Bärförmåga hos lågtrafikerade vägar : Tjälrestriktioner

Denna rapport redovisar en förstudie som genomförts i syfte att belysa nuvarande hantering av tjälrestriktioner inom Vägverket, utforma ett förslag till en verksgemensam metodbeskrivning och föreslå en fortsatt verksamhet inom området för att komma tillrätta med identifierade problem och utvecklingsbehov.Syftet med denna förstudie är att:- Inventera nuvarande hantering av tjälrestriktioner vid Vägverkets regionala enheter.- Utarbeta en metodbeskrivning med uppföljningsrutiner, som i rimlig utsträckning tar hänsyn till regionernas olika förutsättningar.- Redogöra för överväganden bakom lagda förslag i metodbeskrivningen och dokumentera utgångspunkter.- Beskriva nödvändiga förändringar i berörda IT-system- Ge förslag till en arbetsgång för implementering av metoden i regionerna- Utarbeta ett förslag till fortsatt arbete med tjälrestriktioner med en grov beskrivning av kostnader och nytta.- Definiera och förtydliga begreppet tjälrestriktioner och andra betydelsefulla begrepp av betydelse för området.- Göra en grov sammanställning av näringslivets önskemål huvudsakligen genom studier av tidigare utredningar.Arbetet har genomförts genom intervjuer med ansvariga för verksamheten vid Vägverkets regioner och vid Vägverkets huvudkontor. IT-frågor har diskuterats med förvaltare av olika system och med ansvariga för utvecklingsprojekt i anslutning till området. Under arbetet har ett antal dokument insamlats och studerats.Resultatet av arbetet redovisas under rubriker som anknyter till ovanstående punkter och i bilagor.

Talar de om samma sak? : Lärares respektive skollednings syn på implementeringen av digital teknik i en F-6-skola

Syftet med denna studie är att få en insikt i lärares respektive skollednings syn på implementering av digital teknik i undervisningen på en mindre F–6-skola. Genom enkäter till samtliga lärare på skolan samt intervjuer med fyra lärare och rektor på skolan undersöktes hur de ser på syftet med implementeringen och hur de använder den utrustning de har tillgång till. De tillfrågades även om hur de ser på resultatet och vad de kan ange som framgångsfaktorer respektive hinder i implementeringen. Genom att använda ett verksamhetsteoretiskt perspektiv gavs möjlighet att undersöka hur individer som innehar olika positioner i en organisation samverkar i implementeringsprocessen. Verksamhetsteorin hjälper oss att se på hur lärare respektive skolledning kommunicerar på olika nivåer i organisationen. Resultatet av studien visar att lärare och skolledning till stora delar har samma mål med implementeringen, men att deras uppfattning om vad som styr användandet av den digitala tekniken i undervisningen skiljer sig åt. Lärarna fokuserar på kommunikationen med eleverna och de ser den digitala tekniken som lärresurser medan skolledningen fokuserar mera på den fysiska tillgången till utrustningen och lärarnas behov av fortbildning för att öka möjligheterna att hantera denna.    En nedskriven plan för implementeringen av digital teknik i undervisningen saknas på den aktuella skolan. Därför har de inte tillgång till det verktyg planen skulle kunna utgöra för att tillsammans kunna driva implementeringen med gemensamma krafter. De diskuterar därigenom inte tillsammans hur de ska arbeta med denna process, utan de diskussioner som förekommer sker i mindre grupper.

Optimization heuristic solutions, how good can they be? : With empirical applications in location problems

Combinatorial optimization problems, are one of the most important types of problems in operational research. Heuristic and metaheuristics algorithms are widely applied to find a good solution. However, a common problem is that these algorithms do not guarantee that the solution will coincide with the optimum and, hence, many solutions to real world OR-problems are afflicted with an uncertainty about the quality of the solution. The main aim of this thesis is to investigate the usability of statistical bounds to evaluate the quality of heuristic solutions applied to large combinatorial problems. The contributions of this thesis are both methodological and empirical. From a methodological point of view, the usefulness of statistical bounds on p-median problems is thoroughly investigated. The statistical bounds have good performance in providing informative quality assessment under appropriate parameter settings. Also, they outperform the commonly used Lagrangian bounds. It is demonstrated that the statistical bounds are shown to be comparable with the deterministic bounds in quadratic assignment problems. As to empirical research, environment pollution has become a worldwide problem, and transportation can cause a great amount of pollution. A new method for calculating and comparing the CO2-emissions of online and brick-and-mortar retailing is proposed. It leads to the conclusion that online retailing has significantly lesser CO2-emissions. Another problem is that the Swedish regional division is under revision and the border effect to public service accessibility is concerned of both residents and politicians. After analysis, it is shown that borders hinder the optimal location of public services and consequently the highest achievable economic and social utility may not be attained.

