Amning : Duration, problem och skäl till att sluta : En retrospektiv studie av mammors erfarenheter

Syftet med uppsatsen var att relatera amningstidens längd till amningsproblem och kvinnors upplevelse av sin amning samt att kartlägga orsaker till delvis amning och upphörande av amning. Studiens design var en deskriptiv, retrospektiv korrelationsstudie med kvantitativ ansats. Materialet till studien hämtades från redan utförda intervjuer. Populationen bestod av 250 kvinnor i åldrarna 19-46 år varav 103 var förstföderskor och 147 omföderskor.Resultatet av studien har visat att tiden för enbart amning och den totala amningstidens längd varierade. De kvinnor som var positiva till amningen hade en längre amningsperiod än de kvinnor som var negativa till amningen. Anledningarna till att kvinnorna upphörde med den exklusiva amningen var främst medveten tillvänjning till annan kost än bröstmjölk. Det näst vanligaste skälet var enligt rekommendation från BVC att börja ge smakportioner, och det näst, näst vanligaste skälet var relaterat till barnet, nämligen hungrigt barn. Skälen till att avsluta amningen var jämnt fördelade mellan mor- och barn-relaterade orsaker. Bland barn-relaterade orsaker var barnets ointresse för bröstet det klart dominerande skälet till avslutad amning och bland mammorna en medveten avvänjning. Under BB-tiden var det varannan mamma som led av problem med amningen. Det vanligaste problemet var fel sugteknik hos barnet och det näst vanligaste problemet var såriga bröstvårtor. Under barnets första vecka efter hemgång var det såriga bröstvårtor som var det största problemet. Under BVC-tiden var det mjölkstockning som var det vanligast förekommande problemet tätt följt av såriga bröstvårtor. Majoriteten av mödrarna hade upplevt sin amning som positiv, en mysig och värdefull tid. Men många hade även negativa upplevelser såsom känsla av bundenhet och stress.

Livskvalitet i familjer med barn och ungdomar med astma : en systematisk litteraturstudie

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilken livskvalitet barn och ungdomar med astma och deras föräldrar hade. Till resultatet användes tretton vetenskapliga artiklar publicerade tidigast år 2000. Databaserna Elin, Blackwell Synergy och Ebsco Host användes vid artikelsökningen och en manuell sökning gjordes via www.asthma.se. Sökorden asthma, child, parents, quality of life, experience och coping användes i olika kombinationer. Artikelurvalet gjordes för att passa litteraturstudiens syfte och frågeställningar och det vetenskapliga värdet i artiklarna skattades med hjälp av modifierade granskningsmallar. Resultatet visade att barn och ungdomar med astma hade relativt högt skattad livskvalitet och hade lärt sig att hitta strategier för att hantera sin sjukdom och därmed kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Många av barnen och ungdomar testade gränser för hur mycket kroppen tålde genom påfrestande fysiska aktiviteter. För de ungdomarna som hade lågt skattad livskvalitet kunde orsakerna härledas till dålig kontrollerade astmasymtom eller då omgivningen påverkade barnet negativt. Flickor hade lägre livskvalitet än pojkar i studierna. Föräldrarna till barn och ungdomar med astma var generellt mer påverkade av barnets sjukdom än barnen själva. De fanns vissa skillnader mellan föräldrarna, mödrarna var mer bekymrade och oroade medan fäderna hade ett mer avslappnat förhållande till barnet och sjukdomen.

