Stil und Form der Aphorismen Lichtenbergs, ein Baustein zur Geschichte des deutschen Aphorismus.

Mode of access: Internet.

Beispiele, aufgaben und anmerkungen zu Felix Draeseke's "Der gebundene stil" ...

Mode of access: Internet.

Der Stil in der Musik.

Intended as a multi-volume work; only one volume published.

Über stil und ausdruck einiger altfranzösischen prosnübersetzungen.

Doctor's dissertation at Halle (Ger.) university.

Beiträge zur Kenntnis von Klingers Sprache und Stil in seinen Jugend-Dramen.

Mode of access: Internet.

Bemerkungen über Typus und Stil der isländischen Saga.

Mode of access: Internet.

Der stil des Varro.

Pt. 2, "Schulnachrichten vom Director" at end (p. [83]-136).

Übungsschule für den lateinischen Stil in den obersten Classen de Gymnasien, mit fortgehenden Anmerkungen ...

Mode of access: Internet.

Bibelen eller den heliga skrift : innehållande Gamla och Nya Testamentets canoniska bo̊cker med stående stil /

On spine: Danish Bible.

Richard Stanyhursts Übersetzung von Vergils Aeneide I-IV: ihr Verhaeltnis zum Original. Stil und Wortschatz.

Thesis--Breslau.

Über Französische und antike Elemente im Stil Heinrich v Kleists /

Thesis (doctoral)--Universität Freiburg im Breisgau, 1888.

Beobachtungen uber den Stil in Erasmus Darwins poetischen Werke, insbesondere im 'Botanic Garden.'

Thesis (doctoral)--Universitat Greifswald.

Lättläst stil : Språklig variation och likhet i tolv lättlästa litterära prosaverk

Den här uppsatsen studerar variation och likhet i och mellan tolv verk för att identifiera vad som är möjligt och omöjligt i texterna. Materialet är tolv nyutgivna verk på tre svåighetsnivåer frå Myndigheten för tillgängliga mediers lättlästförlag. Verken är litterära prosaverk. De analyseras stilistiskt båe kvantitativt och kvalitativt utifrån tre områden: lexikon och syntax, rytm och interpunktion samt färg och illustration. Resultatet visar att förlagets svårighetsnivåer inte återspeglas när det gäller variation och likhet. Verken klustrar ihop sig mot mitten och uppvisar ett normalfördelningsmönster, där vissa verk intar extrempositioner. Förutom extremverken tycks stilen uppvisa stor återhållsamhet, förutom för enstaka analysenheter per verk. Vilken analysenhet det gäller varierar mellan verken. Det beror antagligen på att verken är hårt normerade. En slutsats att vissa språkliga enheter är enkla att normera användning av, medan andra är stilistiska val öppna för författarna. En annan är att lättlästa verk innehåller variation som inte alltid går att förutsäga. 

Zwischen Literatur und Journalismus : die Reportagen und Feuilletons von Annemarie Schwarzenbach

