Pappersmakulatur vid Bobergs Tryckeri AB - orsaker och förbättringsförslag

Pappersmakulatur uppstår i tryckpressarna, men orsakerna finns i företagets alla funktioner. För ett framgångsrikt förbättringsarbete med att minska makulaturen krävs därför att all personal är engagerad.Examensarbetet utfördes på Bobergs Tryckeri AB i Falun, ett familjeägt företag med 60 anställda, som producerar personifierad direktreklam och blanketter. Syftet var att undersöka hur pappersmakulaturen kan minska och målet var att hitta orsaker samt ge förslag på åtgärder för att minska den.Genom intervjuer med personalen kartlades produktionssprocessen och utifrån det utarbetades förbättringsförslag. Exempel på förbättringsförslag är att kontinuerligt mäta och rapportera makulaturen, förbättra kommunikationen mellan avdelningarna och utveckla färgstyrningen. Litteraturstudier och kontakter med nyckelpersoner inom branschorganisationer och andra liknande företag, var till stor hjälp i arbetet. Fördjupningsdelen i projektet har sin grund i boken The Printer’s Guide to Waste Reduction av Tim Dalton.

"Det är mycket man inte vill minnas" : Upplevelse av kognitiv rehabilitering och livskvalitet samt innebörd av livskvalitet vid stroke

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva upplevelse och innebörd av begreppen kognitiv rehabilitering och livskvalitet för personer som hade haft stroke. Studien genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Fem personer ingick i studien, tre män och två kvinnor, alla födda på 30-talet utom en man som föddes på 20-talet. Samtliga var gifta. Personerna rekryterades till studien via en sjuksköterska som hade kännedom om lämpliga personer som blivit utskrivna en kort tid före studiens början. Informanterna intervjuades med hjälp av en intervjuguide med utgångspunkt från två frågeområden som berörde upplevelse av kognitiv rehabilitering och upplevelse och innebörd av livskvalitet efter stroke. Analysen gjordes med hjälp av innehållsanalys. Analysen av de fem intervjuerna gav sex teman; Upplevelse av att inte någon kognitiv rehabilitering har utförts, Upplevelse av att informanten själv förväntades träna upp sina kognitiva funktioner, Strävan efter att leva som vanligt, Förändrad livskvalité, Förändrad livssyn, Betydelsen av det sociala stödet. Det framkom att ingen av informanterna upplevde att det hade genomförts någon kognitiv rehabilitering. Alla upplevde sig däremot ha fått en fullständig fysisk rehabilitering på avdelningen. Informanterna hade som mål med sin rehabilitering att klara av de vardagliga funktionerna i hemmet såsom innan stroken. En av deltagarna upplevde att det förväntades att självständigt träna upp sina kognitiva funktioner. Livskvaliteten idag var att kunna fortsätta leva som förut, vilket förhindrades av vissa inskränkningar motoriskt och kognitivt. Alla värdesatte livet högre idag och accepterade sin situation som den var. Vänskapen med andra var också en viktig del i livskvaliteten.

Att bygga en folkhemsstad : En studie av förnyelse- och moderniseringsarbetet i Oxelösund under perioden 1956 till 1973 ur ett folkhemsideologiskt perspektiv

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med att utveckla och modernisera samhället Oxelösund gick till under expansionsåren 1956 till 1973. Frågeställningarna som studien ska formas kring utgår från följande frågor: Hur såg det konkreta arbetet ut? Vilka åtgärder ansåg man sig tvungen att vidtaga? Hur återspeglas folkhemsideologin i arbetet med att förnya Oxelösund? Det primära materialet till uppsatsen är generalplanen för Oxelösund som låg färdig 1959 och de protokoll som finns bevarade från generalplanekommittéerna, vilka arbetade med att utveckla och förverkliga generalplanen. Undersökningen sker utifrån ett antal nedslagspunkter i planeringsarbetet. Poängen med de olika nedslagspunkterna är att de speglar många olika aspekter på förändringsarbetet, samt kanske framförallt, att de tillsammans ger en övergripande bild av hur man tänkte sig det nya Oxelösund. Resultatet visar att utvecklingen och moderniseringen av Oxelösund i många fall utgick från folkhemsideologins aspekter. Planeringen för det nya samhället genomfördes inte bara som ett lokalt projekt utan även regionala instanser samt instanser på riksnivån var inblandade i arbetet. Stor tilltro fästes också vid experter. Även när det gällde genomförandet av själva arbetet slår folkhemstanken igenom på många sätt. ABC-tanken, där man skilde mellan arbetsplatser, bostäder och centrumfunktioner är genomgående. Analysen av bostadsaspekterna visar att utformningen av dessa var starkt klassrelaterade. Stor ansträngning lades från planerarnas sida på att utforma sociala mötesplatser exempelvis idrottsplatser, lekparker och andra fritidsrelaterade funktioner

