Invandrarkvinnan i media

SAMMANFATTNING: Medias makt att påverka individers sätt att tolka verkligheten är stor. Betydelsen för hur man väljer att skriva någonting blir viktigt eftersom det påverkar den sociala praktiken i fråga om makt och inflytande för individer och grupper. Vi har i denna uppsats lagt fokus på hur kvinnor med utländsk bakgrund uppfattar den mediala bilden av invandrarkvinnor och hur det påverkar deras identitetsskapande. Vårt syfte med uppsatsen är att empiriskt undersöka hur kvinnor med utländsk bakgrund uppfattar den bild som förmedlas i media av invandrarkvinnan. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och samlat in ett empiriskt material bestående av åtta intervjuer. Resultaten visar att media i allt för stor utsträckning visar en gestaltning som bibehåller svenskheten och den svenska kvinnan som norm och invandrare och invandrarkvinnan som det avvikande. Våra intervjupersoner anser att bilden som media framställer av invandrarkvinnan är en negativ bild och en väldigt ensidig sådan. De uttrycker också att de inte identifierar sig med den getsaltningen av invandrarkvinnan samt att de ibland känner en oro att bli betraktad av andra, som den invandrarkvinna media skapat.

Populärkulturella fängelser : En studie av Oz och Orange is the New Black

Sammanfattning/Abstract I denna studie har vi med det amerikanska samhällets erfarenhet av det inhemska fängelsesystemet som grund valt att studera de två tv-serierna Oz och Orange is the New Black. Utifrån detta har vi undersökt hur fängelserna i dessa serier porträtteras, hur två framträdande fångar porträtteras, hur interaktionen mellan fångar och fängelsemiljön ser ut i berättelsernas struktur samt studerat gestaltningen av fångarna ur ett genus och etnicitetsperspektiv. Vi använder oss av ett flertal teorier som berör det amerikanska samhället, dess fängelsesystem samt genus och etnicitet. Vi har använt oss av narratologisk och semiotisk metodik för att studera seriernas innehåll rörande porträttering av karaktärer och berättarstruktur. I vår slutdiskussion kommer vi fram till att det finns en gemensam kritik av fängelser som brottsförebyggande instans och att porträtteringen av seriernas karaktärer både bryter och cementerar vissa normer rörande genus och etnicitet. Vi finner även ett typiskt narrativt för den genre vi valt att undersöka som är fängelsegenren.                

Narrativ studie av sociala berättelser : Återberättning av perspektiv och mentala kausala samband för elev elever med autismspektrumtillstånd och lindrig utvecklingsstörning

Sammanfattning/Abstract Syftet med vår studie var att undersöka hur sociala berättelser kan öka färdigheter och förmågor av perspektivering och mentala kausala samband i återberättande av olika berättelser för elever med autismspektrumtillstånd (AST) och lindrig utvecklingsstörning. Metoden vi använde oss av var dels utifrån aktionsforskning att utgå från vår egen praktik och en single-case research-reversal design med två baslinjer och två interventionsfaser på fyra elever i åk 2 & 3 med AST och lindrig utvecklingsstörning på grundskolan och grundsärskolan.   Resultaten visade att interventionen med sociala berättelser utifrån bildstödsprogrammet Trippelverkstaden hade störst effekt på två elever i perspektivering. Interventionen med sociala berättelser utifrån symbol- och bildstödsprogrammet Inprint hade störst effekt av perspektivering på två av eleverna. Resultaten för mentala kausala samband gav störst effekt på två av eleverna i återberättande av sociala berättelser i interventionerna.   Slutsatserna vi kom fram till var att de rekommendationer och metoder ifrån sociala berättelser med basmeningar, enkelt språk, korta berättelser, bildstöd, användandet av fåtal karaktärer i berättelserna och relaterat till situationer/händelser eleven känner igen har gett effekt på elevernas återberättningar av perspektiv och mentala kausala samband. Interventionerna med sociala berättelser ger stöd för att användas som hjälpmedel för elever med AST och lindrig utvecklingsstörning i Theory of Mind (ToM), centrala koherens (CK) och exekutiva funktioner/arbetsminne (EF & AM) i att återberättningarna blir mer sammanhållna och ökad återberättning av perspektiv och mentala kausala samband. Vi hävdar utifrån undersökningens resultat och utfall att sociala berättelser kan utgöra ett återkommande inslag i undervisningen för att träna kognitiva-, språkliga- och kommunikativa färdigheter och förmågor av att göra olika perspektiveringar och mentala kausala samband i återberättningar av berättelser.    Nyckelord: sociala berättelser, narration, AST, lindrig utvecklingsstörning, single-case research design, aktionsforskning, perspektivering, mentala kausala samband, theory of mind, central koherens, exekutiva funktioner, arbetsminne.

