789 resultados para digitala- och sociala medier
Resumo:
Due to the upcoming digitalization of the Swedish schools standardized national tests, the aim of this study is to compare the results of a reading comprehension test on paper versus on computer screen and to examine whether the results differ between boys and girls and between swedish and swedish as a second lanuague students, or not. Previous studies show inconclusive results, some show that students get higher results when taking a test on paper then on computer screen, some show that the results dont differ between the two medias. In this study, the national test for course Svenska 1 (Swedish) and Svenska som andrasprk 1 (Swedish as a second language) from the autumn term 2011 was transformed into a digital test. 38 students in the 10th grade took the test and the results were then compared with the same students results on the following national test of the spring term 2016 which is given on paper. The results show that the scores between the digital test and the paperbased test dont differ. The boys got equally lower scores than the girls in both the digital test and the paperbased test. The swedish as a second language students got lower scores than the swedish students. The results are discussed in relation to previous research by Ackerman and Lauterman (2012), Mangen, Walgermo and Brnnick (2013), Rasmusson (2014) , Pasquarella, Gottardo and Grant (2012) and Norman and Furnes (2016).
Resumo:
Under de senaste tio ren har den digitala teknikens omfattning kat och r idag en klla dr barn och unga mter engelska i princip varje dag. Mnga elever anvnder dagligen engelska i tal och skrift fr olika mottagare och syften genom bland annat datorspel och sociala ntverk. Syftet med denna litteraturstudie r sledes att granska extramural engelska och vad det kan tillfra engelskundervisningen i skolan. Med extramural engelska menas all den engelska en elev kommer i kontakt med utanfr skolan. Studien r begrnsad till att omfatta elever i rskurs 4-9, eftersom forskningsfltet r begrnsat i de lgre rskurserna 4-6 behvdes ven rskurs 7-9 inkluderas. Materialet bestr av vetenskapliga publikationer och samlades in genom fyra sktjnster som behandlar vetenskaplig litteratur. Resultatet visar att extramural engelska har en pverkan p elevernas olika sprkliga frmgor. Det finns ven vissa kopplingar mellan elevernas extramurala engelska och deras resultat p nationella prov och betyg i mnet. Kopplingen mellan elevernas extramurala engelska och deras olika sprkliga frmgor r betydligt starkare n kopplingen mellan extramural engelska och elevernas betyg i mnet engelska. Ett flertal av de studier vi analyserat r verens om att elever som gnar mer tid t extramural engelska generellt har ett bttre betyg, men att det inte gr att dra ngon generell slutsats att det endast r extramural engelska som pverkar betyget. Vad gller elevernas olika sprkliga frmgor pverkar extramural engelska frmst elevernas vokabulr men ven ls- och hrfrstelse samt muntlig och skriftlig frmga.
Resumo:
Introduktion: Nr en nrstende dr, oavsett om det r vntat eller sker pltsligt, drabbas anhriga av sorg. Sorg innefattar fysiska, knslomssiga, kognitiva, andliga och sociala utmaningar. Fr att kunna hantera dessa utmaningar r det viktigt att bearbeta sorgen. Syfte: Att belysa sorgereaktioner samt frhllanden som pverkar sorgebearbetningen hos anhriga vid vntade och pltsliga ddsfall. Metod: Studiens datainsamlingsmetod r en litteraturstudie vars resultat bygger p redan befintlig vetenskaplig litteratur. Skningarna genomfrdes i databaserna CINAHL och PubMed och resulterade i 12 artiklar. Artiklarnas resultat lstes noggrant igenom, enskilt och tillsammans. Resultat som svarade p syftet bearbetades och delades in i tv sektioner med tillhrande teman. Resultat: Litteraturstudiens resultat visar att anhriga upplever mnga olika sorgereaktioner nr en nrstende dr. Reaktionernas intensitet varierar beroende p hur den nrstende dr samt den nrstendes och anhrigas relation samt lder och den anhrigas kn. Hur sorgebearbetningen utvecklas beror p olika frhllanden: nrstende och anhrigas instllning kring dden, den dendes lidande samt olika former av std. Slutsats: Sjukskterskor r ofta de som frst mter anhriga efter en nrstendes dd. Det r drfr viktigt att sjukskterskor har kunskap om sorg fr att kunna bemta och ge god omvrdnad till dessa anhriga samt underltta den kommande sorgebearbetningen.
