mail. Resultatet var att tjejerna har gemensamma erfarenheter av att börja använda våld och ett antal återkommande riskfaktorer identifierades, exempelvis uppväxtmiljö präglad av våld och någon form av utanförskap bland jämnåriga. Tjejerna har också likartade erfarenheter av att aktivt ha utövat våld. Under tiden som våldsutövare kom många att hamna i brottsliga gäng. Eftersom tjejerna under sin uppväxt upplevt utanförskap uppfattades den gemenskap som de fann i dessa gäng som väldigt positiv. Vägen ut ur våldsbrottsligheten skedde på olika sätt, dock kunde likartade uppbrottsprocesser tydas. Uppbrottet från våldsutövandet karaktäriserades av en process som skedde under en lång tid. Tjejerna angav att de idag lever ett bra liv och att de till största delen har positiva erfarenheter av att ha varit en tjej som slåss. Dock ansåg de också att det är en erfarenhet som är svår att bära på. Studiens främsta fynd var att ensamhet och utanförskap tenderar att spela stor roll både vid vägen in i, under tiden, vägen ut ur våldsbrottslighet och livet efter.

Bilden av den missbrukande kvinnan - socialsekreterares syn på kvinnor med missbruksproblematik

Missbruksproblematiken bland kvinnor har ökat och anses vara ett samhällsproblem. Inom såväl den ämnesspecifika forskningen som i praktisk verksamhet har missbrukande kvinnor ofta betraktats som utsatta och traumatiserade. Studiens syfte var att belysa socialsekreterares syn på kvinnor och kvinnligheter i samband med missbruksproblematik. Detta studerades utifrån frågeställningar om deras arbetssätt, attityder, värderingar och syn på kvinnligheter. För att få förståelse av fenomenets komplexitet användes kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer samt de teoretiska perspektiven; socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism. Analysen skedde med hjälp av meningskoncentrering och utifrån tidigare forskning. Resultatet visade att socialsekreterarnas syn huvudsakligen var samstämmig, kvinnorna beskrevs generellt som utsatta och traumatiserade. Vidare framträdde ett behov av ytterligare reflektion gällande könsperspektivet. Avslutningsvis diskuterades behovet av forskning kring män som kön.

Hur fem mammor som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen upplever sin föräldraroll

Det är allmänt känt att sexuella övergrepp i barndomen kan leda till en rad psykosociala svårigheter samt psykisk ohälsa. Trots att forskningen i ämnet har intensifierats de senaste åren är det fortfarande ett kunskapsområde där mycket saknas. Detta är en kvalitativ uppsats med syftet att återge fem mammors upplevelser av hur sexuella övergrepp i barndomen påverkat deras uppfattning av sin föräldraroll. Genom att intervjua dessa kvinnor med hjälp av ett frågeformulär med öppna frågor har vi fått tagit del av hur deras traumatiska erfarenheter har påverkat deras föräldraroll. Mammornas berättelser har analyserats med hjälp av meningskoncentrering. Resultatet av intervjuerna har tolkats för att sedan jämföras med vad tidigare forskning samt litteratur i ämnet har att skildra. Undersökningen visar att de sexuella övergreppen i kvinnornas barndom påverkat dem negativt i sina föräldraroller. I undersökningen framkommer även att dessa mödrar känt en avsaknad av stöd då deras barn varit små.

"Se till mig som liten är..." En utredning av 2 § i lagen med särskilda bestämmelser om vård av barn och unga LVU

Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att barn och unga får möjligheten att växa upp under trygga och för deras utveckling goda förhållanden. Syftet med studien var att göra en utredning av den 2 § i lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av barn och unga (LVU) samt under vilka förutsättningar denna lag kan stärka socialtjänstens möjligheter att utföra de skyldigheter de är ålagda. Avsikten har förutom att förmedla regleringen kring 2 § LVU varit att redogöra för hela processen från det att beslut om utredning fattas till vårdens upphörande. Vid ansökan om vård enligt LVU är socialnämnden underställd en rättslig överprövning varför studiens syfte även avsåg socialnämndens medverkan vid rättens bevisprövning. När beslut fattas om tvångsvård skall principen om barnets bästa vara likt en ledstjärna vid avgörande varför studien även omfattade att bringa klarhet i innebörden av denna princip. Uppsatsen är rättsdogmatisk och kvalitativ i sin karaktär och därför har främst traditionella rättskällor som författningstexter, förarbeten, doktrin och praxis används för besvara dess syfte.