Matematiklärares kommunikation i början och i slutet av ett kompetensutvecklingsprojekt

Sammanfattning Studiens fokus var dels vilka kategorier av innehåll som framkom i lärarnas kommunikation dels vilka förändringar i innehållet som uttolkades i matematiklärares kommunikation i början och i slutet av ett kompetensutvecklingsprojekt. Kontexten i kompetensutvecklingsprojektet var i form av modellen learning study, där sju lärarlag, sammanlagt 20 lärare deltagit. Ramverket i studien var tematisk analys, analys av matematiska kompetenser samt funktionell textanalys. Studiens resultat visar på flera förändringar, till exempel att de fem uttolkade huvudkategorierna innefattade fler underkategorier i slutet av kompetensutvecklingsprojektet. När det gäller matematiskt innehåll så visar analysen att lärarna kommunicerade matematika kompetenser på ett mer mångfacetterat sätt i slutet av kompetensutvecklingsprojektet. Då lärarna kommunicerade matematikundervisning använde de sig till viss del av ett annat sätt att uttrycka sig i slutet än i början av kompetensutvecklingsprojektet. I början talade de till exempel om att höra vad eleverna uttrycker till att i slutet använda sig av ordet lyssna. Resultatet visade även förändringar avseende hur lärarna samtalade om laborativt material. Fokus har flyttats från det laborativa materialet till att lärarna funderade över vilken matematik som eleverna uttryckte med hjälp av det laborativa materialet.  

Faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer för handhygien utifrån en beteendeteori En litteraturöversikt

Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem och god handhygien är det främsta verktyget i kampen mot vårdrelaterade infektioner. Följsamhet till handhygien är globalt sett låg. Sjuksköterskans händer är den främsta källan för att sprida smitta därför är sjuksköterskans beteende vad gäller handhygien viktig. Sjuksköterskans avsikt att utföra handhygien kan förklaras av den inre dimensionen som enligt Theory of planned behaviour är attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva vilka attityder, subjektiva normer och upplevda beteendekontroller som påverkar sjuksköterskans följsamhet av riktlinjer för handhygien. Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt och baserades på fjorton artiklar av kvantitativ- och kvalitativ metod som har sökts ur databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science. Resultat: Studiens resultat visade att det utifrån perspektivet av Theory of planned behaviour finns attityder, subjektiva normer och upplevda beteendekontroller som påverkar sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien. Sjuksköterskan upplevde att personligt skydd var en framträdande attityd som motiverade till handhygien. Under subjektiv norm så framträdde patienten, kollegor och förebilder som motiverande faktorer till att utföra handhygien och att känslan av att det är enkelt att utföra handhygien var den mest framträdande faktorn under upplevd beteendekontroll. Sammanfattning: Följsamhet till riktlinjer för handhygien är låg trots nationella insatser och kampanjer för att öka följsamheten. Resultatet visade att sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien främst påverkades av personligt skydd, patienten, kollegor, förebilder och känslan av att det är enkelt att utföra handhygien. Litteraturöversiktens resultat kan användas för att öka kunskapen om området och utveckla nya strategier för att öka sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien.

Ensidesapplikationers kodkvalitet och förvaltningsbarhet : En jämförelse av förvaltningsbarhet hos single-page applications utvecklade med AngularJS och React

Single-page applications have historically been subject to strong market forces driving fast development and deployment in lieu of quality control and changeable code, which are important factors for maintainability. In this report we develop two functionally equivalent applications using AngularJS and React and compare their maintainability as defined by ISO/IEC 9126. AngularJS and React represent two distinct approaches to web development, with AngularJS being a general framework providing rich base functionality and React a small specialized library for efficient view rendering. The quality comparison was accomplished by calculating Maintainability Index for each application. Version control analysis was used to determine quality indicators during development and subsequent maintenance where new functionality was added in two steps. The results show no major differences in maintainability in the initial applications. As more functionality is added the Maintainability Index decreases faster in the AngularJS application, indicating a steeper increase in complexity compared to the React application. Source code analysis reveals that changes in data flow requires significantly larger modifications of the AngularJS application due to its inherent architecture for data flow. We conclude that frameworks are useful when they facilitate development of known requirements but less so when applications and systems grow in size. Sammanfattning: Ensidesapplikationer har historiskt sett påverkats av starka marknadskrafter som pådriver snabba utvecklingscykler och leveranser. Detta medför att kvalitetskontroll och förändringsbar kod, som är viktiga faktorer för förvaltningsbarhet, blir lidande. I denna rapport utvecklar vi två funktionellt ekvi-valenta ensidesapplikationer med AngularJS och React samt jämför dessa applikationers förvaltningsbarhet enligt ISO/IEC 9126. AngularJS och React representerar två distinkta angreppsätt på webbutveckling, där AngularJS är ett ramverk med mycket färdig funktionalitet och React ett mindre bibliotek specialiserat på vyrendering. Kvalitetsjämförelsen utfördes genom att beräkna förvaltningsbarhetsindex för respektive applikation. Versionshanteringsanalys användes för att bestämma andra kvalitetsindikatorer efter den initiala utvecklingen samt två efterföljande underhållsarbeten. Resultaten visar inga markanta skillnader i förvaltningsbarhet för de initiala applikationerna. I takt med att mer funktionalitet lades till sjönk förvaltnings-barhetsindex snabbare för AngularJS-applikationen, vilket motsvarar en kraftigare ökning i komplexitet jämfört med React-applikationen. Versionshanteringsanalys visar att ändringar i dataflödet kräver större modifikationer för AngularJS-applikationen på grund av dess förbestämda arkitektur. Utifrån detta drar vi slutsatsen att ramverk är användbara när de understödjer utvecklingen mot kända krav men att deras nytta blir begränsad ju mer en applikation växer i storlek.