Klimatförändringar på vita duken. : Passiviserande underhållning eller mobilisering.

Vid en tillbakablick på de senaste 25 års spelfilmer kan man se hur ett växande klimathot funnits med som en berättelseingrediens i ett antal spelfilmer från Hollywood mainstreamfåra. (Axelson 2008). År 2004 kom katastroffilmen The Day after Tomorrow som gjordes till objekt för en brittisk publikstudie. I denna studie analyserar forskargruppen hur The Day After Tomorrow påverkade publikens tankar kring klimatförändringar (Lowe et al. 2006). Den irländske forskaren Pat Brereton har initierat ett projekt inom HERA (Humanities in the European Research Area) med ett forskningsfokus på hur medier och film bidragit till ett ekologiskt paradigm som enligt Brereton, långsamt växer sig allt starkare hos den europeiska allmänheten (Brereton 2008). I mitt paper vill jag diskutera Breretons hypotes om ett ökande ekologiskt sentiment under framväxt hos en europeisk allmänhet över tid och hur denna hypotes bör underkastas en kritisk diskussion utifrån ett receptionsperspektiv. Vad säger existerande publikorienterad receptionsforskning om på vilket sätt klimatförändringar gestaltade på film kan ha förmågan att beröra processer relaterade till människors teoretiska övertygelser om tillvaron, grundläggande värderingar samt en livsåskådningsmässig grundhållning (Lowe et al. 2006, Axelson 2008)?

Nätverkssamarbete och destinationsutveckling : En jämförelse av ett storskaligt och ett småskaligt turismutvecklingsprojekt

Hållbar destinationsutveckling kräver samarbete mellan offentliga och privata aktörer. Denövergripande forskningsfrågan som genomsyrat arbetet med denna rapport handlar om hursamhällets resurser bäst kan användas för att utveckla turistdestinationer. Projekten NordicSnowmobile Center och Projekt Entreprenörsutbildning Småland/Kronoberg, vilka har finansieratsmed olika mycket offentliga medel, utvärderas i denna rapport. Resultaten från utvärderingenutgör sedan grund för diskussion och analys av destinationsutveckling. Rapporten redogörockså för följeforskning genomförd på Projekt Nordic Snowmobile Center (NSC) mellan åren2004-2007.Vi konstaterar att båda projekten uppfyller sina huvudsyften. Projekt NSC kan däremot inteanses ha uppfyllt alla sina delmål. Förklaringarna till detta står att finna i faktorer somförankringen av projektets mål och delmål i projektområdet; en asymmetri i budgeterade investeringskostnadermellan projektets delområden; institutionella faktorer såsom projektadministrationsamt redovisningsprinciper hos EU-sekretariat och de andra offentliga finansiärerna.Följeforskningen av Projekt NSC identifierade dessutom ett antal faktorer som kan bidra till ökadförståelse för hur ett projekt av denna storlek bör organiseras och ledas samt vilka stöd som ettprojekt av den här typen kräver för att åstadkomma destinationsutveckling.

W-dalaprojektet - Vinnande partnerskap mellan näringsliv och högskola

Samverkan mellan företag, stat, kommuner, landsting o.s.v. och högskolor representerar tillsammans den plattform vilken ofta benämns som Triple Helix. Denna typ av samverkan utgår från antagandet att de inblandade aktörerna kan få belöningar som överstiger de bidrag som de själva sätter in. En sådan samverkan antas också ge företag och den region de befinner sig i konkurrensfördelar och möjligheter att växa och utvecklas. Syftet med Wdalaprojektet, som startade våren 2005 och som skulle avslutas i och med utgången av 2006, var att bygga upp en sådan varaktig samverkan. Den frågan som är i fokus är hur framgångsrikt W-dalaprojektet varit i dessa avseenden? Den här studien försöker:a) beskriva hur projektet initierats och implementeratsb) värdera i vilken utsträckning projektets mål har uppnåtts samtc) identifiera och värdera funktionaliteten hos den samverkansmodellsom använtsErfarenheterna från projektet kan sammanfattas i sex punkter för vad som kan antas vara väsentligt för en långsiktig samverkan att fungera.1. Det behövs fora för kontinuerliga möten och en formaliserad organisation2. ”Kontaktpunkter” för att koordinera samarbetet spelar en viktig roll3. Högskolans ”leveransförmåga” måste förbättras4. ”Kulturkrockar” och en bristande ömsesidig tilltro5. Förmågan att definiera behov av samverkan behöver förbättras6. Långsiktig hållbar ekonomi