Resumo:
Introduktion I Sverige r 160 000 mnniskor drabbade av demenssjukdom. Det r vanligt med ett lgt matintag hos personer med demenssjukdom, undernring innebr en kad risk fr andra ohlsotillstnd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa omvrdnadsrelaterade faktorer som frmjar matintaget hos personer med demenssjukdom. Metod Litteraturstudien har fljt Polit och Becks (2012) niostegsmodell fr litteraturstudier. Skningar har skett i databaserna Cinahl och PubMed. Litteraturstudien baseras p tio vetenskapliga artiklar varav tta r av kvalitativ metod och tv r av kvantitativ metod. ResultatTv teman formulerades baserade p faktorer som frmjar matintaget hos personer med demenssjukdom. Temat Mltidsmilj r baserat p de tv faktorerna Fysisk milj och Social milj, temat Personalens kunskap r baserat p de tre faktorerna Individknnedom, Utbildning samt Kommunikation. Slutsats Vrdpersonal kan frmja matintaget hos personer med demenssjukdom genom att ha kunskap om individen och sjukdomen, samt genom att modifiera den fysiska och sociala miljn, som personen med demenssjukdom befinner sig i, fr att skapa en trevlig mltidsupplevelse.
Resumo:
The study examines the debate in Finland at the beginning of the 20th century surrounding the philosophy of Henri Bergson. Both within as well as outside of academic philosophy Bergsonism was adapted to the philosophical and cultural landscape in Finland by a process of selective appropriation. The ambiguous relationship between the sender and the receiver is accentuated in reference to philosophical celebrities such as Bergson, whose reputations spread more quickly than the content of their philosophy and whose names are drawn into the political and social discourse. As a philosophical movement the aim of Bergsonism was to create a scientific philosophy of life as an alternative to both idealism and modern empirical and antimetaphysical currents, during a period when European philosophy was searching for new guidelines after the collapse of the idealistic system philosophies of the 19th century. This reorientation is examined from a Finnish viewpoint and in the light of the process of intellectual importation. The study examines how elements from an international discourse were appropriated within the philosophical field in Finland against a background of changes in the role of the university and the educated elites as well as the position of philosophy within the disciplinary hierarchy. Philosophical reception was guided by expectations that had arisen in a national context, for example when Bergsonism in Finland was adjusted to a moral and educational ideal of self-cultivation, and often served as a means for philosophers to internationalize their own views in order to strengthen their position on the national stage. The study begins with some introductory remarks on the international circulation of ideas from the point of view of the periphery. The second section presents an overview of the shaping of the philosophical field at the turn of the 20th century, the naturalism and positivism of the late 19th century that were the objects of Bergson s critique, and an introduction to the attempts of a philosophy of life to make its way between idealism and naturalism. The third and main section of the study begins with a brief presentation of the main features of the philosophy of Bergson, followed by a closer examination of the different comments and analyses that it gave rise to in Finland. The final section addresses the ideological implications of Bergsonism within the framework of a political annexation of the philosophy of life at the beginning of the 20th century.
Resumo:
Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i patientundervisningen som kan pverka resultatet av egenvrd fr patienter med diabetes typ 2 samt att kartlgga gruppundervisningens betydelse och dess innehll. Studien baseras p 13 vetenskapliga artiklar daterade frn r 1991 och fram till r 2003. Litteraturen har skts manuellt och via databaserna PubMed, SweMed och Elsevier. Skorden som anvnts i olika kombinationer var: education, diabetes type 2, support, obesity, self- management, changes lifestyle, factors affecting, empowerment, diabetes nurse, nurse, individually, group, diabetes typ 2, std, sjukskterska, undervisning och egenvrd. Urvalet av de vetenskapliga artiklarna gjordes med tanke p litteraturstudiens syfte och frgestllningar. Resultatet visade att undervisningen br vara en stndigt pgende process. Kontinuitet, hnsyn, tillgnglighet och std av hela diabetesteamet under en lngre tid r viktiga faktorer i behandlingen. Andra viktiga faktorer som kan pverka resultatet av egenvrd r patientens sjlvknsla, motivation och upplevd ensamhet. Det r viktigt att undervisarens frhllningsstt varieras och anpassas efter patientens individuella resurser och behov. Undervisningsprogram som innehller bde grupp- och individuell undervisning i kombination med teoretisk- och praktisk undervisning har en positiv betydelse fr patientens egenvrd. Diskussioner och sociala aktiviteter i grupp, visade sig ha en god inverkan p patientens livsstilsfrndringar.