UNG OCH UTBRÄND- sex unga personers berättelser om hur det är att vara ung och utbränd

Vi har valt att göra en kvalitativ studie om utbrändhet bland unga människor i åldrarna 19-25 år i Sverige. Syfte med denna studie är att få en inblick i och ökad förståelse över hur utbrändhet påverkar unga i Sverige. Vi ville belysa orsakerna till varför allt fler unga människor i Sverige drabbas av utmattningssyndrom. Vi utgick från ett hermeneutiskt synsätt och en narrativ metod. Under de senaste tio åren har den psykiska ohälsan och sjukskrivningsantalet i Sverige ökat och då framförallt bland ungdomar. Forskningen talar om ett nytt sjukdomsfenomen, utbrändhet. Det är en stressrelaterad sjukdom som framförallt handlar om en känslomässig utmattning. Varje människa kan uppleva stress men det är endast de som går in i arbetet med höga förväntningar och som arbetar hårt för att uppnå dessa förväntningar som kan bli utbrända. Intervjupersonenerna grundade sin självkänsla och identitet i sina arbetsprestationer. Vi tror att alla intervjupersonerna saknade en grundläggande självkänsla vilket gjorde att de hela tiden sökte bekräftelse utifrån sina prestationer. Om en person blir utbränd eller inte beror såväl på fysiologiska, biologiska som psykologiska faktorer. Risken är större för personer som redan har drabbats av utbrändhet att drabbas igen. Kraven och pressen som unga människor känner idag kan härstamma från både familjen och samhället. Dagens samhälle är uppbyggt på så sätt att vi hela tiden måste göra en massa val. Ingenting är längre som det var förr då allt och alla hade sin plats i samhället. Den ökade individualiseringen kanske inte alltid är positiv. I socialt arbete kan vi hjälpa till med att förebygga utbrändhet bland ungdomar genom att finnas ute i skola och andra miljöer där ungdomar vistas för att hjälpa dem in i vuxenlivet.

”Jag har blivit en lugn kille..” : Upplevelser av Aggression Replacement Training

Ungdomars aggression kan få negativa konsekvenser både för dem själva och för omgivningen genom olika former av destruktivt och störande beteende. Det behöver inte vara våld och hot utan även mobbing, snatteri och skolk. Hur ska vi inom socialt arbete på bästa sätt bemöta utagerande, aggressiva ungdomar? Aggression Replacement Training (ART) är en evidensbaserad metod inspirerad av Kognitiv Beteendeterapi (KBT), vilken används i arbete med ungdomar som påvisar ett utagerande beteende. ART består av tre komponenter; interpersonell färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralisk färdighetsträning. Sammantaget innefattar dessa tanke, känsla och handling vilket är kärnan inom KBT. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar som genomgått ART har upplevt metoden samt att få ett vidare perspektiv på upplevelser av ART- programmet genom intervjuer med ungdomarnas ART- instruktörer. Tillvägagångssättet bestod av en genomgång av tidigare forskning samt relevanta teorier gällande ART. Vidare tillämpades halvstrukturerade intervjuer vilka analyserades med hjälp av innehållsanalys och meningstolkning. Resultatet visade på positiva upplevelser hos både ungdomar och deras ART- instruktörer. Praktiska övningar såsom hemuppgifter och rollspel var något som visade sig vara bra. ART- instruktörerna upplevde metoden som enkel och lättförståelig. Ungdomarna hade förändrats i sitt sätt att hantera ilska, bland annat genom att de tagit till sig lämpliga tekniker i samband med ilskekontrollträningen samt lärt sig nya sociala färdigheter genom den interpersonella färdighetsträningen. De tycktes även ha utvecklat ett mer moget och moraliskt tankesätt. Programmet verkade ha inneburit en vändpunkt för intervjupersonerna i och med att det hade skett en märkbar förändring i deras beteende efter att ha genomgått ART. Nyckelbegreppen visade sig vara lugn och kommunikation.

