‘Scripture its own interpreter’: Mary Martha Sherwood, the Bible and female autobiography

This is a reading of the work of Mary Martha Sherwood, the Victorian Evangelist and Children’s Author (and pupil at the Abbey School, Reading). Based upon research on Sherwood’s private correspondences and diary conducted at UCLA with the aid of a Mitzi Myers (this before my arrival at Reading), the essay offers a radical reinterpretation of her work. Previously understood in terms of a rigid, if self-contradictory and ‘anxious’, Evangelism, the essay reads the diary through Sherwood’s little known Biblical scholarship. Through this I argue that Sherwood grants her own writing the status of Biblical truth precisely because of its contradictions and ‘anxiety’.

The rise and fall of Benedetto Croce: intellectual positionings in the Italian cultural field 1944-1947

This article evaluates the discourse developed around Benedetto Croce in the Italian cultural periodical press between 1944 and 1947 and it discusses the forms of adversarial discourse and the agents involved in the anti-Croce polemics that unfolded in the Communist party’s official cultural journal Rinascita. Specifically, this article focuses on a selection of intellectuals who moved away from Crocean idealism to embrace Marxism in order to investigate how their conversion was presented in Rinascita.

Center for the Study of Free Reed Instruments Collection, 1947-2011 Finding Aid

The Center for the Study of Free-Reed Instruments Collection is an archival collection at the City University of New York Graduate Center’s Mina Rees Library which contains materials donated by Professor Allan W. Atlas, related to free-reed instruments and the International Concertina Association.

Aga, disciplin och fostran i den svenska folkskolan 1945-1959. : En studie om 1947 års skoldisciplinutredning, Skolöverstyrelsens direktiv i fostrans- och disciplinfrågor samt hanteringen av frågan om skolagan i Tunabygdens lärarklubb.

Denna historieuppsats (15hp) handlar om aga- och skoldisciplinsfrågorna i den svenska folkskolan. Undersökningens syfte är att granska hur disciplinsfrågorna i folkskolan hanterades före och efter agaförbudet på både nationell och lokal nivå. För att uppnå detta mål har i första hand tre olika källor använts, nämligen 1947 års skoldisciplinutredning, protokoll från Tunabygdens lärarklubb och dess studiecirkel samt Skolöverstyrelsens anvisningar till folkskolelärarna efter att agan hade förbjudits i folkskolan. Skoldisciplinutredningen kom som en följd av protesterna från lärarkåren och Skolöverstyrelsen till ett agaförbud. Disciplinutredningen kom inte fram till något agaförbud utan snarare fram till flera disciplinsfrämjande förslag. I Tunabygdens lärarklubb och dess studiecirkel bedrevs diskussioner som berörde aga, disciplin och fostran överhuvudtaget. Lärarklubben och folkskolestyrelserna i landet var emot ett agaförbud, men inte enbart för rätten i sig att få aga elever, utan också för att de var emot en stark centralstyrning som de upplevde fanns och som ifrågasatte lärarnas yrkesprofession. Skolöverstyrelsens anvisningar kom 1959, året efter agaförbudet och den handlade mycket om skolans och lärarnas fostrande uppgifter. Fungerande disciplin i klassen ansågs vara lika viktig som innan agaförbudet och det handlade om att ändra formerna för denna disciplin. För att upprätthålla ett fungerande disciplin ansåg Skolöverstyrelsen att det var oerhört viktigt att lära känna igen skolbarnet och dess hemförhållanden. För att kontrollera detta hade bl.a. lärare och skolläkare viktiga roller i hemmens hjälp att fostra barnen rätt, då tilltron till barnens föräldrar och uppväxtmiljö var låg från Skolöverstyrelsens sida.