Mappa hydrographica exhibens Sinum Finnicum eller hydrographisk charta öfter Finska wiken

A. Åkerman direxit, Frid. Akrelius sculpsit.

Evidencia actual sobre características demográficas en mastitis granulomatosa idiopática

Introducción: La mastitis granulomatosa idiopática es una enfermedad crónica benigna, rara y de etiología desconocida; tiende a confundirse con otras enfermedades debido a síntomas similares. Este estudio pretende identificar y cuantificar las características demográficas, los antecedentes ginecoobstétricos relevantes y las manifestaciones clínicas prediagnósticas de esta enfermedad Metodología: Se realizó una revisión sistemática con análisis agrupado de datos tipo meta análisis. Se utilizó una estrategia de búsqueda en PubMed. Todos los estudios relacionados con la definición, manifestaciones clínicas, diagnóstico, tratamiento y pronóstico de la mastitis granulomatosa idiopática fueron elegibles. Las variables de interés fueron edad, país, antecedente de contracepción hormonal, tiempo de evolución, tiempo desde el último embarazo, diagnóstico inicial, y manifestaciones clínicas previas a la consulta. No hubo restricción en fechas de publicación. Resultados: Fueron incluidas 641 mujeres con diagnóstico de MGI reportadas en 68 publicaciones que cumplieron los criterios de selección. La edad media fue 35.9 años, 14.1% de ellas estaba embarazada o lactando, el antecedente de consumo de anticonceptivos hormonales fue 21% y el tiempo promedio desde el último parto fue de 3.9 años. La afectación ocurre principalmente en mama izquierda y en cuadrante superoexterno. El cáncer de mama y el absceso mamario son diagnósticos diferenciales en la consulta. Discusión: El diagnóstico de MGI es un reto para el ginecólogo desde la consulta inicial. Debido a que sus manifestaciones clínicas no son específicas, su diagnóstico parece apuntar a la necesidad de un proceso de descarte de otras patologías más frecuentes e incluso de peor pronóstico. Palabras clave mastitis granulomatosa idiopática

"Selling/Buying"

The article belongs to the field of lexical semantics studies, associated with describing the Russian linguistic world-image. The work focuses on the universal situation of purchase and sale as reflected in the Russian language.

The Concept of ’Selling/Buying’ in the Russian Linguistic Picture of the World : from standard to sub-standard

The thesis belongs to the field of lexical semantics studies, associated with describing the Russian linguistic world-image. The research focuses on the universal situation of purchase and sale as reflected in the Russian lexical standard and sub-standard. The work deals also with subjects related to the sphere of social linguistics: the social stratification of the language, the structure of sub-standard, etc. The thesis is a contribution to the description of the Russian linguistic world-image as well as to the further elaboration of the conceptional analysis method. The results are applicable in teaching Russian as a foreign language, particularly in lexis and Russian culture and mentality studies.

Постсекулярность и цифровой антиклерикализм в Рунете [Post-Secularity and Digital Anti-Clericalism on Runet]

This article deals with the phenomenon of “digital anti-clericalism” in the Russian-speaking sphere of the Internet (Runet). In the context of post-secularism the claims of Russian clerical and bureaucratic elites to the ideological monopoly in the political and social life face a strong resistance from the champions of religious pluralism and preservation of a secular state. Presented here is a detailed analysis of the topics and the stylistic features of different types of anti-clerical Internet communication – a variety of political folklore (memes, demotivators, photoshopped pictures). Also traced is the connection between the modern anti-clericalism on Runet and the late Soviet counter-culture. Suggested for the first time is a classification of anticlerical and atheist websites that constitute a vital part of the Russian blogosphere.

TransReality : en kvalitativ studie om representationer av unga transpersoner i Ryssland och USA

Denna studie undersöker hur unga transpersoner representeras i media, närmare bestämt inom genren reality tv. De två program som valts för ändamålet är amerikanska I am Jazz och ryska TransReality, där den första fokuserar på 15-åriga Jazz Jennings liv medan den andra följer ett antal unga transpersoners vardag. Valet av program bygger på att de båda släpptes under det gångna året, att samtliga huvudpersoner är ungdomar och att de har sitt ursprung i två vitt skilda kulturella kontext. Syftet är att granska hur serierna representerar transpersoner utifrån frågor som biologiskt kön, genus och könsidentitet. Frågeställningarna rör ungdomarnas sociala relationer och samhället, vad det är som serierna problematiserar och hur programmets utformning bidrar till att berätta deras historier. Inledningsvis förklaras olika definitioner av kön, samt genus och könsidentitet. För att närma mig materialet har jag valt teorier utifrån programmens utformning såväl som innehåll. Teorierna omfattar reality tv, stereotypier, Judith Butlers idéer om genus i kombination med transgender studier och transfeminism. De senare två är relativt nya akademiska ämnen/teorier i Sverige, men välbehövliga sådana då de tar transpersoners liv och erfarenheter på allvar. Studierna jag tagit del av inom tidigare forskning visar på att transpersoner ofta förbises även i queerteoretiska sammanhang. Feminismen har även inkorporerats i metodologin, för att bättre belysa det som studien avser att undersöka. Norman Faircloughs kritiska diskursanalys med sin politiska betoning utgör stommen för det analytiska arbetet. Detta har applicerats på tre avsnitt av varje program: det första, mittersta och sista. Genom att analysera dessa framkommer att bakom den överlag positiva framställningen av de unga transpersonerna i TransReality ligger konservativa värderingar om kön, genus och könsidentitet. I am Jazz är mer progressiv, men även den visar ibland på liknande tendenser som TransReality. De sociala relationerna är det som problematiseras, istället för de unga transpersonerna själva. Reality tv ger prov på att den vuxit till sig som genre i att den med dokumentär ambition berättar de unga transpersonernas historier. Denna autenticitet kan vara av vikt för samhällets förståelse av transpersoner. 

NGL-projekt vid Högskolan Dalarna : 2. Olga Mattsson intervjuas av Charlotte Lindgren

NGL-projekt vid Högskolan Dalarna inom språkavdelningen som handlar om webbaserade digitala prov.