Utveckling av Hedlunds Hus AB webbplats

För att visa på nyttan av vad ett användartest kan erbjuda i samband med utveckling av en webbplats har vi i denna rapport tagit med alla stegen fram till och med utveckling i Vattenfallsmetoden, som är den metod som vi använt oss av. De föregående stegen i metoden är förstudie, analys och design. Förstudien valde vi att genomföra som ett användartest för att få fram vad användarna verkligen efterfrågade. Vi analyserade sedan resultatet av användartestet och gjorde en sammanfattning, men i den tog vi även hänsyn till det material som vi samlat in och vad de ansvariga på Hedlunds Hus AB efterfrågade. Detta resulterade i en lista med prioriterade funktioner och innehåll, som vi sedan utgick ifrån vid utveckling av webbplatsen. Vid utveckling av webbplatsen togs även hänsyn till det material som vi samlat in om webbutformning/design. Att använda sig av ett användartest i förstudiefasen tycker vi är ett bra sätt för att få fram vad användarna efterlyser och inte vad vi som webbutvecklare själva tror att användarna behöver.

XML-mottagning av trafikinformation

Trafiq används av Columna för att distribuera trafikinformation. Funktionen är först och främst att förädla och förmedla information. En viktig del i denna tjänst är kopplingen mot Vägverkets (VV) tjänst Triss som förser Trafiq med trafikinformation. Överföringen av information från VV till Columna sker idag med filer och FTP. VV tillhandahåller numera en tjänst där data skickas på XML-format med http. Min uppgift var att implementera mottagaren i .NET och C# på Columna. I utredningen utreds de mekanismer som ligger till grund för Internettjänster och distribuerade funktioner över Internet. Min slutsats är att http och webbservrar är ett kraftfullt verktyg och kan användas för att lösa många problem som har med datorkommunikation att göra.

En jämförande studie av olika Oracle verktyg.

Idag finns det många företag som erbjuder olika program/databaser som har till uppgift att lagraoch hantera data. Oracle är världens näst största mjukvaruföretag. Oracles databas genererar ungefär 75 % av deras inkomst.De senaste 40 åren har databashantering utvecklats från enkelt filsystem tillobjektrelationsdatabas, vilket har medfört att allt fler företag idag erbjuder verktyg som databasutvecklare kan arbeta med. Verktygen underlättar själva databashanteringen. Det är mångaföretag som erbjuder olika sorters verktyg och databas utvecklaren, eller själva databasföretaget,får svårt att skilja på verktygen. Utbudet av verktyg är så omfattande att det är näst intill omöjligtatt ha kännedom om alla.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket verktyg en Oracle-utvecklare bör använda sigav. Att jämföra olika SQL och PL/SQL verktyg, samt lämna en rekommendation om vilket/vilkaverktyg som är bäst att använda ur olika perspektiv. Vid jämförelsen laddade jag hem och testadede olika verktygen utifrån vissa kriterier. Jag kontaktade även fyra företag för att få svar på frågan utifrån företagens perspektiv. Tre av företagen svarade på mina enkäter, medan ett av företagen svarade muntligt på mina frågor via telefonen.Då jag genomförde denna studie kom jag fram till slutsatsen att alla verktyg i stort sett har samma grundfunktioner. Valet av verktyg styrs av hur många extra funktioner utvecklaren är villig betala för. Det är dock utvecklaren själv som måste avgöra vilket verktyg som passar just honom. Det verktyg som är ledande är Toad och detta verktyg passar bäst för experter. För enklare funktioner har det framkommit av enkäterna att SQL*Plus används.

Utveckling och analys av en PIC-mikrokontrollers möjligheter att kommunicera via TCP/IP

Sterners Specialfabrik AB tillverkar bland annat mynt- och biljettautomater. För att underlätta felsökning, underhåll, avläsning av statistik med mera på en automat är det lämpligt att detta utförs på en PC över Internet. Det innebär att automaten inte behöver besökas då dessa uppgifter skall utföras. Examensarbetet går ut på att få en PIC mikrokontroller att kommunicera med en användare vid en PC över internet. För detta krävs att en TCP/IP stack implementeras på PICmikrokontrollern. Arbetet ledde till en fungerande demoapplikation som klarar av att kommunicera över TCP/IP. Demoapplikationen innehåller diverse olika funktioner för att demonstrera hur en automat skulle kunna styras och övervakas.