Barn och katastrofer : en systematisk litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa ämnet barn och katastrofer, som hur barn reagerar efter traumatiska händelser, hur de utvecklar Post- Traumatic Stress Disorder (PTSD), hur PTSD behandlas samt hur vårdpersonal kan hjälpa barn på bästa sätt. Studien var en systematisk litteraturstudie. Litteraturen söktes via Elin@dalarna, Pub Med och DOAJ. Sökord som användes för att få fram relevanta artiklar var: ”adaption”, ”care”, ”catastrophe”, ”children”, ”child”, ”disasters”, ”help”, ”natural disaster”, ”PTSD”, ”react”, ”trauma”. Dessa ord användes ett och ett samt i kombination med varandra. De vetenskapliga artiklarna som användes kvalitetsbedömdes med en kombinerad granskningsmall av Forsberg och Wengström (2003) samt Willman och Stoltz (2002) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Denna granskning resulterade i ett urval av 16 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan1990 och 2006 och var skrivna på svenska eller engelska. Sökorden fanns med i artikelns titel eller abstract, samt att dess innehåll skulle besvara frågeställningarna som fanns. De studier som granskades i denna uppsats visade att barn reagerar väldigt olika beroende på deras sociala liv och levnadsstandard, samt hur svårt drabbade de blivit av naturkatastrofen. Barns första reaktioner efter en naturkatastrof var ofta ilska och aggressioner över det inträffade, barnen anklagade ofta sig själva för det inträffade. Barn som levde under sociala missförhållande, utan föräldrar, hem och vänner löpte högre risk att få symtom på PTSD, och det var vanligare att flickor fick symtom än pojkar. De vanligaste behandlingsmetoderna för symtom av PTSD var kognitiv beteendeterapi och läkemedel. Den viktigaste hjälpen för barn som upplevt en naturkatastrof var att hjälpa dem tillbaka till det vardagliga livet.

Kost, fysisk aktivitet, övervikt och fetma hos barn : en litteraturstudie

Syftet med litteraturstudien var att beskriva barns, föräldrars och andra vuxnas tankar om barns kost, fysiska aktivet, övervikt och fetma. Syftet var vidare att beskriva vilken vägledning föräldrarna får av vårdpersonal. Sökorden som användes var child, children, childhood, obesity, prevention, health promotion, information, results, primary care, perceptions, care, nurse, qualitative, quantitative, fetma, övervikt och barn. Resultatet baserades på sju stycken kvalitativa artiklar, tio stycken kvantitativa artiklar samt en litteraturstudie som söktes i ELIN@Dalarna, www.google.se, www.fhi.se och på www.sbu.se och som därefter granskades av uppsatsförfattarna. I denna litteraturstudie framkom att barns inställning till mat och fysisk aktivitet är beroende på deras ålder. Alla barnen hade uppfattningen att hälsosam kost och fysisk aktivitet var vik¬tigt, men graden av kunskap varierade bland åldrarna. Föräldrar var av den åsikten att deras barn visste skillnaden mellan hälsosam och ohälsosam kost. Det visade sig dock att vissa föräldrar inte hade så god kunskap om vad hälsosam kost¬hållning är. Föräldrar uttryckte en önskan om att deras barn skulle få större möjligheter till att utöva fysisk aktivitet och de ansåg att det största ansvaret för detta låg på dem själva som föräldrar. Många föräldrar ansåg att fetma hos barn var ett allvarligt problem men det var inte alla som insåg att deras eget barn var överviktigt eller led av fetma. Hälso- och sjukvårds¬personal använde ofta kost - och motionsråd i mötet med barn med övervikt/fetma i stället för läkemedel, alltför restriktiva dieter eller kirurgi. Det var viktigt att involvera föräldrarna i ar¬betet eftersom det var mycket begärt att barn ensamma skulle ta ansvar för sina kost- och mo¬tionsvanor.

Läraryrket - kall eller profession? : Enkätundersökning med nyantagna lärarstudenter om deras motiv till yrkesvalet

