Personliga filmsamtal och främjande av interkulturell undervisning i gymnasiet

I den här uppsatsen presenteras hur personliga filmsamtal kan bidra till främjandet av ett etiskt reflekterande förhållningssätt i en interkulturell undervisning. Fyra ungdomar i två mångkulturella gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner över en vald favoritfilm genom individuella samtal. Mina analyser av data jämförs med Axelssons (2008) studie Film och mening varifrån jag också hämtar analysverktygen som delvis ligger till grund även i denna studie. Min studie visar på både likheter och skillnader i respondenternas utsagor kring deras upplevelse av filmens presenterade berättelse och sina egna reflektioner över personliga etiska och moraliska val. Resultatet visar värdet av att följa upp ungdomarnas egna berättelser av upplevd verklighet som ett interkulturellt undervisningsinnehåll. Genom att följa upp med två olika samtalsformer, dialogiska klassrum och deliberativa samtal, borde möjligheten finnas att låta alla elever komma till tals i den mångkulturella gymnasieskolan

Mastering : Undersökning av hur masteringsteknikers ideal och tidigare erfarenheter påverkar masteringsprocessen av inspelad musik

Genom att undersöka hur mycket av några masteringsteknikers personliga ideal och tidigare erfarenheter, med musikalisk bakgrund och smak, som hörs från masteringsprocesser av förelagda inspelningar av musik inom olika musikstilar är syftet att bidra med kunskap om hur mycket av de tidigare musikaliska influenserna en masteringstekniker tar med sig in i en masteringsprocess, och ses som användbar för fortsatt forskning inom ljud- och musikproduktion. Jag har låtit tre masteringstekniker under enskilda sessioner mastra tre ljudsekvenser, där jag även har observerat deras tillvägagångssätt, utfört intervjuer och sedan på egen hand granskat materialet genom att lyssna och titta på deras bearbetningar av ljuden. Slutligen har jag låtit fem vana lyssnare bedöma och kommentera mastringarna i form av en lyssningsundersökning. Utifrån observationerna, samtalen och min granskning tyder resultatet på att det personliga idealet och tidigare erfarenheten främst hörs i mastringar utförda av personer som är djupt rotade i sin favoritgenre och låter de idealen och arbetsmönstren även påverka mastringar inom främmande musikstilar.  

Strategier för presentationav arbetsprover inom grafiskdesign : hur en arbetssökande grafiskdesigner bäst ”säljer sig själv” tillanställning

För att få drömjobbet inom en konkurrenskraftig bransch som grafiskdesign krävs det lilla extra. Syftet med denna undersökning är att ta redapå vad detta extra är och därigenom underlätta för arbetssökandegrafiska designers på vägen till drömjobbet.Genom tre djupgående intervjuer med anställda på medelstora byråer iMellansverige undersöktes vad arbetsgivare uppskattar och förväntar sigav en arbetssökande grafisk designer. Frågeställningen behandladeportfolions framtid med branschens digitalisering som bakgrund, samthur en arbetssökande fångar arbetsgivarens intresse.Resultatet visar att även om portfolion utgör en stor del av underlaget förrekrytering av personal, är personen bakom portfolion och vad den haratt berätta om innehållet det som är viktigast. En portfolio som intebeskriver sammanhang duger inte som marknadsföringsmaterial. Attvårda det personliga varumärket framstår som viktigt för framgång. Dendigitala portfolion dominerar marknaden, men fysiska arbetsproverupplevs som ett möjligt sätt att stå ut från mängden. Digitala nätverkmottas positivt av branschen, men webbplatser anses ha mer substans.

Det personliga är sociologiskt : 14 professorer om svensk sociologi

This special issue of Sociologisk Forskning contains 14 papers by distinguished Swedish sociologists on the development of sociology in Sweden during the last decades and the forming of their own academic habitus in relation to that development. Contributors are: Göran Ahrne, Boel Berner, Margareta Bertilsson, Ulla Björnberg, Thomas Brante, Hedvig Ekerwald, Rosmarie Eliasson-Lappalainen, Johanna Esseveld, Bengt Furåker, Staffan Lindberg, Gunnar Olofsson, Sune Sunesson, Göran Therborn and Karin Widerberg. The volume is edited by Gunnar Andersson, Thomas Brante and Christofer Edling.

