Perspektiv på revision : tankemönster, förväntningsgap och dilemman

Auditing is an important activity in today’s society and is characterised by several dilemmas. The assumption underlying this thesis is that auditing is influenced in prac-tice by the thought patterns of auditors. These patterns are shaped in an environment that is both regulated and self-regulated. The purpose of the thesis is to describe, analyse and compare the thought patterns of Swedish auditors and important stake-holders with regard to the way in which auditors audit information provided by listed companies and how they make statements about this information. The purpose is also to make some suggestions about how the auditing activity can be modified in order to reduce conflicting interests. The methodological approach combines the use of the repertory grid technique and open-ended interview questions. Interviews were carried out with 82 auditors and 73 stakeholders. To validate the findings, four focus groups, consisting of auditors, investors and creditors, were consulted. The findings indicate that auditors devote a relatively large amount of time and considerable effort to objects that can be verified satisfactorily, but not to objects that they perceive as being of primary importance to investors and creditors. A similar gap is found in the thought patterns of investors and creditors. Moreover, several expec-tation gaps are found, in particular regarding auditors’ statements. On the one hand, the auditors studied were reluctant to make statements about any other information than information obtained according to current practice; on the other hand, the inves-tors and creditors expressed a need for additional information about the outcome of the audit and the choice of auditing objects. The concluding suggestions concern measures that can reduce the discrepancies identi-fied, including (i) the introduction of a mandatory primary audit and a market-oriented secondary audit, (ii) extended information about the outcome of the audit and the choice of auditing objects that will benefit the stakeholders, (iii) a somewhat less expo-sed position of the auditors, and (iv) the importance of a changed balance of power in the auditing arena and the need for an integrated and dynamic approach to auditing. Keywords: auditing, accounting information, auditors, stakeholders, agency theory, thought patterns, expectation gap, repertory grid.

Democratic Citizenship - A Conditioned Apprenticeship : A Call for Destabilisation of Democracy in Education

We live in times when the search for a citizenship education that can transcend national, ethnical and cultural borders is an important part of educational policy. In times of increased pressure by the European Union on its nation states to provide for nation-transcending democracy, this question becomes crucial for national policymaking in Europe. In this text, Swedish education policy will be taken as a case in point in order to shed light on how this question is being handled in this particular national policy setting. It is argued that the policy’s citizen fostering agenda tends to be counterproductive in the sense that it is still situated in national notions of the relationship between democracy and education, which tend to exclude certain individuals and groups of people on an age-related and (ethno) cultural basis. It is further argued that these excluding features can be related to educational ideas about socialisation. The aim of this text is underlined by suggesting a different way of framing democracy and democratic citizenship education: to increase the potential of education as regards the renewal of democracy and democratic citizenship.

Citizenship education, national identity and political trust: The case of Sweden

The challenging effects of globalization upon the nation-state have been a recurrent theme in the social science discourse since the 1990’s. Nationally organized education is also seen as challenged by new demands originating from globalization. In this article it is argued that ‘nation-state’ and ‘national identity’ are highly relevant concepts when discussing a citizenship education that seeks to develop a civic ethos with, potentially, a global reach. It is further argued that the understanding of such an ethos would benefit significantly from incorporating the role of political trust since trust has been identified as a main feature of the social capital that makes democracy work. Three themes are brought together: national identity and identification, the importance for democracy of political trust and the challenges citizenship education face when carried out in a national context but intended to manage issues that go far beyond the reach of the nation-state. The importance of citizenship education is discussed using recent research on the Swedish citizenship education classroom.

