The genetic basis of psychological traits in infancy: Implications for understanding the causes of developmental psychopathology

This chapter reviews genetic studies that have aimed to identify genes influencing psychological traits in infancy (from birth to age 12 months), and considers how this research informs us about the causes of developmental psychopathology. Specifically, this chapter systematically reviews findings from studies that associated common genetic variants with individual variation in infants’ attention, temperament and behaviour, and attachment disorganisation. DRD4 and 5-HTTLPR genes were the most frequently studied candidate genes. Possibly the most coherent set of results relates to the L-DRD4 genotype, which is significantly associated with infant attention, temperament, and attachment style. Research in infant genetics has been strengthened by a careful focus on uniform age ranges within studies, by several longitudinal studies, and by exploration of gene-environment interactions between genes and maternal characteristics. However there is also considerable inconsistency in results in this field and possible reasons for this are discussed. The chapter outlines the main genetic methods that have been used and what new genetic approaches such as polygenic risk scoring could offer infant genetics. Recent findings suggest that some traits during infancy predict individual differences in developmental psychopathology in childhood. It is argued that infant genetic research has considerable potential for the identification of populations at risk for psychopathology in later life, and this remains an area open for future research.

Faktorer som kan påverka företags val mellan K2 och K3 : En jämförelsestudie mellan två branscher

Titel: Faktorer som kan påverka företags val mellan K2 och K3 Författare: Angelica Höglund och Julia Wiman Handledare: Klas Sundberg Bakgrund och problem: Det nya K-regelverket som infördes 1 januari 2014 innebär att mindre onoterade företag idag har valmöjligheten att välja mellan regelverken K2 och K3. För dessa mindre företag är valet av regelverk viktigt då det kommer att påverka företagets räkenskaper. Syfte: Syftet med studien är att studera fördelningen av K2 och K3 för mindre onoterade företag inom två olika branscher, dessa är byggbranschen och juridik,- ekonomi- och konsultbranschen, samt vilka faktorer som kan påverka valet av regelverk. Teori: Studien bygger på två teorier, dessa är positive accounting theory och institutionell teori. Metod: I studien används en kvantitativ forskningsmetod där årsredovisningar har granskats och sammanställts, samt en kvalitativ metod som bygger på fyra semistrukturerade intervjuer där de identifierade faktorerna analyserats utifrån en analysmodell. Resultat och slutsats: Utifrån det empiriska materialet identifierades sju faktorer, dessa var leasing, företagets storlek, rättvisande bild, revisorns påverkan, komponentavskrivning, kostnad/nytta och koncernredovisning. Ovanstående faktorer har kategoriserats och analyserats utifrån PAT och institutionell teori. Förslag till vidare forskning: Ett förslag vore att forska vidare på de identifierade faktorerna för att undersöka i hur stor utsträckning de påverkar företagens beslut. En intressant studie hade även varit att genomföra en fallstudie som utgår från att upprätta en årsredovisning utifrån både K2 och K3 för att studera de skillnader som kan uppkomma.

Resources Grabbing and Human Rights: Building a Triangular Relationship Between States, Indigenous Peoples and Corporations

This is a pre-copyedited, author-produced PDF of a chapter accepted for publication in Angelica Bonfanti, Francesca Romanin Jacur, Francesco Seatzu (eds), Natural Resources Grabbing: Natural Resources Grabbing: An International Law Perspective, (Brill, 2016). The version of record is available at: http://www.brill.com/products/book/natural-resources-grabbing