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarstudenters val till lärarprogrammet samt att undersöka om det fortfarande finns någon sorts kall till yrket. En anledning till detta syfte är att läraryrkets status har sjunkit och att media oftast ensidigt rapporterar om de problem och missförhållanden som råder i skolor och på lärarutbildningar. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkätundersökning som genomförts bland lärarstudenter som gått en termin på lärarprogrammet vid en högskola i Mellansverige. Sammanlagt har 111 personer besvarat enkäten. Resultatet visar att det fortfarande finns kall-tankar i lärarstudenternas motiv. De flesta angav motiv som var inriktade mot att arbeta med och fostra barn, dvs. klientfokuserade. Kvinnorna angav i högre grad än männen de motiv som hörde till kallet. Ett annat vanligt motiv var att utbildningen var personligt utvecklande. Tidigare lärare som studenterna hade haft påverkade deras val till stor del. Lärarstudenterna trodde att de som färdiga lärare ibland kommer att hoppa över egna raster och gå till arbetet trots att de känner sig sjuka om det gynnar eleverna. Männen var mer villiga till detta än kvinnorna. Även ur detta beteende kan kall-tankar utläsas.

Barn med smärta : Copingstrategier hos barnSjuksköterskor och deras kunskaper och bristande kunskaper

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva barns copingstrategier vid smärta och undersöka sjuksköterskors kunskaper och även bristande kunskaper om smärta och smärtskattning hos barn. Sökning av vetenskapliga artiklar har skett vid Högskolan Dalarnas databaser där Blackwell Synergy och Elin har använts. Sammanlagt användes 23 artiklar till studien, varav 21 i resultatet. Hanteringen av smärta hos barn var ofta problematisk och i stort behov av en förbättring. Sjuksköterskan var den som hade huvudansvaret för barns smärttillstånd. Sjuksköterskans uppgift var att uppmärksamma barnets smärta, se till att smärtbehandling gavs och sedan utvärderade effekten av smärtbehandlingen. För att sjuksköterskan skulle kunna utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt krävdes en god kunskap om smärta hos barn. Olika typer av copingstrategier som barn använde sig av vid smärttillstånd var att distansera sig, kämpa emot och göra det bättre. Resultaten visade att ju mer smärta barnen kände desto oftare användes dessa strategier. Dessa strategier gick under begreppen känslofokuserad och problemfokuserad coping.

Övervikt och fetma hos barn : Betydelsen av kost och fysisk aktivitet samt vårdens insatser

Syftet med denna studie var att undersöka vad kost och fysisk aktivitet har för betydelse för övervikt och fetma hos barn. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är hittade på databaserna Elin@dalarna, Pubmed+ och Blackwell Synergy. Resultat: Kost och fysisk aktivitet har stor betydelse för övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Goda kostvanor tillsammans med fysisk aktivitet bör föräldrarna introducera för barnen redan i tidig ålder, eftersom barnen fortsätter leva med de vanor de lär sig i barndomen. Föräldrarna kan introducera goda kostvanor genom att sätta gränser för hur mycket onyttig mat barnen får äta och alltid se till att barnen har tillgång till frukt och liknande hemma, eftersom det ökar deras intag av detta. TV och andra stillasittande aktiviteter ökar vilket i sin tur leder till att övervikten ökar bland barn. Genom att begränsa dessa aktiviteter och inte tillåta barnen att ha egen TV på rummet kan föräldrarna lättare hjälpa barnen att bibehålla deras normalvikt. Genom att begränsa TV tittandet begränsas också mängden reklam som har visat sig påverka barnen negativt. Primärvård och barnhälsovård bör vara uppmärksamma på barn som är överviktiga och ge föräldrar information om hälsosam mat och vikten av fysisk aktivitet.

Livssituationen för föräldrar vars barn drabbats av cancer : En systematisk litteraturstudie