Vilken typ av rättvisa ska råda i framtiden : Om rättvisa, målkonflikter och demokratiska processerinför FN:s nya hållbara utvecklingsmål

Hösten 2015 väntas FN:s medlemsstater fatta beslut om millenniemålens efterföljare:Sustainable Development Goals; SDG. Uppsatsen syftar till att ge svar på frågan omvilka olika typer av rättvisa som dessa nya föreslagna hållbara utvecklingsmål, SDG,ger uttryck för. Utöver detta tas frågan om risken för eventuella målkonflikter upp,liksom på vilket sätt processerna som föregått besluten om målen ger uttryck förvärderingar knutna till demokratiskt beslutsfattande. Uppsatsen utgår från rättvisasom etiskt begrepp och analysen bygger på teorier från John Rawls, MarthaNussbaum och Seyla Benhabib. Genom närläsning och argumentationsanalys nåsföljande slutsatser: det råder flera olika typer av rättvisa inom SDG, de olika typernaav rättvisa bidrar till risken för målkonflikter samt att processerna som föregått målenger uttryck för värderingar knutna till demokratiskt beslutsfattande. Trots dessavärderingar föreligger risk för svårigheter med förankring, implementering ochgovernance av de framtida SDG. Den etiktradition som dominerade inom denuvarande millenniemålen, var den traditionella antropocentrismen. Etiken för hållbarutveckling har fått betydligt större utrymme i SDG.

Rapport från projektet Socioemotionella program i förskola och skola : förskolebarns, elevers och lärares erfarenheter

Projektet syftar till att belysa olika aktörsperspektiv på implementering av och arbetet med socioemotionella program i den kommunala grundskolan och förskolan. Studien består av fem delstudier av fem kommunala verksamheter där arbete med socioemotionella program har ägt rum. Studien har en etnografisk design. Resultatet visar att implementeringsprocessen har sett olika ut i de studerade verksamheterna gällande initiativ till arbetet (uppifrån och ned, nedifrån och upp eller både och). Gemensamt i samtliga verksamheter var dock att det manualbaserade arbetet infördes utan granskning eller diskussion, vare sig på central kommunal nivå eller ute i verksamheterna. Vidare visar resultatet att många lärare till en början välkomnade manualbaserade program för att få tillgång till verktyg för systematiskt arbete med socioemotionella frågor, men att de snart fann svårigheter att omsätta övningarna på ett meningsfullt och etiskt försvarbart sätt för barnen och eleverna i verksamheten. Lärare uttrycker också osäkerhet gällande vilken skillnad de anser att programmen gjort för barnen/eleverna. Många barn och elever var kritiska mot programmen; barnen i förskolan hade svårt att sätta ord på vad de lärde sig av programmen och eleverna på högstadiet var öppet kritiskta till programarbetet. Eleverna i år tre och fem uttryckte däremot i mer positiva ordalag om det socioemotionella arbetet de tagit del av; deras svar ligger ofta i linje med de motiveringar för programmet som finns i programmen själva och bland lärare. Dessa elever uppvisar därmed ha tillägnat sig en diskursiv kompetens i sitt tal om programarbetet. I rapporten diskuteras också vilka implikationer programarbetet medfört dels för lärarprofessionaliteten, dels för realiserandet av skolans normativa uppdrag.  