Förskolans nya kostym : Omsorg i termer av lärande och kunskap

Den här artikeln är en del av ett projekt som studerar förändringar i förskollärarprofessionen i den svenska förskolan. Projektet tar avstamp i kravet på lärarna att arbeta med att dokumentera förskolans kvalitetsarbete. De övergripande frågor som ställs handlar om hur förskollärarna i relation till arbetet med dokumentation visar upp sin verksamhet och i samband med detta vilka delar som visas upp och vilka delar som tystas och osynliggörs.   Som en del av projektet studerar vi särskilt innebörder i begreppet omsorg i relation till dokumentationsarbetet. Tidigare studier inom projektet visar att omsorg är ett otydligt begrepp i dokument om förskolans verksamhet. Den här artikelns empiriska material består av observationer från personalmöten på förskolan samt intervjuer med förskolechefer och förskollärare när de diskuterar arbetet med att dokumentera kvalitetsarbetet i förskolan. Specifika analytiska redskap har hämtats dels från utbildningspolitiska teorier samt från teorier om lärarprofessionalism där mjuka värden som omsorg och närhet lyfts fram som viktiga kännetecken i förskollärares profession.   Resultaten visar att förskollärare och deras chefer inte talar om omsorg i särskilt stor utsträckning och när begreppet nämns så framhålls svårigheter med att beskriva och dokumentera innebörder av omsorg. För att hantera dessa svårigheter utvecklas skilda professionella strategier som handlar om att fly undan utmaningarna på olika vis och att omsorg som begrepp i förskolans verksamhet ges nya innebörder i termer av lärande och kunskap.  

Critical Pedagogy: Origin, Vision, Action & Consequences

Critical pedagogy is a transformation-based approach to education. The aim of this article is to introduce the origin, vision, action and consequences of critical pedagogy. It also aims on finding out about educators’ possibility of actualising it in their practice. As a source materials articles, book chapters and books are used. The literature shows that critical pedagogy has its origin in the tradition of critical theory of the Frankfurt School and the work of the Brazilian pedagog Paulo Freire. According to the literature, its major theses is that education should go beyond transfer of knowledge and training the future labour force; to help developing critical consciousness, which leads to transformation of the individual, learning environment and society at large. Critical pedagogy is criticised for a focus on macro level system, for not having a model for classroom implementation and for being abstract. Despite some critics, I argue that critical pedagogy has still the potential to empower those in the field of education to increase their consciousness about the injustice in their society and to involve in transforming it.   Keywords: Critical pedagogy, critical thinking, critical theory, dialogue, Frankfurt School, transformation.

Att introducera, befästa och använda nya begrepp i samhällsorienterande ämnen : En fallstudie

Syftet med detta arbete är att studera vilka olika arbetssätt läraren använder för att introducera, befästa och använda nya begrepp i undervisningen i samhällsorienterande ämnen (SO) samt hur undervisningen uppfattas av elever med språkstörningsdiagnos i en klass i årskurs 4. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är fokus att hitta arbetssätt som stöder lärandet för elever med språkstörningsdiagnos. I min studie ingår lärarintervju, lektionsobservationer samt två elevintervjuer. Jag analyserade data utifrån Grundad teori. Analysprocessen var uppbyggd av flera steg och mynnade ut i en egen grundad teoretisk modell med utgångspunkt i mitt syfte och mina frågeställningar. Den teoretiska modellen representeras av sex trappsteg, tydlighet, varierade arbetssätt, repetition, progression, förståelse och förmåga att använda ord och begrepp där det personliga stödet utgör förutsättningen - grunden - för att eleverna med språkstörningsdiagnos ska kunna tillgodogöra sig den klassgemensamma undervisningen. Läraren hade samtalet i helklass som stomme i sin undervisning. Hen använde arbetssätt baserade på forskning: tydliga instruktioner uppdelade i steg, visuellt stöd, elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter samt vardagsspråk är utgångspunkt, många tillfällen för repetitioner och uppgifter där eleverna får använda de nya orden och begreppen. Eleverna beskrev att de behövde många repetitioner för att ta till sig nya ord och begrepp. De upplevde de största svårigheterna när många nya begrepp presenterades samtidigt och om de själva skulle söka förklaringar i skriven text. Det bästa sättet att ta till sig ny kunskap var att lyssna, gärna i kombination med bilder av olika slag. De var överens om att Ipad var ett bra verktyg som gav möjlighet att lyssna och tala istället för att läsa och skriva. Studien visar på nödvändigheten av funktionella metoder och uppgifter i klassrummet i kombination med extra anpassningar och personligt stöd utifrån elevens individuella behov.