Resumo:
Syftet med uppsatsen r att kartlgga bildandet av Dalarnas mejerifrening med hjlp avfrgestllningar angende hur, varfr och av vilka personer freningen skapades samt hurorganisationen Dalarnas mejerifrening kan tolkas med teorier om sociala rrelser och sociala ntverk. Underskningen baserar sig p kllmaterial frn Dalarnas mejerifrening ochKopparbergs lns hushllningssllskap. Resultatet av underskningen r att Dalarnasmejerifrening kan anses vara en social rrelse som bildades fr att kontrollera mejerihanteringen i Dalarna. Dalarnas mejerifrening implementerade en omorganisering ilinje med den kooperationsteoretiska rrelseteorin. Rrelsens organisation var baserad p enregelorienterad tolkning av kooperationsprinciperna och rrelseideologin p envrdeorienterad tolkning av desamma. Rrelsens mobiliseringsstruktur var god p grund av en frdelaktig politisk mjlighetsstruktur och framgngsrika ntverksrelationer bde inom rrelsen men ocks mellan rrelsen och andra jordbruksorganisationer.
Resumo:
Filmmediet idag r den mest populra formen av masskultur. Med sinvrldstckande genomslagskraft och sitt stereotypa portrtterande avverklighet, pverkar filmen vrldsskdningen fr mnniskor runtom ivrlden. Ett brinnande mne i amerikansk film har alltid varitRyssland, p grund av de politiska motsttningarna och den historiskarivaliteten med USA. Studiens syfte r att underska hur Rysslandportrtteras i amerikanska filmer frn perioden fr presidenternaDmitrij Medvedevs respektive Barack Obamas frsta mandatperiod.Frgestllningen fr uppsatsen r: hur ser stereotypa frestllningarom Ryssland ut i amerikansk film 2008-2011? Trettiotal filmer medryska motiv valdes ut fr underskningen och analyserades utifrn devisuella och sociala aspekterna. Resultatet visar p att det frekommertre skikt av stereotyper om Ryssland: de eviga, som har existerat ihundratals r och spridits av resenrer; stereotyper frn epoken fr detkalla kriget; och stereotyper om det moderna Ryssland inspirerade avmedias nyhetsrapporteringar.
Resumo:
Sammanfattning Freliggande rapport avser en delstudie inom projektet Attraktiv Konkurrenskraft (AKK) Syftet med detta arbete r att utvrdera fem metoder som kan vcka insikt om nyttan av att starta utvecklingsaktiviteter fr att bttre ta tillvara de mnskliga resurserna i arbetet. Baserat p detta ska en metod vljas fr frdjupade studier. Drivkrafterna fr att skapa bra arbetsmiljer r mnga. Den primra kan sgas vara den humanitra drivkraften. Frutom de vervganden som ligger till grund fr arbetsmiljlagstiftning och avtal mellan arbetsmarknadens parter finns allts goda skl fr fretagare att prioritera arbetsmiljarbete. Den frga som berrs i detta arbete r i vad mn det r mjligt att genom enkla insatser pverka en arbetsmiljansvarig chefs bengenhet att g till beslut om att genomfra insatser fr att utveckla frutsttningarna fr att bttre nyttja de mnskliga resurserna i organisationen. Mlet r att chefen bestmmer sig fr att pbrja en beslutsprocess om utvecklingsaktiviteter fr att ta tillvara de mnskliga resurserna i arbetet vilket kar frutsttningarna att rekrytera, behlla och engagera kompetent personal. Som resultat av frstudien har fem olika insiktsmetoder utvecklats och anpassats. Dessa metoder har kallats GAP-analys, Fokusgrupper Attraktivt Arbete, Visit, Riskanalys och Scenario. De tio fretagen som deltog hade mellan 11 och 39 anstllda, och deras verksamheter var inom omrdena tillverkning, reparation och underhll. Resultat frn anvndning av metoderna visar att alla metoderna uppfyller kriterierna att vara enkla att frst och snabba att genomfra. Fokusgrupper, Visit och Riskanalys ger konkret vgledning fr fortsatt utvecklingsarbete. Fokusgrupper ger ett brett underlag fr en fortsttning som bygger p dialog, en djupare analys p individniv samt har psykiska och sociala dimensioner. Drmed sgs Fokusgrupper som den mest intressanta metoden att g vidare med. Denna studie indikerar att det finns mjlighet att pverka ledare att ta beslut om aktiviteter fr att utveckla den mnskliga resursen. Det finns drmed anledning att ytterligare studera ett antal fretag dr en och samma metod anvnds. Valet har fallit p Fokusgrupper, ven om andra metoder skulle vara tnkbara. Abstract This report concerns a sub-study of the project attractive competitiveness (AKK). The aim of the work is to evaluate five methods that are supposed to raise awereness about the advantages of initiating activities to better utilize human resources at work. Based on that shall one method be elected for depend studies. The driving forces for