Översyn magisterprogram i socialt arbete med inriktning evidensbaserat arbete med barn och unga

Denna rapport har som syfte att göra en översyn av magisterprogramet i evidensbaserat socialt arbetes första år. Intervjuer har genomförts med studenter, lärare samt representanter för arbetslivet (kommuner). I rapporten presenteras följande förlag; 1) Att avsluta fri-fart, fri-start upplägget och istället införa fast fart (25% alt. 50%)  takt för studierna. Kurserna kan fortfarande bestå av inspelade föreläsningar och ha en stor flexibilitet, inom terminsgränserna. 2) Att begränsa examinationerna till fem. 3) Att ha kvar distans/nätundervisningen och att uppmuntra kursansvariga att lägga in diskussionstrådar, chat, connectmöten och bjuda in studenter som bor nära studieorten att närvara vid streamade föreläsningar. 4) Att ge möjligheter till ett program. Att erbjuda magisterkurserna som fristående kurser som sedan vägs samman i en magisterexamen. 5) Att inrätta ett programråd där återkommande diskussioner förs kring socialarbetarnas utbildning, policyns implementering och vidarutveckling.

Stuprör, hängrännor och rännkrokar : Utvärdering av projektet Samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruk 2013–2014

Sammanfattning Socialstyrelsen har initierat ett utvecklingsarbete i fem kommuner i syfte att samordna stödet till barn under 18 år och föräldrar i familjer där föräldrar har problem med riskbruk/missbruk. Arbetet skulle särskilt stärka helhetssynen och samverkan mellan enheter i kommunen som har ansvar för barn, ungdom och familj respektive missbruk och beroende. Med helhetssyn avses här att se barns och vuxnas individuella behov, men även som familj, när det gäller socialtjänstens arbete med att upptäcka missbruk bland föräldrar, utreda, ge insatser och följa upp. Utvärderingen, som om avser tiden november 2012 till september 2014., avser såväl själva utvecklingsarbetet (processen) som dess resultat. Det kan med utvärderingstermer benämnas programteoriutvärdering och som genererat tre övergripande frågeställningar: Har kommunerna genomfört vad de föresatt sig göra? Har de uppnått de mål som de satt upp? Vilka förhållanden hindrar alternativt befrämjar ett familjeperspektiv i socialtjänstens arbete med barn och vuxna? För analys och tolkning av resultaten har implementeringsteori och teorier kring organisation och samverkan använts. Två år är en kort tid för att ett utvecklingsarbete av den här omfattningen ska ge några synbara avtryck i verksamheterna och framförallt innebära något för brukarna/ klienterna. I två kommuner har arbetet fått ett sådant genomslag att även klienterna kunnat tillfrågas om upplevelsen av samordningen samt om och hur arbetet inneburit någon förändring för dem. I en kommun har arbetet inte gett några större avtryck vare sig i organisationen eller för klienterna. I två kommuner har det inneburit viss utveckling av samarbete och samordning på professions- och verksamhetsnivå. Alla fem kommuner har fullföljt projektet och har en ambition att fortsätta utvecklingsarbetet. Målsättningen att pröva de samordnande insatserna i större skala har omsatts i en av de deltagande kommunerna. Det kan konstateras att de i teorin beskrivna hindren även förekommer i detta projekt. Det gäller exempelvis brister i kommuniceringen, hur samordnandet och uppföljningen med familjen faktiskt ska gå till, hög personalomsättning, hög arbetsbelastning och brister i ledningsstöd. Att enheterna är lokaliserade på olika ställen eller organiserade i olika förvaltningar är andra hinder. Framgångsfaktorer har varit fungerande arbetsledarskap och förankring på flera nivåer. Ledare som tar aktiv del och lyssnar och lär. Att det finns mottagningsfunktioner på bägge enheterna inom respektive kommun banar vägen för samverkan när det gäller upptäckt och utredning. Att testa en samordningsmodell i några pilotärenden förefaller vara ett bra sätt att förbereda sig innan implementering sker i större skala. Att utbyta erfarenheter med andra kommuner har visat sig verkningsfullt. Det finns flera exempel på hur kommunerna av lärt varandra och även använt varandra i utvecklingsarbetet. Optimistiska, erfarna och uthålliga projektmedarbetare med tydliga mandat som leder implementeringen är en framgångsfaktor, liksom att utgå från faktiska behov av förändringar i organisationen. Tre förhållanden som identifierats som hindrande eller försvårande av ett samordnat arbetssätt kan sammankopplats med lagstiftning och organisationsformer. Utredning och insats går inte alltid i fas med varandra tidsmässigt på vuxenheten och enheten för barn och unga. Enligt socialtjänstlagen ska en barnutredning vara slutförd inom fyra månader och en förhandbedömning ska vara gjord inom 14 dagar (SOL 11:2). Sådana tidsgränser formuleras inte för vuxenärenden. Barnutredningen kan avslutas utan insats med hänvisning till att det finns en fungerande förälder och vuxenutredningen likaså, därför att den vuxne inte är motiverad att göra något åt sitt missbruk. Själva arbetets organiserande gör att det finns flera ärenden i en familj som inte synkroniseras. Slutligen diskuteras resultatet utifrån den vedertagna metaforen stuprör. De flesta kommuner i Sverige har en specialiserad organisation. I en sådan organisation flyter barnärendena i ett stuprör och vuxenärenden i ett annat. Utöver detta införs här metaforerna hängrännor och rännkrokar. Hängrännor behövs för att möjliggöra ett helhetsperspektiv på familjen, i hängrännorna blandas ärendena. Rännkrokar slutligen ses som strukturerna i organisationen som underlättar de blandade ärendeflödena. De samordningsmodeller som kommunerna prövat kan liknas vid försök att montera upp hängrännor. 