Forskningscirklar - en arena där lärares syn på vad deras arbete resulterar i kan utmanas. : Paper presented at NFPS:s conference in Copenhagen 7-9 March, 2003

Lärare kan i första hand antas bilda sig sin uppfattning om resultatet av sitt arbete genom vad de kan observera av det som sker med deras elever. Vad har då denna erfarenhetsbaserade kunskap för betydelse för hur de uppfattar sitt arbete? I Sverige har t ex forskningscirklar använts i skolan, där lärare arbetar tillsammans med forskare, för att bearbeta frågeställningar som lärare möter i sin vardag. Kan forskningscirklar då vara ett sätt att utmana lärares syn på vilka resultat som deras arbete leder till?Från dessa utgångspunkter förefaller det vara relevant att ställa frågan om dessa sk forskningscirklar också kan vara en mötesplats där lärares syn på vilka resultat som deras arbete leder till utmanas? Följande frågeställning formuleras:• På vilken utsträckning kan forskningscirklar fungera som ett sätt att öppna nya infallsvinklar på hur lärare ser på resultatet av sitt arbete?

Noretnätet - ett pedagogiskt utvecklingsprojekt

Vid Norets barn- och utbildningsområde i Mora kommun bedrivits ett projektet kallat Noretnätet. Rektorsområdebestår av en större centralt belägen skola och tre s k byskolor, tillsammans innefattande åk 1-9, med en integrerad 6-årsverksamhet. I början av år 1998 lämnades en ansökan in om bidrag för ettkompetens- och skolutvecklingsprojekt till Utbildningsdepartementet. Ansökan beviljades och projektetNoretnätet kom att starta från och med höstterminen 1998. Målen för projektet formulerades som att:• Öka kunskapen om läroprocesser hos elever, föräldrar och personal• Öka medvetenheten kring den egna praktiken och ett språk för pedagogiskt arbete i arbetslag• Utveckla en organisation för arbete med elevernas inlärning• En större samstämmighet i undervisningsmönster mellan våra olika åldersgrupperI samband med att projektet startade bildades s k tvärgrupper. En samtalsledarutbildning startades och pågick parallellt med tvärgruppernas arbete. Arbetslagen har därefter inom projektets ram framför alltatt arbeta vidare med frågeställningar som de själva formulerat i form av s k ”småprojekt”.Syftet med utvärdering är:a) Att försöka värdera i vilken utsträckning arbetet bedrivits i linje med de mål som formulerades för projektet och om och i vilken utsträckning dessa har uppnåttsb) Att identifiera och diskutera faktorer som kan uppfattas väsentliga för att kunna genomföra ett framgångsriktskolutvecklingsprojektc) Att resultatet av utvärderingen skall kunna utgöra en lägesbeskrivning från vilken det för de inblandade aktörernaskall vara möjligt att formulera riktlinjer för ett fortsatt utvecklingsarbeteUtvärderingen bygger dels på tre tidigare genomförda delutvärderingar, och dels på data som insamlatsför att kunna komplettera dessa. För att komplettera denna information insamlades ytterligare data slutetav vårterminen 2001. Utvärderingen bygger således på ett tämligen omfattande empiriskt material som omfattar hela projektperioden. Tolkningsbasen är vad man skulle kunna kalla en konstruktivistisk idé om att de data som finns tillgängliga tillsammans skall kunna ”vävas” samman till en mer eller mindresammanhållen bild, en av flera möjliga, av det aktuella projektets samlade verksamhet.Det förefaller som att ett tämligen omfattande arbete har lagts ner på att skapa en ökad medvetenhet och kunskap om lärprocesser. Den sammanvägda bedömningen är att verksamheten i projektet på den punkten, i förhållande till de förutsättningar som funnits, bedrivits på ett sådant sätt att en ökad medvetenhet hos personalen om de lärprocesser som sker i skolan möjliggjorts. Detta bör även på ett konkret sätt ha kommit eleverna till del och förhoppningsvis innebär det att även deras medvetenhet omlärandet kommer att öka. Även om det från en del håll uttrycks tveksamheter att medvetenheten runt den egna praktiken och ett pedagogiskt språk verkligen påverkats på ett positivt sätt. En del av svårigheten tycks just vara att kunna upptäcka vad som sker, vilket t ex till en del kan förklaras av att det rör sig om förhållandevis långsamma processer. Däremot verkar resultatet vad gäller att involvera föräldrarna inte ha utvecklats särskilt långt. Bedömningen är ändå att projektet bedrivits på ett sådant sätt attdet