I Sverige insjuknar årligen ungefär 300 barn och ungdomar i någon cancersjukdom. Cancer hos barn ansågs tidigare som någonting obotligt. De senaste årtiondenas medicinska framsteg har dock radikalt förändrat perspektivet på barncancer. I dag vet vi att två av tre barn blir botade. Förutom medicinskt - tekniskt kunnande är det också nödvändigt med ett riktigt omhändertagande och en god omvårdnad av patienten och familjen. Syftet med denna studie var att beskriva livssituationen för föräldrar vars barn drabbats av cancer. Studien utfördes med hjälp av 18 vetenskapliga artiklar från åren 1998 till 2006. Sökorden som använts var: children, cancer, childhood cancer, parents, parenting, families, wellbeing, stressors, coping, nursing. Resultatet visade att föräldrarna upplevde barnets cancersjukdom som att hamna i ett chocktillstånd. Föräldrarna upplevde en vånda att behöva se sitt sjuka barn lida. Sjukdomen drabbade föräldrarna både gemensamt och individuellt. Rollerna inom familjen genomgick ofta förändringar. Modern övertog ofta det största ansvaret för det sjuka barnet och fadern skötte försörjningen. Olika barriärer som barnets sjukdom och behandling medförde gjorde det svårt att upprätthålla ett normalt familjeliv. Det bästa stödet fick familjen genom varandra och sjukdomen förde dem samman på ett annat sätt än tidigare. För att hantera situationen använde sig familjen av olika copingstrategier som kunde växla över tid. Ett bra samarbete med vårdpersonalen var mycket viktigt för familjen.

Malnutrition hos barn med cancer; Nutritionsstöd och omvårdnad

Syftet med denna systematiska litteraturstudie som inkluderar 18 artiklar, har varit att belysa vilka nutritionsstöd som kan förebygga och behandla malnutrition hos barn med cancer samt vilka omvårdnadsbehov som finns i samband med nutritionsbehandling. Resultatet visade att barn med cancer som behandlas med strålning och/eller cytostatika ofta drabbas av olika biverkningar som påverkar nutritionen. Cirka 46 % av barnen utvecklade malnutrition. Näringsintaget försämrades ofta på grund av biverkningarna vilket fick till följd att behandlingen försämrades samt tillväxt och utveckling påverkades negativt. Olika sätt fanns för att upprätthålla gott nutritionsstatus. Oralt intag förordades för att upprätthålla mag- tarmkanalens struktur och funktion. Alternativ för kostbehandling när barnet inte klarade att inta oral kost var nasogastrisk sond (NS), Perkutan Endoskopisk Gastrostomi (PEG) och Total Parenteral Nutrition (TPN). NS visade sig vara relativt biverkningsfritt och ett alternativ att tillgå under kortare nutritionsbehandlingar. PEG var ett gott alternativ med relativt få biverkningar då barnet behöver nutritionsstöd under längre tid. TPN var ett alternativ enbart då barnet inte kunde äta relaterat till bristande upptag i mag- tarmkanalen. Försämrat näringsintag påverkade barnets livskvalitet. Familjen påverkades genom att ätandet var en stark källa till konflikt mellan barnet och föräldrarna. Det var viktigt att barnet och familjen fick stöd i barnets förmåga att kunna äta samt att erbjudas näringsrik kost. Bedömning av nutritionsstatus och dokumentation av oralt intag, parenteralt intag och effekter av nutritionsbehandlingen var av stor vikt för att kunna ge barnet optimal omvårdnad.

Metoder för att främja amning av prematura barn : en systematisk litteraturstudie

Syftet med denna studie var att beskriva vilka metoder som användes på en neonatalavdelning för att främja amningen hos prematura barn. Arbetet är en systematisk litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar användes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin@dalarna, PubMed och Medline. Litteraturgenomgången visade att det fanns ett flertal metoder för att främja amning av prematura barn på neonatalavdelningen. Föräldrarna behöver få hjälp av personalen att skapa sociala band till sitt barn och med att förstå att det är dem som är av största betydelse för barnet. NIDCAP-vård var en omvårdnadsmodell som underlättade för samspelet mellan mor och barn. Mamman behöver ständig uppmuntran av personalen och pappan för att lyckas med sin amning. Studier har visat att känguruvård har positiva effekter på amningen och för att utveckla ett tidigt sugbeteende. Barnets tidiga kontakt vid mammas bröst och att mamman så snart som möjligt efter förlossningen börjar pumpa ur bröstmjölk främjar amningen. Andra metoder som främjar amning är att barnet fått känna doften av mammans mjölk och att mamman fått tillgång till en personlig ”amningsexpert”. Tillmatning med kopp eller användning av amningsnapp var metoder som visade sig öka chansen till amning samt bröstmjölkskonsumtionen hos prematura barn.

