Haandbog i den gammel-nordiske geografi : eller systematisk fremstilling af de gamle nordboers geografiske kundskab i almindelighed, samt de dem bekjendte lande og historisk mækelige steder i særdeleshed /

On t.p.: v.1; no more published.

Forsøg til en antiqvarisk, historisk, statistik og geographisk Beskrivelse over Møen. Udgivet efter Forfatterens Død.

"Udgiverens Fareimdring" signed: H.J. Paludan.

Historisk fo̊rklaring o̊fver gamle och nya Testamentet, innehållande Judarnas historia i samband med angränsande folkslags, ifrån Israëls och juda rikens förfall til Christi himmelsfärd.

Mode of access: Internet.

De mosaiske troesbekjenderes stilling i Danmark forhen og nu : historisk fremstillet i et Tidsløb af niesten 200 aar.

Mode of access: Internet.

Normannernes Søtoge og deres Nedsættelse i Frankerig i det tiende Arhundrede; historisk Fremstillet.

Mode of access: Internet.

Om valfarterna och korstågen från Skandinavien till Heliga Landet; en historisk undersökning.

Mode of access: Internet.

Svensk historisk bibliografi, 1771-[1920]; systematisk förteckning över skrifter och uppsatser som röra Sveriges historia utkomna frȧn och med 1771 till och med [1920]

1771-1874; Reviderad och till trycket befordrad av Sven Ȧgren.

Quo vadis? Historisk roman fra keiser Neros tid.

Mode of access: Internet.

Grundriss der historisk. 3., umgearb. aufl

Mode of access: Internet.

Jörgen Jörgensens usurpation i Island i aaret 1809, historisk fremsat, og med nogle faa bemaerkninger ledsaget.

Mode of access: Internet.

Skivebogen; historisk årbog for Skive og omegn.

Mode of access: Internet.

Religion, skönlitteratur och identitet : En litteraturstudie om religionsämnet som arena för elevernas självreflexiva identitetsformering

I uppsatsen undersöks huruvida fiktionstexter kan vara en resurs för ungas identitetsskapande i religionsundervisningen på gymnasiet, och om det finns en didaktiskt konflikt mellan förmedlingen av kunskapsstoff och utvecklandet av en personlig livssyn. Undersökningen är en systematisk litteraturstudie och material har valts ut, kategoriserats och analyserats enligt den metoden. Materialet består av vetenskapliga artiklar och avhandlingar. De teoretiska perspektiv som anläggs i arbetet är framförallt sociologiska, filosofiska och psykologiska teorier om meningsskapande och identitetsutveckling samt litteraturvetenskapliga och religionssociologiska om fiktion och dess påverkan på människor. Undersökningen kommer fram till att fiktionstexter kan vara en positiv resurs för identitetsutvecklande, men att det behöver forskas mer om detta inom ramen för religionsdidaktik. Undersökningen visar också på att det finns en tydlig didaktisk konflikt mellan förmedlingen mellan kunskapsstoff och utvecklingen av en personlig livssyn eller identitet.

Nu ska vi läsa... : En litteraturstudie om hur skönlitteratur inkluderas i undervisning samt dess effekter.

Litteraturstudien behandlar skönlitteratur i undervisning, vilka effekter den har samt varför skönlitteratur bör läsas i skolan. Syftet med litteraturstudien är att kartlägga skönlitteraturens roll i undervisningen samt synliggöra dess möjligheter. Frågeställningar som används är: Vilka faktorer påverkar läsning?; Varför ska skönlitteratur läsas i skolan?; Hur används skönlitteratur i undervisning och vad ger det för effekter? Studien är en litteraturstudie där datainsamling av texter gjorts utifrån tidigare nämnt syfte. Komparativ analysstrategi har även använts för att visa på ett vidgat perspektiv inom problemområdet. De teorier som genomsyrar detta arbete är den sociokulturella teorin, kognitivismen och pragmatismen. Resultatet visar att undervisning kring skönlitteratur ofta saknas och bakomliggande orsaker till detta samt beskriver hur tillgång till skönlitteratur främjar läsning. Resultatet belyser såväl fördelar som nackdelar med skönlitteratur i undervisning. Slutsatsen av detta arbete är att skönlitteratur kan ha en positiv påverkan på elevers utveckling av ett flertal förmågor. För att möjliggöra denna utveckling krävs att en mängd faktorer samspelar såsom lärarens unika kompetens, ett tydligt syfte med undervisningen och elevernas aktiva deltagande.