"En dörr in i samhället och ett fönster ut mot världen" – Föreningen som etnisk gränsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör

Det här är en kvalitativ studie med syftet att studera föreningen som en etnisk gränsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör. Metodologiskt strukturerades studien kring sju halvstrukturerade intervjuer med en föreningsordförande och föreningsaktiva medlemmar från en internationell vänskapsförening i en glesbygdskommun i Mellansverige. Empirin har analyserats utifrån en teoretisk utgångspunkt i socialt kapital. Resultatet visar att det både finns möjligheter för och hinder mot föreningen som etnisk gränsöverskridande mötesplats. Föreningen fungerar som etniskt överbryggande i betydelsen av att internt inom föreningen överbrygga etniska och språkliga skiljelinjer, men hinder mot att uppnå externa överbryggande värden begränsas av svårigheter att nå ut till närsamhället och till personer med svensk bakgrund i verksamheten. Föreningens betydelse som en social integrationsaktör framträder på tre centrala områden; föreningens betydelse för social gemenskap och socialt samspel och för kontakter och nätverk och slutligen som informationskanal. Föreningen har störst betydelse för föreningsaktiva med utländsk bakgrund, framförallt i ett socialt avseende.

Invandrarkvinnan i media

SAMMANFATTNING: Medias makt att påverka individers sätt att tolka verkligheten är stor. Betydelsen för hur man väljer att skriva någonting blir viktigt eftersom det påverkar den sociala praktiken i fråga om makt och inflytande för individer och grupper. Vi har i denna uppsats lagt fokus på hur kvinnor med utländsk bakgrund uppfattar den mediala bilden av invandrarkvinnor och hur det påverkar deras identitetsskapande. Vårt syfte med uppsatsen är att empiriskt undersöka hur kvinnor med utländsk bakgrund uppfattar den bild som förmedlas i media av invandrarkvinnan. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och samlat in ett empiriskt material bestående av åtta intervjuer. Resultaten visar att media i allt för stor utsträckning visar en gestaltning som bibehåller svenskheten och den svenska kvinnan som norm och invandrare och invandrarkvinnan som det avvikande. Våra intervjupersoner anser att bilden som media framställer av invandrarkvinnan är en negativ bild och en väldigt ensidig sådan. De uttrycker också att de inte identifierar sig med den getsaltningen av invandrarkvinnan samt att de ibland känner en oro att bli betraktad av andra, som den invandrarkvinna media skapat.

Uppföljning av korttidsterapin vid BUP Östersund

Syftet med uppsatsen var att följa upp den korttidsterapi som bedrivs vid barn och ungdomspsykiatrin (BUP) i Östersund samt undersöka om en till två samtal, utifrån ett systemiskt förhållningssätt och till utvalda familjer, kan ge goda upplevda behandlingsresultat och nöjda klienter. Metoden som användes var telefonintervjuer med 21 föräldrar till 20 barn som genomgått korttidsterapi vid BUP Östersund. Intervjuguiden var halvstrukturerad och undersökningsdesignen är därmed baserad på insamling av främst kvantitativ data med viss kvalitativ ansats. Resultatet av uppsatsen visar att behandlingen kan ge goda upplevda resultat och nöjda familjer. Hos majoriteten av barnen hade problemen minskat/försvunnit och de flesta har inte behövt söka hjälp igen. Alla föräldrar utom en kan tänka sig att rekommendera korttidsterapi till andra. Flera nämner även att de gärna vill ha något fler samtal och betydelsen av att få snabb hjälp. En fortsatt utveckling av korttidsterapin i Östersund skulle kunna vara att se över den problematik som varit exkluderad för korttidsterapi, då flera av de barn som haft mer behov av hjälp hade som sökorsak utåtriktade symtom.