Familjens upplevelser vid palliativ vård av ett barn i familjen. : Sjuksköterskans betydelse i mötet med familjen.

Denna litteraturstudies syfte var att beskriva familjens och det sjuka barnets upplevelse av palliativ vård. Studien syftade dessutom till att beskriva vad familjen ansåg var mest betydelsefullt i mötet med sjuksköterskan i den palliativa vården. Inför uppsatsskrivandet har vetenskapliga artiklar i följande databaser sökts: Blackwell synergy, Ebsco Host Elin@dalarna, Pubmed. Sökorden användes i olika kombinationer. De vetenskapliga artiklarna har granskats med hjälp av granskningsmallar. Inklusionskriterierna för studien var att endast använda vetenskapliga artiklar i fulltext skrivna på engelska eller ett nordiskt språk samt vara av medel eller hög kvalitet. Artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 1998-2008 samt bestå av primärkällor. Resultatet som framkom ur studien visade att familjen uppskattade då en relation kunde byggas upp mellan sjuksköterska och familj. Både det yngre och det äldre barnet uppskattade relationen med sjuksköterskan då det fick dem att känna sig speciella. En fördel var om det sjuka barnet hade en och samma vårdgivare under sjukdomstiden eftersom detta lättare bidrog till goda relationer samt att det skapade en trygghet för familjen och barnet. Möjligheter att aktivt delta i det sjuka barnets vård önskade många föräldrar då de ansåg att detta skapade trygghet och en känsla av kontroll. En central del i vården var kontinuitet och tillgänglighet samt kommunikation och information.

Övervikt och fetma i barndomen : En översyn över riskfaktorer relaterat till barnhälsovårdens insatser

Bakgrund: Bland barn har övervikten fördubblats från år 1982 till år 2002. Personal inom mödra- och barnavårdscentralen har en betydelsefull roll i preventionsarbetet genom att tidigt i livet fånga upp de barn som ligger i riskzonen för att senare i livet utveckla övervikt och fetma. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva tidiga riskfaktorer för utvecklandet av övervikt och fetma hos barn. Vidare var syftet att undersöka om barnhälsovården belyste dessa riskfaktorer, samt jämföra detta med aktuell forskning. Metod: Systematisk litteraturöversikt som baseras på kvantitativa forskningsartiklar, samt material hämtat från mödra- och barnhälsovården. Resultat: De riskfaktorer som hade störst betydelse för utvecklandet av övervikt och fetma hos barn var följande; rökning under graviditet, tidig matintroduktion, ohälsosam föda, ”överätning”, föräldrars vikt, minskad sömn, stillasittande aktiviteter/fysisk inaktivitet, ökad mediekonsumtion, etnisk bakgrund, samt hereditet. Konklusion: Flera av ovanstående riskfaktorer saknades i mödra- och barnhälsovårdens riktlinjer, varför resultatet i denna studie skulle kunna ha betydelse för hälso- och sjukvårdspersonalen i deras preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn.