Den oemotståndliga svetsen mellan ljud och bild : En kvalitativ studie om interaktion i TV- och datorspel

Denna undersökning syftar till att studera förhållandet mellan ljud, bild och spelare i en TV- och datorspelssituation. Med hjälp av fokusgruppdiskussioner berörs frågor på det audiovisuella området, där deltagarna är aktiva spelare som har tillryggalagt ett mycket stort antal speltimmar som de bygger sina kunskaper på. Här framkommer att ljud och musik fyller viktiga funktioner för spelarens möjlighet att interagera och leva sig in i spelet och att varje spel har en unik ljud- eller musikmiljö som spelarna tycks förhålla sig till på olika sätt beroende på varför man spelar och om man spelar ensam eller tillsammans med andra, det vill säga singelplayer eller multiplayer. Informanternas kunskaper utgör styrkan i denna undersökning men det vore önskvärt att utöka studien med fler fokusgruppdiskussioner samt djupintervjuer med utvalda informanter för att fördjupa materialet. Som förslag på vidare forskning vore det intressant att studera användandet av virtuella headsets där en stereoskopisk 3D bild skapas som spårar huvudets rörelser, för att undersöka om detta kan ha en inverkan på hur vi uppfattar ljudet i ett spel.

Hur når man framgång med småskaliga energibesparingsprojekt? : Nätverk en möjlighet

Föreliggande rapport baseras på ett examensarbete på avancerad nivå inom ämnesområdet företagsekonomi. Bakgrunden är att det i dagsläget finns avancerade system för driftoptimering av energiförbrukning, vilka energibolagen tillämpar i större energisystem i form av exempelvis fjärrvärme. Det har kommit fram ny teknik som billigt möjliggör övervakning av mindre sådana system. Rapportens syfte var att undersöka om ett sådant system kan appliceras i liknande form i småskaliga energibesparingsprojekt. Resultatet av föreliggande rapport är att småskaliga energibesparingsprojekt för kommunala fastigheter kan organiseras genom en generisk nätverksmodell där både kommunala interna resurser och externa resurser kan sammanföras. Nätverket innefattar en kunskapstjänst från ett energibolag/energikonsult. Tjänsten är erbjuden till kunden i syfte att sänka dennes energiförbrukning till en nivå för vad som anses vara rimlig för liknande fastigheter. När förbrukningen har nått en sådan nivå kopplas ett tekniskt mätsystem in för att bevaka energinivån och sända signaler vid avvikelser i energiförbrukning. En lönsamhetsberäkning påvisar i en praktisk tillämpning att projektet kan resultera i att dess initialkostnad återbetalas inom en ettårsperiod. Möjligen kan denna återbetalningsperiod bli något längre vid tillämpningar i andra småskaliga system, men en tydlig lönsamhet är påvisad. Eftersom den relativa ekonomiska fördelen med att bilda denna typ av nätverk för specifika tillämpningar är så tydlig, finns det goda möjligheter till snabb spridning av nätverksmodellen. Dock har verifieringen av affärsmodellen genom tillämpning av energieffektiviseringsåtgärderna och uppföljning inte genomförts på grund av examensarbetenas tidsbegränsning.

Det mest skrämmande jumpscare-ljudet : En studie om vilka komponenter de jumpscare-ljud i skräckfilmer innehåller som unga människor uppfattar som de mest skrämmande