Ladnaan - att må bra : En utvärdering av ett riktat stöd till somaliska föräldrar i Borlänge Kommun

Folkhälsomyndigheten har finansierat ett samarbetsprojekt mellan Borlänge kommun och Högskolan Dalarna för att anpassa och implementera ett föräldrastödsprogram till somaliska föräldrar, samt att mäta effekten av denna intervention avseende föräldrars och barns psykiska hälsa. Studien började med en explorativ delstudie med syfte att samla kunskap om vad somaliska föräldrar upplever som utmanande i sitt föräldraskap i Sverige, vilket behov av föräldrastöd de behöver samt hur ett sådant stöd ska vara utformat. Studien genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer med 23 föräldrar (15 mammor och 8 pappor) boende i Borlänge. Resultatet visade att föräldrarna upplevde en rad utmaningar i sin nya livssituation och i sitt föräldraskap i nya landet. De beskrev skillnader i synsätt på barnuppfostran och föräldraskap mellan hemlandet och Sverige och eftersträvade därför att kulturanpassa sitt föräldraskap. Resultaten från denna studie samt en genomgång av forskning kring föräldrastöd låg till grund för valet av föräldrastödsprogram samt ett samhällsorienterande tillägg till programmet.   Målgrupp för studien var föräldrar med barn i åldrarna 11-16 år och som upplevde stress i sitt föräldraskap. Föräldrarna erbjöds sammanlagt 16 timmars utbildning fördelat på 12 träffar (10 timmar Connect föräldrastöd + 6 timmar samhällsorienterande tillägg). Effekten av föräldrastödet undersöktes genom en randomiserad kontrollerad studie där totalt 120 föräldrar ingick. De preliminära resultaten visar att deltagande föräldrars barn har förbättrats signifikant i subskalorna ”socialt” och ”skola”. Dessutom minskade barnens oro, somatiska problem, sociala problem och brytande av regler.   Föräldrarna var nöjda med interventionen. De upplevde att de fått en ökad kunskap om hur socialtjänstens arbete fungerar och fått förtroende för deras arbete kring barn och unga. Över hälften av föräldrarna upplevde sig mer säkra i sin föräldraroll och att deras relation med barnen hade förbättrats.   Genom en processutvärdering av implementeringen av föräldrastödet har framgångsfaktorer för genomförandet avföräldrastödsprogrammet studerats. Resultatet visade att de olika strategier som vidtagits vid rekrytering av föräldrar och implementering av interventionen har varit lyckade. Exempel på sådana strategier har varit att projektmedarbetarna som rekryterat till föräldrastödet har varit av Somaliskt ursprung, kursen har getts på somaliska men framförallt att föräldrastödet utgick ifrån föräldrarnas upplevda behov.

