42 resultados para stav
Resumo:
Suspended publication during Oct. 1942-June 1945, when Česky časopis filologicky was published instead.
Resumo:
Subtitle varies.
Resumo:
Vol. 5 repeated in numbering, with the 2nd v. 5, published in 1965, subsequently designated as v. 5a.
Resumo:
Title from cover.
Resumo:
Title varies slightly.
Resumo:
Mode of access: Internet.
Resumo:
Description based on: Roč. 26, čís. 1, published in 1978.
Resumo:
Vols. 37- (1931- ) in 2 separately paged sections: Skupina pravěká, Skupina historická.
Resumo:
"Listy pro vzdelávání a tříbení jazyka češkého."
Resumo:
Vols. 17-28 in 2 parts: pt. 1. Oddíl geologický; pt. 2. Oddil paleontologický.
Resumo:
Syfte Studien syftar till att klarlägga hur stavisättningen och stakfasen påverkas vid användandet av en böjd jämfört med en rak stavdesign vid stakning i hög hastighet på rullskidor på rullband. Följande frågeställningar har undersökts: Leder en böjd stavdesign till att stavisättningen sker längre fram? Leder en böjd stavdesign till att stakfasens absoluta längd förändras? Leder en böjd stavdesign till att stakfasens relativa längd förändras? Metod Tio manliga längdskidåkare (ålder 25,3 ± 5,1 år, kroppslängd 182,1 ± 8,6 cm, kroppsvikt 78 ± 6,5 kg) deltog i studien. Forskningspersonerna genomförde ett Vmax-protokoll stakning på rullskidor på rullband, med rak såväl som med böjd stavdesign. Rörelsedata samlades in och analyserades för att fastställa eventuella skillnader i stavisättning, stakfas, återförandefas och total cykeltid. Resultat En signifikant skillnad kan påvisas gällande stavisättning, där en böjd stavdesign leder till en stavisättning längre framför bindningen jämfört med en rak stavdesign. Ingen signifikant skillnad kan påvisas rörande stakfasen, återförandefasen eller total cykeltid. Slutsatser Studiens visar att stavspetsens rörelsebana flyttas vid nyttjande av en böjd stavdesign i riktning framåt. Dock påverkas inte stakfasen, återförandefasen eller total cykeltid, vilket innebär att stakfasens längd, i absoluta såväl som relativa termer, är densamma vid stakning med rak och böjd stavdesign.
Resumo:
Multifunktionella kiseldioxidnanopartiklar har en bred tillämpning inom nanomedicin. En attraktiv kombination är samtidig läkemedelstillförsel och spårning av nanopartiklarna, vilket är känt som ”teranostik”. Genom kontrollerad design av kiseldioxidnanopartiklarna kan terapi och diagnostik på detta sätt kombineras i samma partikel. För en lyckad användning av nanopartiklar inom nanomedicin måste deras fysikalisk-kemiska egenskaper vara välkontrollerade för att kunna förutspå deras beteende i biologiska system. I denna studie tillverkades kiseldioxidnanopartiklar med varierande storlek, form, yta och sammansättning med fokus på att utrusta nanopartiklarna med multifunktionalitet och på så sätt främja deras användning inom biomedicinska tillämpningar. Kiseldioxidnanopartiklar med sfäriska och stav-liknande former, porösa, icke-porösa och ihåliga strukturer tillverkades. De erhållna resultaten visade att nanopartiklarnas form har större inverkan på upptaget i celler jämfört med effekten av deras ytladdning. Nanopartiklarnas dispersionsstabilitet är en annan viktig aspekt för både diagnostiska och terapeutiska tillämpningar. Genom att ändra kiseldioxidnanopartiklarnas fysikalisk-kemiska ytegenskaper med ytfunktionalisering, bedömdes dispersionstabiliteten av nanopartiklarna. Nanopartiklarnas ytsammansättning justerades och skillnader i dispergerbarhet och dispersionsstabilitet undersöktes i biologiskt medium. Inom terapeutiska tillämpningar är målsökande läkemedelsfyllda nanopartiklar en lovande taktik som medför lägre läkemedelsdoser och minskar sidoeffekterna. I denna avhandling designades mesoporösa kiseldioxidnanopartiklar för användning som målsökande läkemedelsbärare. Dessa partiklar laddades med ett potentiellt anti-cancer läkemedel. En klart högre apoptotisk effekt kunde påvisas med de läkemedelsfyllda partiklarna jämfört med fri drog in vitro. En viktig egenskap för sådana multifunktionella nanopartiklar är också att kunna spåra dem under läkemedelsfrisättningen i biologisk miljö med olika bildåtergivningsmetoder. Detta kan uppnås genom att infoga en markör i kiseldioxidnätverket. Kiseldioxidnanopartiklarnas bildåtergivningsförmåga modifierades på olika sätt och inverkan på detekterbarheten analyserades med fluorescerande metoder och med magnetisk resonanstomografi. Denna avhandling lyfter fram de kritiska parametrarna vid syntes av kiseldioxidnanopartiklar för teranostiska tillämpningar. Olika metoder undersöktes för att erhålla skräddarsydda nanopartiklar. Detta arbete bidrar med en djup insikt i hur nanopartiklarnas fysikalisk-kemiska egenskaper påverkar deras beteende i biologisk miljö, och arbetet kan därför fungera som riktlinje för att designa säkra och effektiva nanomediciner.