Ampliación de funcionalidades de Kdenlive y documentación sobre desarrollo.

[ES]La edición de audio y video es una práctica muy frecuente actualmente en todas partes del mundo, tanto en ámbitos profesionales como domésticos. Tanto que para el año 2018, se prevé que el 80% del tráfico de internet serán descargas y subidas de videos. Para poder ofrecer edición de audio y video simple y potente a los usuarios, existen cantidades grandes de software de pago que pueden ser muy eficientes y pueden tener buenos resultados, pero puede que algunos usuarios no se puedan permitir tener acceso a ello por razones económicas o por no encontrarse en las plataformas de las que dispone el usuario, y de ahí nace el editor de videos Kdenlive, un editor de video de software libre desarrollado por una comunidad de usuarios y desarrolladores que juntos están haciendo que Kdenlive sea un programa al nivel de los editores de video comerciales. Aunque exista una gran comunidad de personas que se ayudan entre ellos, la documentación actual no está del todo enfocada a desarrolladores nuevos, sin experiencia previa. Éste trabajo tratará de añadir nuevas funcionalidades a Kdenlive, a petición de la comunidad de desarrolladores, así como crear una documentación que pueda ayudar a nuevos desarrolladores en poder concentrarse directamente en la tarea de programar, en vez de la búsqueda de información y formación previa sobre el programa.

Colaboración en las prestaciones y la documentación de Kdenlive.

[Es]Con el paso de los años, el uso de tecnologías de edición de vídeo ha ido cobrando protagonismo, tanto dentro del mundo del arte cinematográfico, como en reportajes, o, en los últimos años, en vídeos subidos por usuarios a redes sociales. Por otra parte, el software libre se ha ido expandiendo en todos los sectores, proporcionando a los usuarios código de calidad sin tener que pagar las licencias de otros programas similares. Por ello, se decide por optar por la colaboración en Kdenlive, un editor de vídeo de código libre desarrollado en KDE. Este programa cuenta con una multitud de potentes herramientas, y está basado en torno a una comunidad de desarrolladores, que trabajan con el objetivo de crear el editor de vídeo no lineal más avanzado de GNU/Linux. Mediante este trabajo, se pretende contribuir a dicho programa mediante el diseño y codificación de una nueva funcionalidad para el programa, a la vez que colaborar con la documentación ofrecida por los desarrolladores del programa con el objetivo de ayudar a nuevos desarrolladores a incorporarse al desarrollo de la aplicación de una manera más sencilla.

Kazetaritza eta Dokumentazioa, informazioaren sarbide irekiaren eta sare sozialen bidegurutzean

124 p.

Extracción de servicios TS en receptor profesional de DVB-T2.

[Es]Este documento explica el procedimiento seguido para desarrollar la última etapa de un decodificador de DVB-T2, que consiste en la extracción de un archivo de vídeo desde un archivo binario resultante del resto del decodificador. Este decodificador se trata del software de un receptor desarrollado por el departamento de TSR (Tratamiento de Señal y Radiocomunicaciones) de la Escuela de Ingenieros de Bilbao en el año 2010. Dicho software es capaz de analizar la señal recibida de DVB-T2 para calcular la tasa de errores y conocer otros parámetros relevantes como el tipo de modulación utilizado. No obstante, para analizar de manera subjetiva las mejoras de DVB-T2 e incluso para determinar de qué manera afectan los errores a la calidad de la imagen es necesario visualizar el video transmitido. Por esta razón se ha comenzado un proyecto en el que el objetivo es programar un nuevo software que proporcione un archivo que contenga el video en cuestión. Este software se ha programado en lenguaje del programa Matlab, y toma el fichero resultante del receptor como entrada, para procesarlo y obtener uno nuevo con el vídeo. De modo que una vez programado y probado para su corrección, se aplica a continuación del receptor del departamento TSR. Una vez obtenido el vídeo es posible comparar la calidad de la imagen con diferentes tasas de error en la comunicación, simulando transmisiones en diferentes ámbitos cada uno con su correspondiente ruido. De esta manera, se estima con muy alta precisión el comportamiento de una transmisión real dependiendo de la climatología y otros factores que afecten a la relación señal a ruido.