creation of good work environments are many. The primary can be said to be the humanitarian driving force. Except for the considerations that are behind the work environment legislations and agreements between social partners is therefore good reasons for entrepreneurs to give priority to work environment work. The focus of this study is to which extent it is possible by a limited input influence the liability of a manager with responsibilities for the work environment to take decisions to start a process aimed at improving the use of the human resources in the company. The goal is that the manager decides to start such a process which also is supposed to recruit, retain and engage competent staff. In the sub-study have five insight methods been developed or adapted. Those methods have been named gap-analysis, focus groups attractive work, visit, risk analysis, and scenario. The ten participating companies employed between eleven and thirty-nine persons. The companies represented different branches as production, repair work and maintenance. The results from the test of the methods shows that they all meet the criterias to be simple to understand and quick to carry through. Focus groups attractive work, visit, and risk analysis gives substantial guidance for further development work. Focus groups attractive work gives a broad base for a continuation built on a dialogue, a deeper analyses of individual level as well as mental and social dimensions. Of that reason chosen for deepened studies. This study indicates that there are possibilities to influence managers to decide about activities aimed at better use of human resources. There are therefore reasons to make further studies in a number of companies where the elected method is used.
Resumo:
Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka symtom som pverkade den hlsorelaterade livskvaliteten hos svrt leversjuka patienter samt beskriva hur symtomen pverkade patientens hlsorelaterade livskvalitet. Metod: Vetenskapliga artiklar sktes i databaserna Cinahl, Ovid Medline, Pubmed och PsycINFO. 15 vetenskapliga artiklar godkndes efter kvalitetsgranskning och lg till grund fr resultatet. Resultat: I litteraturstudien framkom att patienternas hlsorelaterade livskvalitet pverkades av trtthet, hjrnpverkan orsakat av sviktande leverfunktion, vtskeansamling i kroppen, klda, smrta, muskelkramper, symtom frn mag-tarmkanalen, benskrhet samt torrhet i gon och mun. Symtomen pverkade i olika grad den psykiska-, fysiska- och sociala hlsorelaterad livskvaliteten. Psykiskt upplevde patienterna bristande energi och motivation, frsmrad smn, koncentrationssvrigheter, frsmrad sjlvknsla, oskerhet, frustration, skuld, otillrcklighet, rdsla, oro, ngest, depression och sjlvmordstankar. De fysiska fljderna innebar utmattning, andnd, kad smrtupplevelse och begrnsad frmga till fysisk aktivitet. Besvren innebar problem att hantera relationer, gav begrnsningar i det yrkesverksamma livet, inskrnkning i sociala aktiviteter samt svrigheter att klara av det dagliga livet. Slutsatser: Mnga symtom pverkade den svrt leversjuka patientens hlsorelaterade livskvalitet. Symtomen gav patienten problem att klara av olika vardagssituationer. Den genomfrda litteraturstudien ger sjukskterskan kunskap fr att kunna tolka och bedma de symtom som patienten beskriver.
Resumo:
Syfte: Syftet med denna litteraturversikt var att beskriva vad som knnetecknar ett gott bemtande inom den prehospitala akutsjukvrden och vilken betydelse bemtandet har fr vrden. Metod: Studien genomfrdes som en litteraturversikt och artiklar sktes via databaserna CINAHL och PubMed. De elva inkluderade artiklarna resulterade i kategorier och subkategorier som beskriver vad som r utmrkande fr ett gott bemtande inom den prehospitala sjukvrden och vilken betydelse det har fr vrden. Resultat: Resultatet visade att ambulanspersonalen ska anpassa kommunikationen efter patientens frutsttningar och de ska ha ett frhllningsstt som baseras p respekt, dmjukhet och empati. En frutsttning fr en god omvrdnad r att en omvrdnadsrelation, baserad p tillit och frtroende, upprttas. Omvrdnadsrelationen synliggr patientens srbarhet, vilket stller krav p ambulanspersonalen att visa respekt fr patientens integritet. Slutsats: Patienten har inte bara fysiska utan ven psykiska och sociala behov. Att ambulanspersonalen har en holistisk mnniskosyn gr att patienten blir bemtt som en unik individ och drmed fr en bttre prognos medan brister i den prehospitala vrdkedjan kan ventyra patientskerheten.