Faktorer som kan påverka att kvinnan utan medicinsk indikation önskar kejsarsnitt framför en vaginal förlossning

Abstrakt Bakgrund: Med tanke på den ökande frekvensen av kejsarsnitt utan medicinsk indikation världen över är det angeläget att studera detta ämne. Förhoppningarna på denna studie var att den skulle leda till en bättre individuell omvårdnad för de kvinnor som önskade denna förlossningsmetod. Syfte: Att belysa olika faktorer som kan påverka att kvinnan önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation framför en vaginal förlossning, samt behov av omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie, där fjorton vetenskapliga studier inkluderats. Genom en innehållsanalys växte två huvudteman fram, den första var faktorer bakom val av förlossningsmetod, under detta tema skapades åtta underkategorier och det andra huvudtemat var behovet av stöd i samband med vaginal förlossning. Resultat: De största bakomliggande faktorerna till att kvinnan önskade kejsarsnitt utan medicinsk indikation var tidigare upplevelser och kvinnans ökande ålder. Många av dessa kvinnor kände att de saknade både stöd och information från vårdgivarna. Diskussion: Vikten av information och stöd var av stor betydelse för dessa kvinnor. För att säkra detta är omvårdnadsdokumentation en grundläggande del i vårdarbetet. För att hjälpa kvinnor som önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation kunde olika strategier för stresshantering (så kallad coping) vara ett bra alternativ att använda sig av i sådana situationer.

Att ha ett barn inlagt på sjukhus : en litteraturstudie

Bakgrund: För att vården kring ett barn ska bli så bra som möjlig är föräldrarnas närvaro avgörande. Vårdpersonalen får arbeta mycket utifrån sin egen kunskap och erfarenhet i arbetet med familjer. Målsättningen inom barnsjukvården är att involvera familjen så mycket som möjligt och utgå från varje familjs behov runt den aktuella situationen. Syftet: Studiens syfte var att utifrån ett familjeperspektiv belysa upplevelsen av att ha ett barn inlagt på sjukhus. Metod: Denna litteraturstudie innehåller sammanlagt 14 studier inom det valda området och dessa har analyserats med en innehållsanalys. Resultat: Föräldrarna upplevde att god kommunikation hade en positiv inverkan på relationen mellan familjen och vårdgivare under sjukhusvistelsen. Under sjukhusvistelsen uppstod psykiska, fysiska och sociala behov som familjen behövde få stöd med. Familjen upplevde många känslor och hela vardagen blev påverkad. Slutsats: Denna litteraturstudie indikerar att det finns ett stort behov av en personlig relation mellan sjukvårdsgivare och familj. Familjen är även i behov av få stöd från sjuksköterskan för att motverka osäkerhet hos föräldrarna. Nyckelord: Delaktighet, familj, litteraturstudie, omvårdnad, upplevelser

Närståendes upplevelser till personer som insjuknat i hjärtinfarkt

Hjärtinfarkt är ett sjukdom som påverkar hela familjesituationen. Närstående till personer som insjuknat i hjärtinfarkt kan uppleva högre grad av oro, rädsla och osäkerhet än personen som insjuknat. Syftet var att genom en systematisk litteraturstudie belysa närståendes upplevelser till personer som insjuknat i hjärtinfarkt. Sökningar gjordes i PubMed och Cinahl. Studiernas resultat sammanfördes och analyserades utifrån innehållsanalys vilket resulterade i tre huvudkategorier och fem subkategorier. Resultatet visade att närstående påverkades fysiskt, psykiskt och socialt. Många män till kvinnor med hjärtinfarkt upplevde en känsla av maktlöshet av att inte veta hur hälsan för personen som insjuknat i hjärtinfarkt skulle utvecklas framöver. Känslor som ilska, frustration och ökad osäkerhet var vanligt i det tidiga skedet av rehabiliteringen. Den nya livssituationen för närstående innebar stora förändringar i det dagliga livet. De upplevde det ökade ansvaret som frihetsberövande medan andra kände sig mer tillfredställda att kunna hjälpa till och få en central roll i hemmet. Genom att närståendes situation tas upp i omvårdnaden och får mer stöd av vårdpersonalen kan det leda till att personen som insjuknat i hjärtinfarkt får ett bättre stöd.