har haft en riktning väl i linje med målet att öka medvetenheten om den egna praktiken och att utvecklaett pedagogiskt språk. Vad gäller målet att skapa en organisation för arbetet med elevernas lärandehar detta varit inriktat på att klara de behov som Noretnätet gett upphov till och som det framstår inte som ett försök att i första hand skapa en mera permanent organisatorisk förändring. Slutsatsen bliratt Noretnätet ändå indirekt kommit att visa på vägar för att finna en organisatorisk form som gör det möjligt att bygga in ett kontinuerligt skolutvecklingsarbete och sett från en sådan utgångspunkt kanverksamheten sägas ligga i linje med det mål som sattes upp. De slutsatser man kan dra om att projektet har gett en större samstämmighet i undervisningsmönster mellan olika åldersstadier är att de är en frågeställning som varit föremål för tämligen omfattande diskussioner. Projektets verksamhet förefallerdärför även på den här punkten i huvudsak ha legat i linje med det i sammanhanget aktuella målet.Sammantaget uppfattas verksamheten i Noretnätet för samtliga fyra mål haft den ”riktning” som målenangav. Med tanke på målens konstruktion är det inte möjligt att ha någon uppfattning i vilken grad målen uppnåtts.Vad gäller Noretnätet förefaller detta i hög grad ha varit ett Top-down initierat projekt, men samtidigt med en relativt stark strävan till att när detta initierats kan ges en tydlig Bottom-up rikting. Skolledningensroll berörs sparsamt i de utsagor som projektdeltagarna gör och kritik framkommer endast i någotenstaka fall. Möjligen kan det ändå tolkas som att skolans ledning varit relativt framgångsrika med attinitiera projektet och även med att lägga över ansvaret på dess genomförande till projektdeltagarna.Frågan om tid, eller snarare bristen på tid, är i skolutvecklingssammanhang en ständigt återkommandefrågeställning. Att förändra och utveckla organisationer och deras verksamhet kräver också tid både för att initieras, implementeras och inte minst för att institutionaliseras. Vad som framstår som lite uniktmed projektet Noretnätet är att skolledningen verkar att på allvar försöka organisera verksamheten så att det frigörs tid för att kunna arbeta med projektet. Genom att Noretnätet fick utrymme att fortsättasin verksamhet ytterligare ett läsår har detta möjliggjort att en del effekter visat sig på ett sätt som annars sannolikt inte hade varit möjligt. De s k samtalsledarna har haft en viktig roll, men kan också antasha varit olika framgångsrika med att utöva sin roll, men att det ändå finns skäl att tro att de på ett personligt plan har varit utvecklande att ikläda sig denna roll. Om ingen tar denna roll riskerar ett skolutvecklingsprojektav det här slaget att bli ett skrivbordskonstruktion. De s k ”småprojekten” framstårsom en av de stora poängerna med projektet Noretnätet. Genom att så tydligt koppla dessa mindreutvecklingsprojekt till de ordinarie arbetslagen har detta samtidigt möjliggjort en vardagsnära skolutvecklingsprocess.”Småprojekten” startas som en utveckling och fördjupning av projektet genom önskemålfrån personalen. Sammanfattningsvis framstår de s k ”småprojekten” som ett viktigt uppslag tillhur skolutvecklingsarbete i en mera generell mening kan bedrivas på ett framgångsrikt sätt.Det projekt som en gång för tre år sedan började med, som en del ansåg, tämligen abstrakta idéer har så småningom tagit form och har i hög grad omvandlats till en konkret och i vardagen påtaglig verksamhet.En intressant frågeställning är naturligtvis i vilken utsträckning som vad som skett som kan tillskrivasNoretnätet och vad som ändå skulle ha inträffat. Det är naturligtvis omöjligt att besvara en sådanfråga, men att det ändå kan vara värt att något reflektera över tänkbara svar. Det förefaller lika orimligt att påstå att inget kan tillskriva projektets verksamhet, som att all utveckling beror på detta. Den tidsom ställts till förfogande, vilket det samtidigt förefaller finnas stor enighet om att detta varit betydelsefullt, de samtal som därmed initieras, de verksamheter som startats i de s k ”småprojekten” talar ändåstarkt för att projektet har spelat en viktig roll för det utvecklingsarbete som skett. Noretnätet har därmed skapat en utmärkt bas för att kunna gå vidare mot en fortsatt positiv utveckling av verksamheteninom Norets barn- och utbildningsområde.