I denna studie har tio undersökningsdeltagare sett tio klipp från skräckfilmer som alla innehåller jumpscare-scener, det vill säga scener med plötsliga förändringar som används för att ge tittare en skrämselupplevelse. Undersökningsdeltagarna har för varje klipp fått värdera både i ett bildformulär och i ord hur pass skrämda de blev och vad de tror var anledningarna till det. Jumpscare-scenerna som användartestet bestod av har alla olika komponenter som utmärker dem för att det skulle vara möjligt att se vilka komponenter som bidrog mest till att skrämmas. Begreppen pre-scare, precise-scare och post-scare har utvecklats och använts i undersökningen för att förklara de olika temporala delarna av en jumpscare-scen. Studien utgår bland annat från den så kallade Startle reflexen, som utlöses på grund av plötslig och stark stimuli och audio-visuellinriktad litteratur som exempelvis Chions Audio-Vision. Resultaten visar bland annat att de mest skrämmande jumpscare-scenerna har långa, obehagliga uppbyggnader med lågfrekventa ljud eller musikstycken i prescare- momentet och ett så starkt, oväntat, högfrekvent ljud i precise-scare-momentet som möjligt. De innehåller ofta dissonant och oregelbunden musik och röster samt skrik förstärker även skrämseleffekten eller den så kallade startle-reflexen.

Bubbliga reklamfilmer : En kvalitativ undersökning hur ljud och bild samarbetar i Coca Cola och Ramlösas reklamfilmer

Idag är konkurrens en del av vardagen för företag som vill sälja sina produkter. I och med att utbudet ökar och varorna är så lika varandra så har det blivit viktigare att synas genom reklam. Den här uppsatsen kommer att fokusera på hur ljud och bild samarbetar i reklamfilm. Genom semistrukturerade intervjuer kommer personerna att få göra lyssningstest och bildtest för att sedan svara på frågor. Syftet är att försöka ta reda på om någon del är viktigare än den andra eller vad som kan göra skillnader i reklamfilmen. I reklamfilm så finns det någon form av budskap, men det kräver att den som ser förstår koderna som skaparen har använt. Studien har visat att det kan vara många olika typer av koder i reklamfilmer. Men om inte personen som ser det kan tolka dem rätt kan effekten bli det omvända.

Torpmålets ljud- och formlära /

Akademisk avhandling - Upsala.

Ljud- ock formlara for Fasternamaltet i Roslagen.

Thesis (doctoral)--Uppsala.

Sorglig musik : En studie om sorglig musik och dess framkallande av känslor hos lyssnaren

Syftet med denna uppsats är att pröva den mer filosofiskt grundade teorin the arousal theory genom empiriska studier. Uppsatsen baseras på en kvalitativ undersökning, bestående av djupintervjuer, avseende huruvida sorglig musik kan framkalla känslan av sorg hos lyssnaren. Intervjupersonerna fick först lyssna på eget valda sorgliga musikaliska stycken. Därefter genomfördes tre semistrukturerade djupintervjuer. Intervjupersonerna fick bland annat svara på frågor gällande den sorliga musikens påverkan, vilka känslor de uppfattade och kände från musiken och om de hade någon personlig association med de valda musikaliska styckena. Resultatet av undersökningen visade att det i huvudsak var lyssnarens personliga associationer som avgjorde i vilken grad lyssnaren kände sorg eller inte. Vilket inte är i linje med the arousal theory, som istället hävdar att den sorg som finns i ett musikaliskt stycke existerar för att framkalla motsvarande känsla hos lyssnaren. Vidare framkom det i djupintervjuerna att intervjupersonerna trots allt påverkades positivt av sorglig musik. De menade även att de kunde uppleva och känna riktig sorg från vissa musikaliska stycken men att det då fanns olika nivåer av sorg, det vill säga, olika grader av styrka i den upplevda känslan. Sorgen som framkallades i intervjupersonerna menade de ofta var en ”skön” sorg, ett sätt att känna att man lever. Vissa sorgliga musikaliska stycken fungerade som ett sätt att kunna minnas och ett skäl att få gråta ut och släppa fram sina känslor.

Människor som jag känt: personliga minnen, utdrag ur bref och anteckningar af Jac. Ahrenberg

Kannet painanut: Helsingfors : F. Tilgmanns bok- och stentryckeri, 1904.

Människor som jag känt: personliga minnen, utdrag ur bref och anteckningar af Jac. Ahrenberg - Andra delen

Kannet painanut: Lilius & Hertzberg.

Människor som jag känt: personliga minnen, utdrag ur bref och anteckningar af Jac. Ahrenberg - Tredje delen

Kannet painanut: Helsingfors : F. Tilgmann, 1908.