Avbrottsstyrd hexkodsmonitor : Programmering av MikroprocessorPhilips LPC2292

Research Elektronics är ett företag som utvecklar elektroniska system. I sinalösningar använder de bl.a. Siemens C500 Mikroprocessorer. Företagetplanerar nu att gå över till Philips LPC 2292 som bygger på en 32-bitarsARM-kärna. Denna mikroprocessor har högre prestanda och är merkostnadseffektiv.Uppgiften bestod av att göra ett monitorprogram som bl.a. kan ladda in ochköra andra program i mikroprocessorn samt undersöka och redigerainnehållet i minnen och register. Programmet ska användas till test ochutveckling av andra program till den aktuella mikroprocessorn. Tanken meddenna monitor är att den ska ha liknande funktion och utseendet som enmonitor som Research redan använder för mikroprocessorn Siemens c500serie, för att dessa ska kunna gå över till att använda den nyamikroprocessorn på samma sätt som den nuvarande.Tanken med programmet är att det ska vara en grund som Research senareska kunna modifiera och utveckla under deras arbete. Programmet harskrivits i assembler för att programmera nära hårdvaran. Resultatet blev ettprogram med de funktioner som i förväg var bestämda.

Den Moderna Synthen : Hur påverkar dess valmöjligheter det musikaliska skapandet?

En fallstudie i huruvida mångfalden av valmöjligheter och funktioner i en modern synth påverkar musikskapandeprocessen. Undersökningen fokuseras på att undersöka hur dagens kompositörer använder sig av ljudskapande i moderna synthar. Syftet med denna undersökning är att se om mångfald av funktioner i en modern synth påverkar musikskapandet, för att ge läsaren en tankeställare angående arbetsflödet i sitt musikskapande, så att en effektivisering av processen kan tillämpas och att om möjligt, ge rum för mera musikskapande och mindre teknikförståelse. Denna undersökning gjordes genom att genomföra ett antal intervjuer samt en kompletterande enkätundersökning. Slutstsen jag kommit fram till är att en mångfald av funktioner påverkar musikskapandet, antingen negativt eller positivt beroende på genre och kompositörens erfarenhet av synthar.

"Mannen från gatan"? : En studie om missbrukare, klass och stämpling

Uppsatsens syfte är att belysa missbruk och missbruksmönster utifrån variabeln klasstillhörighet. För att lyckas med detta har vi, genom semistrukturerade intervjuer, intervjuat tre socialsekreterare på en missbruksenhet i Mellansverige. I samtalen med dessa har vi belyst tolv klientfall som sedan analyserats utefter Bourdieus klassteori. Uppsatsen innefattar även en fallstudie med en alkohol- och drogterapeut. Genom fallstudien vill vi försöka skapa en slags bild av vad det kan innebära att vara missbrukare, samt tydliggöra hur missbruk och stämpling kan te sig i förhållande till klasstillhörighet. För att färdigställa detta arbete har vi utgått från följande övergripande frågeställningar:• Med hänsyn till urvalet – vilka söker sig till och är aktuella på missbruksenheten utifrån Bourdieus klassperspektiv/tidigare forskning? • Hur ser missbruksmönstren i den undersökta gruppen på missbruksenheten ut, och vad är alkohol- och drogterapeutens yrkesmässiga erfarenheter när det gäller eventuella skillnader och/eller likheter i missbruksmönster hos klienter/patienter med olika social situation/bakgrund?• Utifrån fallstudien – vad har alkohol- och drogterapeuten för professionella erfarenheter av stämpling, och vad är hans uppfattning kring ämnet i relation till klass när det gäller hans klienter/patienter?Uppsatsens resultat påvisar att majoriteten av klienterna har kommit i kontakt med socialtjänsten då de saknat skyddsnät i form av arbetsgivare, eller då de varit anställda hos företag som saknat ekonomiska resurser för att bekosta behandling. Ett flertal stod utanför arbetsmarknaden då de vände sig till socialtjänsten för stöd och hjälp. Samtliga i urvalsgruppen aktualiserades på missbruksenheten då de redan hade utvecklat ett omfattande missbruk. I intervjuerna framkommer det att hälften av klienterna är uppväxta under otrygga förhållanden med bl. a. missbruk under uppväxten. Dessa sex klienter skulle kunna ha åsamkat sig sitt missbruk likt Bourdieus teori om gruppens reproduktionsmekanismer. Fyra av klienterna har även utvecklat ett narkotikamissbruk. En tredjedel av männen i urvalsgruppen är kända missbrukare i staden då de ofta ses påverkade i offentlighet. Givet är att missbruket fyller en eller ett flertal viktiga funktioner för personerna, oavsett yrke eller uppväxtförhållanden.I fallstudiens resultat beskrivs stämpling som något som främst drabbar dem ur de lägre klasserna, och det eftersom missbruket oftare sker mer öppet och att ”mannen från gatan” många gånger riskerar att stämplas från alla håll i samhället. De mer väletablerade missbrukar, enligt alkohol- och drogterapeuten, i större utsträckning i det dolda och har även lättare att dölja sitt missbruk bakom ”finare” sorters berusningsmedel. På så sätt kan stämplingen förmildras av omgivningen och av samhället i stort.