Främjande faktorer för sjuksköterskor att bedriva en evidensbaserad vård

Bakgrund Evidensbaserad vård (EBV) är ett välkänt begrepp som används för att tillförsäkra patienter en säker vård som vilar på bästa tillgängliga bevis, beprövad erfarenhet och patientens individuella preferenser. Många studier har tidigare undersökt hinder för sjuksköterskor att bedriva och/eller implementera EBV för att förklara gapet som kan uppstå mellan teori och praktik. Färre studier har undersökt vilka faktorer som främjar sjuksköterskors användande av EBV. Syfte Att genom en litteraturöversikt beskriva vilka faktorer som främjar sjuksköterskors möjligheter att bedriva en evidensbaserad vård. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science genomsöktes och 15 artiklar valdes ut (8 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 mixedmethod). Resultat Fem kategorier identifierades som främjande faktorer för sjuksköterskor att bedriva och/eller implementera EBV; arbetsmiljö, stöd, kunskap, sjuksköterskans inställning och organisation. Stöd i form utav underlättare var den mest framträdande faktorn. Slutsats Sjuksköterskan har ett individuellt ansvar att bedriva EBV och kan genom sin egen inställning påverka att en sådan vård bedrivs. De flesta främjande faktorer som framkom var dock tydligare kopplade till ledningen och chefens del i att främja användandet av EBV.

Arbetet mot kvinnlig könsstympning - en fallstudie i Nyköpings kommun

Syftet med denna uppsats var att utforska om och hur den nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning efterlevs inom socialtjänsten i Nyköpings kommun. Kommunen som studien avgränsats till valdes för att den hade en ökad invandring under 1990-talet från länder där ingreppet är omfattande. Studien har avgränsats till att undersöka en familjecentral, vuxen- och ungdomsenheten och barn och familj. Studien omfattar en fallstudie för att få ett kvalitativt resultat. Det som framkommit i studien är paradoxen att Nyköpings kommun genomför ett förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning men kommunen har föga kunskap om handlingsplanen. På grund av att en implementering inte har skett är de anställda omedvetna om arbetets relevans till den nationella handlingsplanen. Behovet av ett förebyggande arbete beträffande kvinnlig könsstympning har påträffats då individer i bostadsområdet Brandkärr bett om hjälp. Arbetet som utförs i kommunen mot kvinnlig könsstympning har sitt ankare i en person, därmed gör sig eldsjälsproblematiken gällande.

Youth and Health as an issue of Research in Social Work - Two examples of current Research

Health issues under aspects pertaining to social work are currently being investigated in our department under two main perspectives. The study of Youth, Health, and Internet is based on experiences with a project of e-mail counseling for youths we have been running in our department for one year so far. Our thesis is that the internet has become an important platform for youngsters in general as well as concerning health issues specifically. So far, however, little is known about the ways youths address their health related problems in the net. We believe that research in this area is badly needed since future concepts of effective health improvement and prevention for youths cannot ignore this medium. Biography and Health is our second focus of investigation, addressing deficiencies in the empirical research of Aaron Antonovsky´s salutogenetic concept that has lately become quite popular in many health discussions. Drawing from biographical methods we are currently investigating the development of the so called "sense of coherence" - the center piece of salutogenesis.

Designing an adaptive salutogenic care environment

Humans are profoundly affected by the surroundings which they inhabit. Environmental psychologists have produced numerous credible theories describing optimal human environments, based on the concept of congruence or “fit” (1, 2). Lack of person/environment fit can lead to stress-related illness and lack of psychosocial well-being (3). Conversely, appropriately designed environments can promote wellness (4) or “salutogenesis” (5). Increasingly, research in the area of Evidence-Based Design, largely concentrated in the area of healthcare architecture, has tended to bear out these theories (6). Patients and long-term care residents, because of injury, illness or physical/ cognitive impairment, are less likely to be able to intervene to modify their immediate environment, unless this is designed specifically to facilitate their particular needs. In the context of care settings, detailed design of personal space therefore takes on enormous significance. MyRoom conceptualises a personalisable room, utilising sensoring and networked computing to enable the environment to respond directly and continuously to the occupant. Bio-signals collected and relayed to the system will actuate application(s) intended to positively influence user well-being. Drawing on the evidence base in relation to therapeutic design interventions (7), real-time changes in ambient lighting, colour, image, etc. respond continuously to the user’s physiological state, optimising congruence. Based on research evidence, consideration is also given to development of an application which uses natural images (8). It is envisaged that actuation will require machine-learning based on interpretation of data gathered by sensors; sensoring arrangements may vary depending on context and end-user. Such interventions aim to reduce inappropriate stress/ provide stimulation, supporting both instrumental and cognitive tasks.