Die Dissertation bietet eine neue Sichtweise auf die Autorin Annemarie Schwarzenbach, die in den 1930er Jahren im Feuilleton der renommiertesten Schweizer Zeitungen - wie der NZZ, der Weltwoche oder auf den besten Doppelseiten der illustrierten Zeitschriften - überaus präsent war. Im Zentrum der Analyse steht das journalistische Werk Schwarzenbachs mit ca. 300 Reportagen und Feuilletons, die im Zeitraum von 1930-1942 erschienen sind. Die Studie erlaubt einen Einblick in wenig erforschtes und zum Teil unveröffentlichtes Material, das in den für Schwarzenbach relevanten Nachlässen und Zeitungsarchiven in großen Schweizer Bibliotheken ausgewertet wurde. Zu den konsultierten Institutionen gehören die Schweizerische Nationalbibliothek (NB) in Bern, das Schweizerische Literaturarchiv (SLA), das Robert Walser-Zentrum in Bern, die Zentralbibliothek Zürich (ZBZ) und die Universitätsbibliothek Basel (UB Basel). Zu den ausgewerteten Beständen zählen die Zürcher Illustrierte, Sie und Er, Annabelle, die Basler National-Zeitung, Die Tat, Luzerner Tagblatt, Thurgauer Zeitung, Die Weltwoche und ABC. Erst die Arbeit an den Originalartikeln in den Zeitungen ermöglicht präzise Aussagen zum Aufbau und Stil der Texte; das impliziert die Untersuchung der einzelnen Textstufen - vom Typoskript bis zum gedruckten Artikel. Das publizistische Profil der Zeitungen wurde analysiert und in Beziehung zu den jeweiligen Beiträgen Schwarzenbachs gesetzt. Die Arbeit ist als Text- Kontext-Studie angelegt. Das Projekt veranschaulicht die Entwicklung einer Schriftstellerin, die in ihren literarischen Anfangen eher einem poetologischen Prinzip folgt, das sich klassische Modelle der dichterischen , Inspiration' zum Vorbild nimmt und sich an zeitgenössischen Dichtern wie Rilke und George orientiert. Über das Medium der Zeitung findet die Autorin zu einem neuen Stil: Im Spannungsfeld von subjektiv-lyrischem Anspruch und der Orientierung am Sachlichkeitswert und Authentizitätspostulat entstehen Schwarzenbachs journalistische Arbeiten. In dieser Hinsicht ist die Autorin keine literarische Außenseiterin, trotz ihrer außergewöhnlichen Biografie und Lebenssituation. Sie teilt in ihrer Hinwendung zum feuilletonistischen und journalistischen Schreiben die literarischen Existenzbedingungen einer ganzen Generation von Grenzgängern zwischen Literatur und Journalismus, von Musil, Roth bis zu Kerr, Kisch, Toller und Benjamin. Annemarie Schwarzenbach akzentuiert aber dabei die Reportage als Medium der Fremderfahrung und fuhrt sie gleichzeitig an ihren historischen Ursprung im Reisebericht zurück.

The guards of the tomb (Matt 27:62–66 and 28:11–15) : Matthew’s apologetic legend revisited

Det har varit vanligt bland forskarna att relativt lite uppmärksamhet fästs vid Matteus berättelse om vakterna vid Jesu grav. Berättelsen har stämplats som en apologetisk legend, skapad av evangelisten eller av en okänd urkristen, mot de judiska ledare som anklagade Kristus-troende för stölden av Jesu kropp. I den här undersökningen utreddes, för det första, om de argument som har framställts när berättelsens möjliga historiska bakgrund har förkastats är hållbara. En närmare analys gav för handen att de inte är det, vilket berättigade en ny fördjupad undersökning av berättelsen. I den andra delen betraktades berättelsen med hjälp av en redaktionskritisk metod. Syftet var att klarlägga om evangelisten har utnyttjat en tradition eller själv skapat historien. Det påvisades att argumenten för det matteiska ursprunget till berättelsen inte är välgrundade i ljuset av en ändamålsenlig statistisk analys. Däremot konstaterades det att flera ord och uttryck var så otypiska för evangelistens allmänna stil att utnyttjandet av en tradition är sannolikt. I den tredje delen av undersökningen analyserades konflikten mellan judar och urkristna, som i denna undersökning kallas Kristus-troende, med hjälp av sådana socialvetenskapliga begrepp som t.ex. symboluniversum och socialt minne, tillsammans med en analys av beskrivningen om konflikten i Apostlagärningar och Pauli brev. Det föreslogs att konflikten utvecklades redan i Jesusrörelsens början i Galileen och eskalerade sedan i Jerusalem resulterande i en antagonistisk attityd mellan Jesu efterföljare och de judiska ledarna i Jerusalem. En kritisk analys av ovannämnda källor visade att antagonismen aktualiserats i flera öppna konflikter under perioden 30-70 eKr. Utifrån frågeställningen i den här undersökningen är det betydelsefullt att en lämplig kontext för den polemiska berättelsen om vakterna vid Jesu grav kan finnas i nästan vilken som helst tidspunkt under perioden. I den fjärde delen var olika teorier beträffande traditionen om Jesu tomma grav betraktade. Att en grupp kvinnor besökte Jesu grav och upptäckte att den var tom påvisades vara det mest sannolika alternativet. I analysen av den egentliga berättelsen om vakterna vid Jesu grav var de vanliga dialogmodellerna kritiskt beskådade och förkastades som för endimensionella. Det föreslogs att stöldanklagelsen var framställd av de judiska ledarna genast efter att Kristus-troendena hade påstått att Jesus är uppstånden. Efter en kritisk evaluering av de olika alternativen visade det sig sannolikt att vakterna blev introducerade till berättelsen av de judiska ledarna. Den kristna berättelsen om vakterna vid graven blev sedan formad reaktivt på grund av denna anklagelse.