Ich sah den Wald sich Färben : für eine Alt- oder Baritonstimme mit Begleitung des Pianoforte : Op. 2 /

First line: Ich sah den Wald sich Färben, die Luft war grau und stumm.

Beihefte zu den Mitteilungen der Gesellschaft für Deutsche Erziehings- und Schulgeschichte.

Mode of access: Internet.

Profetskolorna i Israel ; och, Den kristliga skolans betydelse för vår tid : föreläsning /

"Tillägg: kort öfversigt af Förbundets skolverksamhet": p. 27-32.

Geschichte und Topographie des Maingebietes und Spessarts unter den Römern : zugleich Wegweiser für Reisende, und Beitrag zum Studium römischer Rechts und Militäralterthümer : mit 1 Charte und mehreren Abbildungstafeln /

Errata: [2] p. added at end.

Bericht über den XIV. Internationalen Kongress für Hygiene und Demographie /

German, French and English.

Neue untersuchungen über den befruchtungsvorgang bei den phanerogamen als grundlage für eine theorie derzeugung,

Mode of access: Internet.

Leitfaden zum Unterrichte und zur Ausbildung in den Geschäften der Steuerämter : für Steueramts-Praktikanten und Assistenten

von Franz Espig, pr. k.k. Steuer-Einnehmer

Leitfaden zur Arbeiterversicherung des Deutschen Reichs : Neu zusammengestellt für den 14. Internationalen Kongreß für Hygiene und Demographie in Berlin

[im Auftrag des Reichs-Versicherungsamts bearbeitet von Dr. Zacher. Fortgeführt unter Mitwirkung von L. Laß und G.A. Klein]

887 sätt att se på svenskan i Finland - En redogörelse för en webbenkät genomförd hösten 2002

Föreliggande arbete är resultatet av ett experiment med en materialinsamlingsmetod. Vad händer om man lägger ut en enkät med frågor om språk på webben och låter den som vill leverera svar? Vilka är det som svarar och vad har respondentgruppens sammansättning för betydelse för resultatet, dvs. kan man lita på det och i vilken utsträckning i så fall? Kan en kvantitativ vinst, då många svarar, täcka en eventuell kvalitativ förlust, då man inte har kontroll över vilka de många är? Man anar att svarsmönstret med nödvändighet måste vara brokigt och strävar att täcka in så mycket av det som möjligt och då är webbalternativet värt att pröva på. Tanken att ta reda på vad språkbrukarna själva har för syn på sitt språk, och vad de har för synpunkter bl.a. på språkvården, var egentligen inte ny, men den hade fått ny aktualitet i samband med arbetet med Svenska språknämndens handlingsprogram för svenskan i Finland (Tänk om ... 2003). Webbenkäten är uppgjord så att den matchar en liknande undersökning som genomfördes som en traditionell postenkät 30 år tidigare. Webbenkäten gav många svar och respondenterna representerade många olika språkmiljöer. Det fanns fler likheter än olikheter mellan svaren i webbenkäten 2002 och i enkätundersökningen 1972. En skillnad som dock märktes var att respondenterna i dag inte uppfattar svenskan i Finland som ålderdomlig, utan snarare karaktäriserar den som finskpåverkad. En påfallande likhet var känslan för det mest finlandssvenska, nämligen de specifikt finlandssvenska orden och uttrycken samt inslagen av finlandssvensk dialekt.

Finlandismer och språkvård från 1800-talet till i dag

The aim of the study is to investigate the use of finlandisms in an historical perspective, how they have been viewed from the mid-19th century to this day, and the effect of language planning on their use. A finlandism is a word, a phrase, or a structure that is used only in the Swedish varieties used in Finland (i.e. in Finland Swedish), or used in these varieties in a different meaning than in the Swedish used in Sweden. Various aspects of Finland-Swedish language planning are discussed in relation to language planning generally; in addition, the relation of Finland Swedish to Standard Swedish and standard regional varieties is discussed, and various types of finlandisms are analysed in detail. A comprehensive picture is provided of the emergence and evolution of the ideology of language planning from the mid-19th century up until today. A theoretical model of corpus planning is presented and its effect on linguistic praxis described. One result of the study is that the belief among Finland-Swedish language planners that the Swedish language in Finland must not be allowed to become distanced from Standard Swedish, has been widely adopted by the average Finland Swede, particularly during the interwar period, following the publication of Hugo Bergroth s work Finlandssvenska in 1917. Criticism of this language-planning ideology started to appear in the 1950s, and intensified in the 1970s. However, language planning and the basis for this conception of language continue to enjoy strong support among Swedish-speaking Finns. I show that the editing of Finnish literary texts written in Swedish has often been somewhat amateurish and the results not always linguistically appropriate, and that Swedish publishers have in fact adopted a rather liberal attitude towards finlandisms. My conclusion is that language planning has achieved rather modest results in its resistance to finlandisms. Most of the finlandisms used in 1915 were still in use in 2005. Finlandisms occur among speakers of all ages, and even among academically educated people despite their more elevated style. The most common finlandisms were used by informants of all ages. The ones that are firmly rooted are the most established, in other words those that are stylistically neutral, seemingly genuinely Swedish, but which are nevertheless strongly supported by Finnish, and display a shift in meaning as compared with Standard Swedish.

Neue Chance für den Nordsee-Kabeljau

Während der 483. Reise von FFK “Solea“ (24.10. bis 9.11.01) wurde wie in jedem Herbst die Nachwuchssituation von Kabeljau in der Deutschen Bucht untersucht. Der dabei berechnete Index hat sich in seiner 20-jährigen Laufzeit als relativ verlässliches Maß für die Abschätzung der Stärke des jeweils jüngsten Jahrgangs erwiesen.