Skapa förutsättningar för att implementera Lean production i en tillverkningsprocess som kännetecknas av HVLV : - En fallstudie på Tibrokök Sverige AB

Idag är det vanligt att företagen konkurrerar med produkter som innefattar en fysisk vara som har utvidgats med olika tjänster för att kunna tillfredsställa kundens behov. I takt med detta ökar produkternas komplexitet och högre krav ställs på leverantörerna. Denna utveckling har lett till att många företag som tillverkar produkter med hög variation måste arbeta helt kundorderstyrt för att kunna tillgodose kundernas ökande krav. Företagen som tillverkar dessa komplexa produkter har en tillverkning som karaktäriseras av hög variation och låg volym vilket benämns med förkortningen HVLV. Utmaningen för dessa HVLV-företag ligger i att ha en hög produktmixflexibilitet med så låg resursanvändning som möjligt. För att effektivisera verksamheten har många företag därför intresserat sig för Lean production som har visat sig vara ett framgångsrikt koncept för tillverkande företag runt om i världen som effektiviserat sin produktion. Ett flertal artiklar har uppmärksammat begränsningar vid implementeringen av Lean production i HVLV-miljöer. Artiklar pekar vidare på behovet av ytterligare forskning kring Lean productions applicerbarhet i HVLV-miljöer och detta var uppkomsten till examensarbetets bakgrund och syfte. En fallstudie har genomförts på Tibrokök som är ett företag med en helt kundorderstyrd produktion som kännetecknas av HVLV. Med hjälp av fallstudien syftar examensarbetet till att undersöka om verktygen processkartläggning inkl. tidsstudier och layoutflödesdiagram kan bidra till att skapa förutsättningar för implementering av Lean production i en enskild tillverkningsprocess i en HVLV-miljö. Trots att verktygen har behövt anpassas något så anses de ha varit användbara och bidragande till skapandet av förutsättningar för implementering av Lean production i denna HVLV-miljö. Detta eftersom vi kunde identifiera många orsaker till slöseri samt ta fram ett förslag som skapar effektiviseringar av Tibroköks ytbehandlingsprocess i det framtida läget.

Intern kontroll: En fallstudie på Trafikverket

Internal control is something that’s grown more important for enterprises to keep in mind. The community is increasingly affected by the IT-development which demands a bigger degree of security. Enterprises needs to make sure that their systems are up to date and secure enough to keep it safe from unauthorized to take part of sensitive information. Internal control can exist in a major part of the work. If an enterprise have a goal for no harm or serious injury at work, internal control is necessary to reach that goal. The purpose for this essay is to examine how five different departments of Trafikverket practices internal control. How internal control is described. How the guidance from the managements is described and how it reaches the rest of the enterprise. This will lead to a proposal of improvement of the internal control at Trafikverket. We focus our frame of reference on the COSO-model and its five components. The components included in the COSO-model are control environment, risk valuation, control activities, information and communication and monitoring. The essay is a case-study of Trafikverket. We have chosen a qualitative method and interviewed five respondents from the different departments on Trafikverket. The respondents we interviewed works with internal control in their everyday work or have a god insight in the subject. We used a semi structured interview guide with questions based on the COSO framework. The results from our study shows that it exist big variations between how the departments work with internal control. It emerged that there are new guidelines for how the work should be done. This makes it necessary with education to implement the new ways to work. How the departments use the COSO-model varies. Some of them have incorporated the model in their new ways to work others have never heard of it. The conclusion of our study shows that the COSO-model and it´s components contribute to a functioning internal control. Implementing the components is important and the most important feature to good internal control is the corporate management. Education within the enterprise is the most effective way to inform the staff about the model and to implement it.