Kvinnors upplevelser av cervixcancer samt sjukvårdens bemötande - En litteraturstudie

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av cervixcancer samt deras upplevelser av sjukvårdens bemötande. Studien genomfördes som en litteraturstudie som grundades på 14 vetenskapliga artiklar som var framtagna från databaserna Cinahl och Medline. I resultatet framkom att vissa av kvinnorna känt skamkänsla och genans över att ha drabbats av cervixcancer. Kvinnorna beskrev även att hoppet hade stor betydelse för att orka gå vidare i sin sjukdom. Efter behandling för cervixcancer upplevde kvinnorna en försämring av deras sexuella funktioner och för en del var det påfrestande att umgås med vänner och bekanta och kvinnorna blev på grund av det socialt isolerade. I det positiva av sjukvårdens bemötande betonar kvinnorna vikten av sjukvårdspersonalens och framför allt sjuksköterskans roll att hjälpa dem med hanteringen av sjukdomen. I det negativa bemötandet från sjukvården beskrev kvinnorna läkarna som kalla och okänsliga. Resultatet av studien visade att livet efter att ha fått en cervixcancer diagnos förändrats för de flesta av kvinnorna. De beskrev hur kroppen påverkats samt hur deras psykiska hälsa försämrades. Det sociala livet påverkades även det. Kvinnorna beskrev att sjukvården hade en stor central roll i deras liv men att den tyvärr inte alltid levde upp till deras önskningar och förväntningar.

Klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ

Bakgrund: Behovet av att göra verksamhetsuppföljningar som bland annat grundar sig på individrelaterade åtgärder är stort inom hälso- och sjukvård och omsorg. Inom omvårdnadsområdet finns ett antal klassifikationer främst framtagna i USA. Inom medicinska området finns specialitetsspecifika klassifikationer som till exempel Klassifikation av kirurgiska åtgärder. Någon patientrelaterad, vårdgivaroberoende klassifikation har emellertid inte funnits i Sverige. Socialstyrelsen påbörjade därför ett arbete att utveckla en svensk klassifikation, oberoende av vårdgivarkategori och medicinska specialiteter. Ett första förslag till klassifikation av medicinska åtgärder, KMÅ, presenterades år 2000. Förslaget ansågs inte representera en tillräcklig bredd av åtgärder varför Svensk sjuksköterskeförening, Förbundet Sveriges arbetsterapeuter och Legitimerade sjukgymnasters förbund år 2004 fick ett uppdrag att komplettera och utveckla denna klassifikation att också gälla andra vårdåtgärder än rent medicinska.Syfte: Att utveckla en tvärprofessionell klassifikation som beskriver patientrelaterade åtgärder inom omvårdnad, arbetsterapi och sjukgymnastik. Arbetet skulle inkluderas i en redan fastställd klassifikation med medicinsk inriktning.Metod: En arbetsgrupp bestående av sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster har utvecklat ett förslag till åtgärdsklassifikation – en testmodul - som utgår från komponenterna i WHO:s Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF. Valet av struktur grundar sig på att åtgärder inom arbetsterapi, omvårdnad och sjukgymnastik sällan har som fokus kroppsstruktur utan snarare individens funktioner, aktiviteter och delaktighet samt omgivningsfaktorer. Ett protokoll för prövning av testmodulen har utformats. Resultat: Socialstyrelsen antog arbetsgruppens förslag i november 2005. I december 2005 publicerade Socialstyrelsen förslaget i form av en testmodul som skall prövas bland annat i klinisk verksamhet under år 2006. Förslaget omfattar ca 250 centrala åtgärder på aggregerad nivå inom de tre verksamhetsområdena. Utifrån resultaten från prövningarna skall förslaget justeras och ytterligare utvecklas. Detta arbete beräknas vara klart under våren 2007 för att integreras till en gemensam tvärprofessionell åtgärdsklassifikation som kan tas i bruk årsskiftet 2007/2008.