Diseño de un proyecto de intervención: Aprendizaje-Servicio a través de un banco del tiempo(bdt)

[es] El aprendizaje -servicio (A-S) es una propuesta educativa que combina aprendizaje y servicio en un mismo proyecto bien articulado para responder a necesidades socioeducativas reales de un contexto. El proyecto de intervención que a continuación se presenta, se dirige a la utilización del banco del tiempo de la Fundación Aldauri con el objetivo de cubrir necesidades relativas a la formación en TIC, derivadas del impacto de la brecha digital. En él se pretende que personas mayores avancen en la utilización de estas tecnologías a través de la prestación de un servicio dirigido a las personas inmigrantes participantes en el banco del tiempo.

Ebaluazio Diagnostikoa 2013. Txosten Exekutiboa. Derrigorrezko Bigarren Hezkuntzako 2. maila

Existe una versi??n en espa??ol, con el t??tulo "Evaluaci??n de Diagn??stico 2013. Informe Ejecutivo. 2?? curso de Educaci??n Secundaria Obligatoria"

Problemen ebazpena eta matematikarako eta irakurtzeko konpetentzietako emaitzak ordenagailu bidezko proban. PISA 2012

Existe una versi??n en espa??ol, con el t??tulo "Resoluci??n de problemas y resultados en competencia matem??tica y lectora por ordenador. PISA 2012"

Att effektivisera dagens PA-teknik. : Till förmån för tekniker, musiker och mindre band.

I denna uppsats så ställs frågan om det går att effektivisera dagens PA-teknik. Detta på ett sätt som gynnar tekniker, musiker och mindre band. Undersökningen som genomfördes innefattade en litteraturundersökning och flertalet intervjuer med personer som på olika sätt arbetar med ljud och musik i livesammanhang.Resultaten visar att det går att effektivisera PA-tekniken mer än vad som görs idag. I och medden digitala teknikens introducerande så underlättas både teknikers och musikers jobb. Den traditionella multikabeln kan ersättas med varianter baserade på Ethernet. Olika varianter av teknik kan användas för att underlätta arbetet med monitorer, exempelvis In-ear monitoring. Uppsatsen presenterar olika knep för hur man kan förhindra feedback och genomföra en effektivare soundcheck. Slutligen diskuteras hur mindre band kan dra fördel av den digitala tekniken.

Förändrade medievanor kräver en förändrad undervisning : – om behovet av att använda det vidgade textbegreppet och ny teknik i undervisningen.

Syftet med detta arbete är att undersöka om elevers medievanor och attityd till läsning har förändrats de senaste åren och i så fall på vilket sätt. Undersökningen tar också upp hur IT och digitala lärresurser används i undervisningen och vad det innebär för elevernas attityd till skolarbetet. Dessutom diskuteras hur svenskundervisningen kan förändras i framtiden och möjliga följder av en sådan förändring. Undersökningen utgår ifrån följande frågeställningar:•Har elevernas medievanor förändrats och vad innebär i så fall dessa förändringar för läsförmåga och läsförståelse?•Används digital teknik och digitala lärresurser i undervisningen och vad innebär det i så fall för elevernas attityd till läsning och skolarbete?•Vad innebär dessa förändringar för svenskundervisningen i framtiden?