Anhörigas upplevelser av att vårda personer med Alzheimers sjukdom

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste bland demenssjukdomar som medför emotionella störningar och personlighetsförändringar. De flesta personer med Alzheimers har en önskan om att bo hemma och många familjer gör sitt bästa för att uppnå detta. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av att vårda personer med Alzheimers sjukdom. Metod: Denna systematiska litteraturstudie är baserad på fjorton vetenskapliga artiklar inom det valda området. Dessa har analyserats med en innehållsanalys. Resultat: Studien visade att det är påfrestande att vara anhörigvårdare. En rad olika upplevelser framkom, både negativa och positiva, dock mest negativa. Stöd visade sig vara viktigt för anhörigvårdarna och många ansåg sig sakna det. Manliga och kvinnliga upplevelser gällande anhörigvård skiljde sig från varandra. Kvinnor hade mer negativa upplevelser än män. Slutsats: Att vårda en anhörig i hemmet är inte en lätt uppgift. Därför anser författarna att det krävs mer forskning i området för att kunna bemöta anhörigvårdarnas behov.

Motivationsutbildning som påverkansfaktor av livskvalitet – några elevers upplevelser

På en Folkhögskola finns en motivationsutbildning som vänder sig till tjejer som av olika orsaker har varit borta från studier och arbetsmarknad under lång tid. Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida motivationsutbildningen påverkade några elevers livskvalitet vad gäller upplevelsen av självbestämmande, förmågan att göra sina egna val och ett psykiskt välbefinnande. En kvalitativ metod användes. Jag har gjort en tolkande och reflexiv undersökning i form av en gruppintervju med nuvarande studiegrupp. Det genomfördes också fem telefonintervjuer med elever som avslutat utbildningen. Min tolkning av helheten av såväl telefonintervjuerna som gruppintervjun, var att utbildningen har haft en påverkan på både nuvarande och tidigare elevers upplevelse av självbestämmande, förmågan att göra sina egna val och förbättrat deras psykiska välbefinnande och att dessa personers livskvalitet har påverkats av utbildningen.

Women are for friendships, men are for fucking : En studie av homosocialitet och kvinnlig vänskap i Sex and the city

I denna uppsats studeras den kvinnliga vänskapen i tv-serien Sex and the city utifrån homosocialitetsteorier och framställningen av den kvinnliga vänskapen. Tidigare studier om serien har gjorts men där fann jag en lucka då kvinnornas vänskap inte studerats på ett liknande sätt tidigare. Syftet med studien är att undersöka hur den kvinnliga vänskapen gestaltas mellan kvinnorna i serien. För att studera detta Lipman-Blumens homosocialitetsteori använts som definierar homosocialitet som att uppskatta, söka sig till eller föredra umgänge med människor av samma kön. Gothlins teori om vänskap och hur denna porträttreras har använts i studien för att kunna identifiera kvinnors vänskap. Heterosociaiitetsteori tas också upp för att visa på motsatsen till homosocialitetsteorin. Undersökningen av studien är uppdelad i två delar, en kvantitativ del där relevanta inslag klockats för att se hur lång tid ett visst innehåll fått i serien. Samt en kvalitativ analys av innehållet i serien där typiska scener valts ut och analyserats för att förstå innehållet och för att kunna analysera kvinnornas vänskap till varandra. Den genomförda analysen behandlar deras vänskap och visar på att kvinnornas homosociala band och deras vänskap till varandra är betydligt starkare än vad tidigare forskning och teorier benämt. Denna studie visar på att vänskapen i serien tagits till en ny nivå där vännerna inte vara är vänner utan själsfränder och kärlekar utan sexuell dragningskraft till varandra. Där vänskapen är vad som värderas högst och att kvinnorna inte är i behov av en man.