Membrana de alumina anódica: comportamento da microestrutura e estudo das propriedades ópticas após tratamento térmico

Thin commercial aluminum electrolytic and passed through reactions was obtained with anodic alumina membranes nanopores. These materials have applications in areas recognized electronic, biomedical, chemical and biological weapons, especially in obtaining nanostructures using these membranes as a substrate or template for processing nanowires, nanodots and nanofibers for applications noble. Previous studies showed that the membranes that have undergone heat treatment temperature to 1300° C underwent changes in morphology, crystal structure and optical properties. This aim, this thesis, a study of the heat treatment of porous anodic alumina membranes, in order to obtain and to characterize the behavior changes structures during the crystallization process of the membranes, at temperatures ranging between 300 and 1700° C. It was therefore necessary to mount a system formed by a tubular furnace resistive alumina tube and controlled environment, applying flux with special blend of Ag-87% and 13% N2, in which argon had the role of carrying out the oxygen nitrogen system and induce the closing of the pores during the densification of the membrane. The duration of heat treatment ranged from 60 to 15 minutes, at temperatures from 300 to 1700° C respectively. With the heat treatment occurred: a drastic reduction of porosity, grain growth and increased translucency of the membrane. For the characterization of the membranes were analyzed properties: Physical - thermogravimetric, X-ray diffraction, BET surface area; morphological - SEM, EDS through compositional and, optical absorbance, and transmittance in the UV-VIS, and FTIR. The results using the SEM showed that crystallization has occurred, densification and significant changes in membrane structure, as well as obtaining microtube, the BET analysis showed a decrease in specific surface area of the membranes has to 44.381 m2.g-1 to less than 1.8 m2.g-1 and in the analysis of transmittance and absorbance was found a value of 16.5% in the range of 800 nm, characteristic of the near infrared and FTIR have confirmed the molecular groups of the material. Thus, one can say that the membranes were mixed characteristics and properties which qualify for use in gas filtration system, as well as applications in the range of optical wavelength of the infra-red, and as a substrate of nanomaterials. This requires the continuation and deepening of additional study

