Att definiera och skilja på snarlika subgenrer : Tillämpat på death- och black metal

Det är svårt att sätta ord på vad man menar när man pratar om musik. Jag är intresserad av varför det sällan går att finna definitioner av genrer när diskussionen om dem är så stark, speciellt när det gäller snarlika genrer som troligtvis är uppdelade av en eller flera anledningar. Syftet med min undersökning är att utveckla vidare kunskap om vilken betydelse det har att skilja på två snarlika subgenrer inom samma metagenre. Jag undersöker därför hur två snarlika genrer definieras och jämför dem sedan och prövar om det är av betydelse att undersöka flera aspekter av en musikgenre. Tidigare forskning föreslår att den musikaliska stilen borde undersökas likväl som kulturen och andra aspekter. En stark diskussion pågår just inom heavy metalscenen om subgenrerna inom den, därför undersöker jag subgenrerna death- och black metal. I denna undersökning använder jag Fabbris mall för genredefinition, där undersöks formella och tekniska regler, semiotiska regler, regler för beteende, sociala och ideologiska regler samt ekonomiska och juridiska regler. Reglerna har jag undersökt genom att lyssna på fonogram, titta på videoinspelningar av liveframträdande och publik samt hur aktörer inom scenerna beter sig när de inte är på scen. Jag har även analyserat låttexter och använt mig av diverse litteratur och dokumentärfilmer. Mitt resultat visar att det finns betydande anledningar till att skilja på death metal och black metal trots att de musikaliskt liknar varandra.

Sons of Northern Darkness : En fråga om stil och identitet i Black Metal-kulturen

Min uppsats har visat på black metal-stilens betydelse för fyra ungdomars identitetsskapande. Jag har med koppling till teoretiska infallsvinkar och begrepp rörande stilars och kulturers betydelse diskuterat black metal-kulturen med fokus på dess stilmässiga uttryck, dess symbolanvändande och dess innebörd för ungdomarnas självbild.I min studie har jag diskuterat och redogjort för hur black metal-kulturen kan te sig genom att förklara hur musiken låter och hur stilens uttryck i form av kläder och frisyrer kan se ut. Uppsatsen har visat på hur symboler och kodsystem används av ungdomarna inom ramen för kulturen för att markera och positionera sin identitet. Jag har i min studie även visat hur black metal-stilen kan vara ett existentiellt ställningstagande mot kommersialism och mainstreamkultur.

Understanding the "black box" of a health-promotion program : keys to enable health among older persons aging in the context of migration

Although the need to make health services more accessible to persons who have migrated has been identified, knowledge about health-promotion programs (HPPs) from the perspective of older persons born abroad is lacking. This study explores the design experiences and content implemented in an adapted version of a group-based HPP developed in a researcher-community partnership. Fourteen persons aged 70-83 years or older who had migrated to Sweden from Finland or the Balkan Peninsula were included. A grounded theory approach guided the data collection and analysis. The findings showed how participants and personnel jointly helped raise awareness. The participants experienced three key processes that could open doors to awareness: enabling community, providing opportunities to understand and be understood, and confirming human values and abilities. Depending on how the HPP content and design are being shaped by the group, the key processes could both inhibit or encourage opening doors to awareness. Therefore, this study provides key insights into how to enable health by deepening the understanding of how the exchange of health-promoting messages is experienced to be facilitated or hindered. This study adds to the scientific knowledge base of how the design and content of HPP may support and recognize the capabilities of persons aging in the context of migration.

Opting out of oppositionality : toward an informed and engaged "third wave" feminism

I begin by citing a definition of "third wave" from the glossary in Turbo Chicks: Talking Young Feminisms at length because it communicates several key issues that I develop in this project. The definition introduces a tension within "third wave" feminism of building and differentiating itself from second wave feminism, the newness of the term "third wave," its association with "young" women, complexity of contemporary feminisms, and attention to multiple identities and oppressions. Uncovering explanations of "third wave" feminism that go beyond, like this one, generational associations, is not an easy task. Authors consistently group new feminist voices together by age under the label "third wave" feminists without questioning the accuracy of the designation. Most explorations of "third wave" feminism overlook the complexities and distinctions that abound among "young" feminists ; not all young feminists espouse similar ideas, tactics, and actions; and for various reasons, not all young feminists identify with a "third wave" of feminism. Less than a year after I began to learn about feminism I discovered Barbara Findlen's Listen Up: Voices From the Next Feminist Generation. Although the collection nor its contributors declare association with "third wave" feminism, consequent reviews and citations in articles identify it, along with Rebecca Walker's To Be Real: Telling the Truth and Changing the Voice of Feminism, as a major text of "third wave" feminism. Re-reading Listen Up since beginning to research "third wave" feminism, I now understand its fundamental influence on my research questions as a starting point for assessing persistent exclusion in contemporary feminism, rather than as a revolutionary text (as it is claimed to be in many reviews). Findlen begins the introduction with the bold claim, "My feminism wasn't shaped by antiwar or civil rights activism ..." (xi). Framing the collection with a disavowal of the influence women of color's organizational efforts negates, for me, the project's proclaimed commitment to multivocality. Though several contributions examine persistent exclusion within contemporary feminist movement, the larger project seems to rely on these essays to reflect this commitment, suggesting that Listen Up does not go beyond the "add and stir" approach to "diversity." Interestingly, this statement does not appear in the new edition of Listen Up published in 2001. And the content has changed with this new edition, including several more Latina contributors and other "corrective" additions.