Resumo:
Stroke r en allvarlig sjukdom som betraktas som den frmsta orsaken till funktionsnedstt-ning i vuxen lder och krver flest vrddagar p sjukhus. Syftet med denna studie var att analysera vilka faktorer som har betydelse fr en persons livskvalitet efter genomgngen stroke samt mjligheter fr hlso- och sjukvrdspersonal att underltta fr strokepatienten att terf sin livskvalitet. Studien genomfrdes som en sammanstllning av litteraturen med induktiv ansats dr frfattarna granskade fyra studier med kvalitativ design och nio studier med kvantitativ design. Utmaningarna efter stroke r mnga fr den som insjuknat. Livskvalitet pverkas inte enbart av de fysiska funktionsnedsttningar som stroke medfr utan ven av psykiska och sociala faktorer som till exempel depression, ngest, brist p socialt umgnge och fritidsaktiviteter. Kunskap, motivation och std var avgrande faktorer under terhmtningen och pverkade patientens fljsamhet till rehabiliteringen. Studiens resultat visade att KUNSKAP om sjuk-domen, rehabiliteringen och de resurser som fanns att tillg under den krvande terhmtningsprocessen var en viktig faktor fr att strokepatienter skulle uppleva meningsfullhet med tillvaron och p s stt uppleva livskvalitet. Kunskap kade i sin tur MOTIVATIONEN vilket bidrog till att patienter valde att fortstta vilja och orka terf frlorade funktioner. Fr att detta skulle vara mjligt mste personer som drabbats av stroke erhlla STD i form av hjlp frn familj och vnner samt olika insatser frn hlso- och sjukvrden.
Resumo:
Syftet med studien r att underska hur lrare i rskurs 1-3 uppfattar begreppet hllbar utveckling samt undervisning om hllbar utveckling i So-mnena och dess relevans fr elever i rskurs 1-3. Vidare syftar studien till att underska hur lrare beskriver att de planerar och genomfr undervisning om hllbar utveckling i So-mnena i rskurs 1-3. Studiens syfte besvaras med hjlp av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lrare. Resultatet visar att lrare ser p hllbar utveckling och undervisning kring detta utifrn tre perspektiv som i studien benmns som milj, socialt perspektiv samt ett omfattande begrepp. Det mest framtrdande perspektivet r milj fljt av ett socialt perspektiv. Genom undervisning kopplat till hllbar utveckling i So fr eleverna lra sig om hur man tar hand om naturen men ven om sociala och samhlleliga frgor. Undervisningen bidrar ven till att eleverna fr kunskaper om demokrati samt till att ge eleverna frstelse fr andra mnniskors situation. I studien framkommer att lrare ser undervisning om hllbar utveckling som relevant fr elever i rskurs 1-3 gllande milj och sociala frgor.
Resumo:
Syftet med den hr studien var att ta reda p vad verksamma lgstadielrare lser in i begreppet hllbar utveckling och hur de tnker sig kunna tillmpa detta i verksamheten, och slutligen vilja skillnader och likheter som gr att finna mellan deras uttalanden. Tre verksamma lrare intervjuades och detta sattes sedan i relation till litteratur om hllbar utveckling i skolan. Ett av studiens resultat var att lrarna talade om den ekologiska dimensionen av hllbar utveckling frst och frmst fr att sedan lite lngre in i samtalet, ocks fra in den ekonomiska och sociala dimensionen. Detta resultat bekrftas av vrig forskning p omrdet. Den sociala dimensionen av hllbar utveckling var den dimension som lrarna pratade minst om under intervjuerna, trots att den enligt forskare kan anses vara mlet fr arbetet med hllbar utveckling. De tre intervjuade lrarna i den hr studien talade alla tre mer eller mindre om alla tre dimensionerna som brukar lggas in i begreppet hllbar utveckling, vilket kan ses som att ven om de kommer upp olika fort under intervjuens gng, s finns de nd med nr lrarna pratar om undervisningen alla tre.