Varför gör jag det här? : En studie om kvalitet, likvärdighet och ansvar i en skola

Denna undersökning syftar till att med hjälp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvärdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssätt påverkar kvalitet och likvärdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelmått på pedagogisk utveckling återkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det räcker inte att tala om kvalitet för att kunna mäta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen är att det saknas en gemensam syn på kvalitet och vad kvalitet konkret innebär i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och säkerställa kvalitet och likvärdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande.

Etnografisk lingvistik i utbildningsforskning

I denna artikel argumenterar jag för att etnografisk lingvistik erbjuder ett perspektiv att studera undervisning i sitt sociala och kulturella sammanhang. Med exempel från min skolforskning i Karagwe, Tanzania, visar jag hur ett fenomen i klassrumsinteraktionen har negativ effekt på elevernas inlärande genom att dölja deras verkliga kunskap, eller brist på kunskap, för både lärarna och dem själva. Samtidigt kan jag visa, tack vare det holistiska perspektivet, att detta interaktionsmönster utgör en positiv utvecklingspotential eftersom det också kan ha funktioner som är relevanta för skolan, som att hjälpa eleverna att fokusera på det läraren säger och att aktivera dem. Utifrån detta argumenterar jag för att västerländska forskare bör inta en ödmjuk inställning och ha en beredskap att se traditionella undervisningsmetoder som tillgångar och inte som problem. Det som ur västerländskt perspektiv kan förefalla ha negativ effekt på undervisningen, kan visa sig ha relevans i sitt sammanhang. Jag visar också på frågor inom andraspråksundervisningen i Norden som skulle kunna besvaras med hjälp av etnografi.

HR-funktionens förändrade roll : En studie om linjechefers uppfattning av HR-funktionen i Falu och Avesta kommun

Traditionellt har HR-arbetet främst varit fokuserat på administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillräckligt effektivt och värdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras så att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och linjechefer är avgörande för hur framgångsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förändrade roll och vilken typ av stöd de förväntar sig av den. Vi vill också undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig åt beroende på hur den är organiserad. Undersökningen är baserad på en multipel fallstudie utförd på Falu och Avesta kommun. Totalt har tretton djupintervjuer genomförts, där fem personer representerar HR-avdelningarna och åtta personer representerar linjecheferna. Falu kommun började genomföra en HR-transformation vid årsskiftet 2013/2014, Avesta kommun har inte genomfört en HR-transformation utan har funktionen uppdelad i två team. Av empirin framkommer att linjecheferna i båda kommunerna har en ganska vag uppfattning om HR-funktionens organisation och trots de strukturella skillnaderna mellan kommunerna efterfrågar linjecheferna något mer. I Avesta är samtliga respondenter överens om att en samsyn kring HR-funktionens arbetsuppgifter inte finns på grund av att en tydlig strategi för HR-funktionen saknas. Cheferna i Avesta efterfrågar ett arbete med personalfrågor från grunden samt ett mer strategiskt arbete. I Falun visar empirin att linjechefer och HR-personer har olika åsikter kring huruvida det finns en samsyn. Även om flera linjechefer i Falun anser att HR-funktionen fungerar bättre efter transformationen efterfrågar samtliga en kontakt med en specifik HR-person istället för att kontakta ett HR-center. Trots att de organisationer vi studerat har HR-funktioner som skiljer sig åt i storlek och struktur kan vi konstatera många likheter. Vi drar därför slutsatsen att de problem som linjecheferna beskriver inte är relaterade till HR-avdelningens organisering, utan snarare kan kopplas till en obalans i HR-arbetets inneboende dualitet som uppstått i och med ett mer strategiskt fokus. Vi anser att båda kommunernas HR-funktioner bör ha en tydlig och kontinuerlig dialog med linjecheferna för att maximera värdeskapandet dem emellan. Sammanfattningsvis menar vi att kommunerna bör lägga fokus på att identifiera vilka aspekter av personalarbetet som är värdefulla och unika för just deras organisation samt arbeta strategiskt utifrån dessa.