Filtros acústicos em cristais fonônicos

In this work, we have studied the acoustic phonon wave propagation within the periodic and quasiperiodic superlattices of Fibonacci type. These structures are formed by phononic crystals, whose periodicity allows the raise of regions known as stop bands, which prevent the phonon propagation throughout the structure for specific frequency values. This phenomenon allows the construction of acoustic filters with great technological potential. Our theoretical model were based on the method of the transfer matrix, thery acoustics phonons which describes the propagation of the transverse and longitudinal modes within a unit cell, linking them with the precedent cell in the multilayer structure. The transfer matrix is built taking into account the elastic and electromagnetic boundary conditions in the superllatice interfaces, and it is related to the coupled differential equation solutions (elastic and electromagnetic) that describe each model under consideration. We investigated the piezoelectric properties of GaN and AlN the nitride semiconductors, whose properties are important to applications in the semiconductor device industry. The calculations that characterize the piezoelectric system, depend strongly on the cubic (zinc-bend) and hexagonal (wurtzite) crystal symmetries, that are described the elastic and piezoelectric tensors. The investigation of the liquid Hg (mercury), Ga (gallium) and Ar (argon) systems in static conditions also using the classical theory of elasticity. Together with the Euler s equation of fluid mechanics they one solved to the solid/liquid and the liquid/liquid interfaces to obtain and discuss several interesting physical results. In particular, the acoustical filters obtained from these structures are again presented and their features discussed

Confinamento de fónons ópticos em estruturas piezoelétricas periódicas e quasiperiódicas

We study the optical-phonon spectra in periodic and quasiperiodic (Fibonacci type) superlattices made up from III-V nitride materials (GaN and AlN) intercalated by a dielectric material (silica - SiO2). Due to the misalignments between the silica and the GaN, AlN layers that can lead to threading dislocation of densities as high as 1010 cm−1, and a significant lattice mismatch (_ 14%), the phonon dynamics is described by a coupled elastic and electromagnetic equations beyond the continuum dielectric model, stressing the importance of the piezoelectric polarization field in a strained condition. We use a transfer-matrix treatment to simplify the algebra, which would be otherwise quite complicated, allowing a neat analytical expressions for the phonon dispersion relation. Furthermore, a quantitative analysis of the localization and magnitude of the allowed band widths in the optical phonon s spectra, as well as their scale law are presented and discussed

Polaritons de exciton em super-redes semicondutoras

In this work we study the spectrum (bulk and surface modes) of exciton-polaritons in infinite and semi-infinite binary superlattices (such as, ···ABABA···), where the semiconductor medium (A), whose dielectric function depends on the frequency and the wavevector, alternating with a standard dielectric medium B. Here the medium A will be modeled by a nitride III-V semiconductor whose main characteristic is a wide-direct energy gap Eg. In particular, we consider the numerical values of gallium nitride (GaN) with a crystal structure wurtzite type. The transfer-matrix formalism is used to find the exciton-polariton dispersion relation. The results are obtained for both s (TE mode: transverse electric) and p (TM mode: transverse magnetic) polarizations, using three diferent kind of additional boundary conditions (ABC1, 2 e 3) besides the standard Maxwell's boundary conditions. Moreover, we investigate the behavior of the exciton-polariton modes for diferent ratios of the thickness of the two alternating materials forming the superlattice. The spectrums shows a confinement of the exciton-polariton modes due to the geometry of the superlattice. The method of Attenuated Total Reflection (ATR) and Raman scattering are the most adequate for probing this excitations

Resonant excitation of Mn local vibrational modes in the higher order Raman spectra of nanocrystalline Ga(1-x)Mn(x)N films

The effect of manganese on the vibrational properties of Ga(1-x)Mn(x)N (0 <= x <= 0.18) films has been investigated by Raman scattering using 488.0 and 632.8 nm photon excitations. The first-order transverse and longitudinal optical GaN vibrational bands were observed in the whole composition range using both excitations, while the corresponding overtones, as well as a prominent peak located in 1238 cm(-1) (153.5 meV) were only observed in the Mn-containing films under 488.0 nm excitation. We propose that the peak observed at 1238 cm(-1) is due to resonant Mn local vibrational modes, the excitation process being related to electronic transitions involving the Mn acceptor band.

Electrical and Optical Properties of Conductive and Transparent ITO@PMMA Nanocomposites

Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de São Paulo (FAPESP)