Liten men stor : - om barn med övervikt

Syfte: Att ta reda på vilka uppfattningar föräldrar har kring deras barns övervikt och hur vårdpersonal ser på omvårdnaden av barn med övervikt. Samt att belysa vilket samband som finns mellan en osund livsstil och barn med övervikt. Design: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats. Inkluderade artiklarna i studien var både kvantitativa och kvalitativa och kommer från databaserna Pubmed och Cinahl. Resultat: Stillasittande aktiviteter ökar risken för övervikt medan deltagande i någon fysisk aktivitet dagligen minskar risken för övervikt. Det finns en signifikant betydelse mellan övervikt och barn som idrottar mindre än tre timmar per vecka. Barn som inte äter frukost löper 50 % större risk att bli överviktig än de barn som äter frukost. Att hoppa över skollunchen är direkt relaterat till övervikt. När föräldrar söker hjälp av sjukvården för sitt överviktiga barn, har de redan prövat att ändra kosten och uppmuntra till fysisk aktivitet hemma. När föräldrarna söker hjälp är några av deras uppfattningar att sjukvården inte vet vad de ska göra för att hjälpa barnen med övervikt eller att sjukvården är hjälpsamma. Sjuksköterskorna kände sig inte tillräckligt kompetenta till att rekommendera viktminskningsprogram och att det var svårt att ge sådana råd till föräldrarna Vårdpersonalen kände att det var viktigt att prata om kost, men att vissa mammor tyckte att ämnet var känsligt att prata om. Det som hjälpte i förebyggande arbete eller i behandling var att jobba i små steg med kortsiktiga mål.

Barn och ungdomars upplevelser av separation sett ur ett omvårdnadsperspektiv. : Systematisk litteraturstudie.

Syftet med denna studie var att belysa barn och ungdomars erfarenheter, upplevelser och eventuella risk-och skyddsfaktorer i samband med föräldrarnas separation. Undersöka betydelsen av goda familjerelationer och vilka möjliga stödåtgärder sjuksköterskor kan använda för att hjälpa barn och ungdomar som inte mår bra av en separation.Metoden var utformad som en retrospektiv systematisk litteraturstudie och sökningar gjordes i databaser, framförallt via Högskolan Dalarna bibliotek. I resultatet framkommer hur barn upplever separationer, både positiva och negativa aspekter. Bra relationer både inom och utom familjen är viktiga för barnen vilket framkommer genomgående i arbetet. Umgängesföräldern har en viktig roll för barnen. Själva boendet spelar oftast inte så stor roll så länge barnen har bra relation till, regelbundet umgänge med, båda föräldrarna. Många riskfaktorer för barnen är ändå kopplade till separationer och barnen kan må psykiskt dåligt ända upp i vuxen ålder. Sjuksköterskan i barn- och skolhälsovården kan använda sig av olika verktyg för att hjälpa barn och föräldrar efter en separation. Familjefokuserad omvårdnad är en omvårdnadsmodell som lämpar sig väl för familjer i svåra och konfliktfyllda situationer.

Nyblivan föräldrars upplevelser av separation från sitt nyfödda barn efter förlossningen : en systematisk litteraturstudie

I olika sammanhang och i olika omfattning separeras mor och barn idag inom den perinatala vården. Då barnet behöver vård på neonatalavdelning leder det ofta till upprepad och långvarig separation mellan föräldrarna och barnet. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrars upplevelse av separation från sitt nyfödda barn efter förlossningen. Metod- studien är en systematisk litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar ingår. Resultat- situationer som leder till separation mellan mamma och barn kan utgöra ett unikt tillfälle för pappan till nära kontakt och tidig anknytning mellan honom och barnet. Behovet att vara nära sitt barn är starkt och finns hos båda föräldrarna och separation leder till många negativa känslor och ökad stress hos föräldrarna samt utgör ett hinder för den tidiga anknytningen till barnet. Skillnader i behovet att vara nära barnet i den tidiga nyföddhetsperioden kan ses mellan mammor och pappor och mellan föräldrar till prematura barn och fullgångna. Nära hudkontakt och samvård mellan föräldrar och barn har visat sig ha många positiva effekter. Slutsatser- separation mellan föräldrar och barn har många negativa konsekvenser, såväl fysiska, psykiska som sociala. Kontinuerlig närhet efter förlossningen mellan mamman och det nyfödda barnet är viktigt och närhet mellan pappan och det nyfödda barnet är att föredra vid de tillfällen mor och barn måste separeras. Neonatal samvård skapar förutsättningar för en god anknytning mellan föräldrar och barn och ger möjlighet att påbörja föräldraskapet under optimala förutsättningar.