Estudio diacrónico comparativo de los usos y la semántica de la preposición DE en dos novelas españolas: Libro del caballero Zifar y El ingenioso hidalgo don Quijote de la Mancha

Prepositioner är välkända för sin polysemi eller betydelsemångfald, och utgångspunkten för den här uppsatsen har varit ett intresse av att undersöka om det är möjligt att för en av de mest mångtydiga spanska prepositionerna, DE, finna en sammanhängande semantisk struktur, eller om det är nödvändigt att se de olika betydelserna som inbördes orelaterade. För att utreda den här frågan och ge den ett diakroniskt perspektiv undersöker jag i den här uppsatsen användningen av den spanska prepositionen DE i två romaner ur den spanska litteraturhistorien, Libro del caballero Zifar och El ingenioso hidalgo don Quijote de la Mancha, del I. Uppsatsen består av tre delar. I kapitel två ger jag en teoretisk översikt över spanskans prepositionssystem och prepositionerna beskrivs både ur syntaktisk och semantisk synvinkel. Dessutom presenteras den kognitiva grammatiken och dess synsätt på prepositioner. Huvuddelen av arbetet koncentrerar sig på att presentera prepositionen DE på två sätt och enligt två skilda metoder. I kapitel tre presenteras de olika kontextuella användningarna av DE enligt den traditionella, historisk-komparativa metoden. Med utgångspunkt i dessa kontextuella användningar ställer jag i kapitel fyra med stöd av den kognitiva grammatikens begreppssystem upp en semantisk nätverksmodell av de olika betydelser som jag fastställt för DE i den funktionella analysen. För den semantiska beskrivningen har jag använt mig av den kognitiva grammatiken, eftersom denna grammatikuppfattning i motsats till den traditionella grammatiken ser polysemin som regel och utgångspunkt i den semantiska strukturen. Analysdelen av uppsatsen inleds med den funktionella presentationen av användningarna av DE av två grundläggande skäl: För det första anser jag det ändamålsenligt att för den semantiska beskrivningen ha en solid bas av exempel där användningen av DE analyserats med hänsyn till kontexten. Kapitel tre är därför indelat i fyra huvuddelar, enligt vilken ordklass DEs huvudord tillhör, t.ex.: substantiv, adjektiv, verb. I exemplen i den fjärde gruppen fungerar prepositionsfrasen som inleds av DE som en mer fristående bestämning på frasnivå, där huvudordets ordklasstillhörighet inte är av avgörande betydelse. För det andra utgår jag från att en viss utveckling av DE har skett under de 300 år som tidsmässigt skiljer de båda romanerna åt, både vad gäller dess användning och dess semantik. För att komma underfund med och beskriva utsträckningen hos denna utveckling är det nödvändigt att den komparativa delen presenteras innan den semantiska beskrivningen kan inledas. Resultaten av den komparativa analysen är att ett antal smärre skillnader i användningen förekommer, men detta till trots har ingen betydande semantisk utveckling kunnat iakttas. Detta innebär att den semantiska beskrivningen av DE kan göras utifrån ett relativt enhetligt material. Jag har följaktligen också kunnat ställa upp en enhetlig semantisk nätverksmodell av tolv olika, relaterade betydelser hos DE. Utgående från mitt material är det sålunda möjligt att se DEs polysemi som ett sammanhängande nätverk, trots att vissa av betydelserna kan verka sinsemellan motstridiga och att 300 år skiljer åt de två böckerna. Nyckelord: prepositioner, DE: semantik och användning, polysemi, kognitiv grammatik, diakroni

A Literary Turn : Rethinking the Roles of Generalization and Theory in Anglo-American Moral Philosophy

This work investigates the role of narrative literature in late-20th century and contemporary Anglo-American moral philosophy. It aims to show the trend of reading narrative literature for purposes of moral philosophy from the 1970 s and early 80 s to the present day as a part of a larger movement in Anglo-American moral philosophy, and to present a view of its significance for moral philosophy overall. Chapter 1 provides some preliminaries concerning the view of narrative literature which my discussion builds on. In chapter 2 I give an outline of how narrative literature is considered in contemporary Anglo-American moral philosophy, and connect this use to the broad trend of neo-Aristotelian ethics in this context. In chapter 3 I connect the use of literature to the idea of the non-generalizability of moral perception and judgment, which is central to the neo-Aristotelian trend, as well as to a range of moral particularisms and anti-theoretical positions of late 20th century and contemporary ethics. The joint task of chapters 2 and 3 is to situate the trend of reading narrative literature for the purposes of moral philosophy in the present context of moral philosophy. In the following two chapters, 4 and 5, I move on from the particularizing power of narrative literature, which is emphasized by neo-Aristotelians and particularists alike, to a broader under-standing of the intellectual potential of narrative literature. In chapter 4 I argue that narrative literature has its own forms of generalization which are enriching for our understanding of the workings of ethical generalizations in philosophy. In chapter 5 I discuss Iris Murdoch s and Martha Nussbaum s respective ways of combining ethical generality and particularity in a philosophical framework where both systematic moral theory and narrative literature are taken seriously. In chapter 6 I analyse the controversy between contemporary anti-theoretical conceptions of ethics and Nussbaum s refutation of these. I present my suggestion for how the significance of the ethics/literature discussion for moral philosophy can be understood if one wants to overcome the limitations of both Nussbaum s theory-centred, equilibrium-seeking perspective, and the anti-theorists repudiation of theory. I call my position the inclusive approach .