33 resultados para könsstereotypa föreställningar
Resumo:
Hur kan lrare p bsta stt mta elever med religis positionering i religionskunskapsklassrummet? Hur kan undervisningen utformas fr att ge religisa traditioner en framstllning som elever med religis positionering kan acceptera, relatera till och kanske ocks lra nytt av? Den hr religionsdidaktiska studien handlar om hur elever som positionerar sig inom muslimsk, kristen, buddhistisk och judisk tradition talar om skolans religionskunskapsundervisning. Studien berr tre teman. Fr det frsta undersks mtet mellan undervisningsinnehll och elevernas erfarenheter av sin egen religisa tradition och tro. Fr det andra riktas uppmrksamheten mot hur eleverna talar om sina erfarenheter av att vara eller att frvntas vara representant fr sin egen tradition i undervisningen. Ett tredje tema handlar om hur eleverna beskriver ramar och frutsttningar fr religionskunskapsundervisningen. Intervjumaterialet har analyserats med hjlp av kritisk diskursanalys. Resultaten visar bland annat att eleverna har svrt att knna igen och relatera till sin egen tradition i undervisningen. De befarar att undervisningen snarare frstrker n dekonstruerar stereotypa föreställningar om religion och religist liv.
Lxor i engelskundervisningen : En studie om hur lrare ser p engelsklxor och ordinlrning i rskurs 4-6
Resumo:
Lxor r en omdiskuterad frga i den svenska skoldebatten med mnga argument bde fr och emot och fr att kunna ta stllning i frgan r det viktigt att det finns tillgnglig kunskap om lxans fr- och nackdelar. Detta en empirisk studie om lrares instllning till lxor och ordinlrning i engelskundervisning i grundskolans rskurs 4-6. Tidigare forskning om lxor och ordinlrning beskrivs och under studien har sju verksamma engelsklrare intervjuats. Metoden som anvnds r en strukturerad intervju, dr frgor har antecknats p frhand innan intervjun genomfrts. Detta har gjorts fr att minimera risken att informanternas svar pverkas av forskarens fljdfrgor. Intervjuerna har spelats in och transkriberats fr att sedan analyseras utifrn studiens teoretiska perspektiv, kognitiv lingvistik. Resultatet av analysen redovisas i studien och diskuteras med koppling till tidigare forskning och det teoretiska perspektivet. Resultatet av studien r att lrare idag anvnder sig av flera olika typer av lxor i engelska fr att frmja elevernas ordinlrning och gloslxan r den vanligast frekommande varianten. Lrarnas sikter och föreställningar om lxor och ordinlrning skiljer sig mycket, vilket ven reflekteras i forskningen om huruvida lxor br anvndas och hur ordkunskap bst undervisas.
Resumo:
Anhrigomsorg r del av en komplex vv med olika niver, individuella, familjemssiga och vergripande samhlleliga, dr tminstone de senare har begrnsade resurser. Denna rapport presenterar och diskuterar kunskapslget inom svensk och internationell forskning om anhriga till ldre. Vi stter den svenska anhrigomsorgen i ett strre sammanhang genom resonemang om demografiska frutsttningar, historiska tillbakablickar och internationella utblickar. Nutid belyses med aktuella underskningar och vi tror att framtiden kan klaras tack vare den allt strre verlappning vi redan ser mellan mnga olika former av hjlp, service, omsorg och vrd. Vi stller frgan om dessa mnster kanske frbises i de ofta dystra, rent demografisk-ekonomiska framskrivningarna. Rapporten redovisar mnga svenska underskningar av anhrigomsorg, bde i befolkningen i stort och bland ldre. Det frefaller klart att det skett en faktisk kning av anhrigomsorgens omfattning frn 1990-talet och brjan av 2000- talet, ngot som flera studier visar. Resultat frn en europeisk underskning med gemensamma frgor och svarsalternativ tyder p att anhrigomsorg r vanligare i Nordeuropa n i Sydeuropa vilket nog strider mot gngse föreställningar. Kanske r det i Norden vanligare att vara hjlpgivare men inte med lika omfattande engagemang eller lika lnge och man bor sllan tillsammans. D frdelas nog omsorgen p fler hnder. I Sverige angav mindre n 1 procent att de gav omsorg p heltid, i Spanien 5 procent. Sammantaget har, i Sverige liksom i vriga Europa, mer n 4 av 10 i befolkningen en aktuell eller tidigare personlig erfarenhet av att ge omsorg, och p befolkningsniv r anhrigomsorgen klart strre n den offentliga. De flesta svenska studier visar att det r ungefr lika vanligt bland kvinnor och mn att vara givare av anhrigomsorg. Kvinnor ger dock oftare personlig omvrdnad och de ger fler timmar omsorg n mnnen. De flesta omsorgsgivare ger ganska f hjlptimmar, men timinsatserna kar med stigande lder och r hgst bland de ldsta. I genomsnitt ger omkring 30 procent av omsorgsgivarna daglig hjlp, men den andelen stiger till nstan 40 procent fr anhrigvrdare i 6580 rsldern och till 80 procent fr dem som r nnu ldre. ldre utgr sledes 30 procent av alla som ger omsorg, oftast till andra ldre, men utfr ungefr 4 av 10 omsorgstimmar. ldre personer r inte bara mottagare av omsorg utan minst lika ofta ocks givare. De flesta givare av anhrigomsorg ger lttare former av insatser (skjutsning, passning, tillsyn etc.), insatser som mnga gnger skerligen r viktiga och kan vara avgrande fr mottagaren. Det r viktigt att se det stora spektret av anhrigomsorg och att det ocks finns grupper av anhriga (ofta ldre personer) som gr omfattande insatser som kan pverka svl egen hlsa som arbetsliv. Vid sm hjlpbehov fallet fr de flesta fr man lite hjlp frmst av anhriga, vid strre behov mer hjlp och d av bde anhriga och av kommunen. Delat ansvar r vanligt och ven vad omsorgsgivare och mottagare nskar. F nskar bra ansvaret ensamma och f nskar att ansvaret helt ligger p det offentliga. Historiskt utgr barn och andra anhriga en viss trygghet p lderdomen, ngot som inte tillhr det frflutna, utan snarare kommer att f strre betydelse framver. Anledningen r demografisk: allt fler har nra anhriga i form av en egen familj. Familjens relativa betydelse har kat, inte minskat som man ibland frestller sig. Detta accentueras av att den offentliga omsorgen visserligen r vl utbyggd i Sverige, men tycks ha ntt grnsen fr vad den kan utrtta, praktiskt och finansiellt. Anhrigomsorgen har ven socialpolitiska aspekter. Den som r eller varit anhrigvrdare vill helst inte sjlv vara mottagare av omfattande anhrigvrd, utan hellre f huvuddelen av omsorgen frn det offentliga. Man kan nog frutse nnu strngare ransonering av offentliga tjnster i framtiden, dr anhriga och marknadsbaserade tjnster r alternativen, mjligen tillsammans med vxande insatser frn ideella organisationer.