"Paddagogik" i förskolan : En studie om små barns kommunikation, samspel och lärande i mötet med en ipad

Syftet med detta arbete är att studera vad som händer med förskolebarns kommunikation, samspel och lärande i mötet med det digitala verktyget ipad. I denna undersökning har jag även tittat närmare på hur pedagogen förhåller sig och påverkar situationen. Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats där jag använt mig av observation som metod. Mina observationer har utförts på en förskola där jag studerat barn och pedagoger på två av förskolans avdelningar, en avdelning med barn i åldern 1-3 år och en avdelning med barn i åldern 3-5 år.Resultatet påvisar att barnen blir språkligt aktiv och engagerade i mötet med ipaden. De kommunicerar och samspelar med varandra på många olika sätt. Studien visar även att barn möter ipaden under tystnad med koncentration och förundran. Pedagogen, kamraterna och ipadens olika applikationer har betydelse för kommunikationen och lärandet. Ipaden är ett lustfyllt verktyg som barnen möter med total orädsla och nyfikenhet. Barnen uppvisar en stor vilja att vara aktiva och interagera med det digitala verktyget och ipaden kan anses vara ett stöd för barns lärande. Förskolan har gett barnen möjligheter att möta och bli språkliga med det digitala verktyget ipad men undersökningen visar också att miljön och pedagogerna begränsar barnen på olika sätt. Slutsatsen av studien är att ipaden kan användas som ett verktyg för att stärka barns kommunikation, samspel och lärande om den används på ett genomtänkt och medvetet sätt i förskolans verksamhet.

Öppna test jämfört med blindtest : Hur påverkas lyssnarens bedömning?

Denna undersökning söker ett svar på hur den relativt vana lyssnarens bedömning av ljudkvalitet påverkas av ett så kallat öppet test, där det som bedöms är känd för lyssnaren, jämfört med ett blindtest, där detta objekt är okänt. Frågan appliceras på kvalitetsbedömningen av digitala kodningstekniker, d.v.s. hur lyssnaren påverkas av att valet av kodningsteknik som avlyssnas är känd eller inte. För att ta reda på detta genomfördes ett lyssningstest med nio deltagare. Deltagarna fick betygssätta perceptuellt kodade ljudfiler mot en känd referens, både som ett blindtest samt i ett öppet test. Resultatet är mångtydigt och inga generella slutsatser för hur lyssnaren påverkas av ett öppet test jämfört med ett blindtest går att uppfatta. Resultatet visar dock att påverkan ett öppet test har på lyssnarens bedömning är högst individuell. Lyssningstest i form av blindtest bör därför användas för att uppnå pålitligast resultat. 

Talar de om samma sak? : Lärares respektive skollednings syn på implementeringen av digital teknik i en F-6-skola

Syftet med denna studie är att få en insikt i lärares respektive skollednings syn på implementering av digital teknik i undervisningen på en mindre F–6-skola. Genom enkäter till samtliga lärare på skolan samt intervjuer med fyra lärare och rektor på skolan undersöktes hur de ser på syftet med implementeringen och hur de använder den utrustning de har tillgång till. De tillfrågades även om hur de ser på resultatet och vad de kan ange som framgångsfaktorer respektive hinder i implementeringen. Genom att använda ett verksamhetsteoretiskt perspektiv gavs möjlighet att undersöka hur individer som innehar olika positioner i en organisation samverkar i implementeringsprocessen. Verksamhetsteorin hjälper oss att se på hur lärare respektive skolledning kommunicerar på olika nivåer i organisationen. Resultatet av studien visar att lärare och skolledning till stora delar har samma mål med implementeringen, men att deras uppfattning om vad som styr användandet av den digitala tekniken i undervisningen skiljer sig åt. Lärarna fokuserar på kommunikationen med eleverna och de ser den digitala tekniken som lärresurser medan skolledningen fokuserar mera på den fysiska tillgången till utrustningen och lärarnas behov av fortbildning för att öka möjligheterna att hantera denna.    En nedskriven plan för implementeringen av digital teknik i undervisningen saknas på den aktuella skolan. Därför har de inte tillgång till det verktyg planen skulle kunna utgöra för att tillsammans kunna driva implementeringen med gemensamma krafter. De diskuterar därigenom inte tillsammans hur de ska arbeta med denna process, utan de diskussioner som förekommer sker i mindre grupper.

Svensk sociologi : de många rösternas ämne

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Landvinningar, vindkantringar och vägval i svensk sociologi

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Sociologi i kris : ja tack

Sociologisk Forsknings digitala arkiv