Samverkan Trafikförsörjningsprogram

Med stöd i Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket 2§ punkt 12 utgår vi ifrån att Trafikverket ska vara ett stöd i arbetet att utveckla ett effektivt och hållbart transportsystem utifrån ett trafikslagsövergripande synsätt i nära dialog med RKM för att skapa en långsiktig infrastrukturplanering, i det att Trafikverket ska stödja arbetet med att ta fram trafikförsörjningsprogrammen (TFP). Föreliggande rapport fokuserar på Trafikverkets roll i samverkan med de Regionala kollektivtrafikmyndigheterna.   För att närmare studera, utveckla och tydliggöra ramarna för trafikverkets stöd och ansvar för kollektivtrafikfrågor, använder vi i denna rapport en förståelseorienterad metod som bygger på att förstå och tolka den kontext som Trafikverket agerar i. Föreliggande text är en inventering av olika utformningar av kollektivtrafikmyndigheter i landet samt Trafikverkets olika Regionkontor. Fokus är i huvudsak riktad mot hur de är organiserade och hur de arbetar för att hantera olika frågor. Syftet är att med denna samlade kunskap se hur samverkansutmaningar har hanterats i olika lösningar och på så sätt öppna upp för ett ömsesidigt lärande och stärka förutsättningarna för samverkan.   Föreliggande studie visar att samverkan mellan kollektivtrafikmyndigheterna och Trafikverket inte är statisk utan en del i en dynamisk process som baseras på kunskap, personliga relationer och förtroende. Genom att få kunskap om den andra organisationen och skapa sig en förståelse om hur man kan samverka för att uppnå bättre effekter av sina satsningar skapas en grund för samarbete. Det är sedan genom personliga relationer som ett förtroende skapas mellan parterna och som fördjupar samarbetet. Ett samarbete likt den mellan Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheterna som varken är bundet till hierarkiska eller beroendemässiga parametrar kräver förtroende och relationella band mellan parterna för att fungera. Den kunskapsintegration som uppstår mellan organisationerna när man klarar av att länka och integrera människors kunskaper och färdigheter genom sina personliga relationer och organisatoriska processer bidrar till ökad organisatorisk kapacitet för respektive organisation. Samspelet mellan organisationerna bidrar till att respektive organisation på ett bättre sätt kan anpassa sig till föränderliga samhällsbehov och skapa interna strukturer som följer de förändrade behov som finns i samhället.

Through Eurocentric logics : The construction of difference in foreign news discourse on Venezuela

This study aims to explore the construction of difference in foreign news discourse on culturally similar but politically different non-Western subjects. Applying critical discourse analysis (CDA) together with a critique of Eurocentrism, the study examines difference in newspaper constructions of government supporters and oppositional groups in Venezuela. Discursive differences are evident in the strategies used for constructing the two groups with regard to political rationality and violence. Government supporters are associated with social justice, Venezuela’s poor, dogmatic behavior, and the use of political violence. The opposition, in contrast, is constructed as following a Western democratic rationale that stresses anti-authoritarianism. This group is primarily associated with victims of violence. While the opposition is conveyed as being compatible with Eurocentric values and practices, government supporters to great extent deviate from these norms. Such constructions serve to legitimize politico-ideological undercurrents of Eurocentrism, as the defense of liberalism.

Gymnasielärares skrivpraktiker : Skrivande som professionell handling i en digitaliserad skola

The aim of this thesis is to contribute to deeper knowledge about the writing practices of teachers in upper secondary school. Schools are under constant pressure to respond to the needs and expectations of an ever-changing society and political intentions. A major factor in this change which is taking place in schools is digitalization. Another factor is the adoption of new governing principles for schools involving management by goals and results, which brings increased demands for written documentation of teachers' work. In order to describe and problematize this development the thesis is based on a combination of Critical Discourse Analysis and New Literacy (Clark and Ivanič, 1997). The theoretical framework rests upon an understanding of writing as social action and the idea that texts both affect and are affected by the social environment. The empirical study focuses on twelve teachers and their writing practices, analyzed during week-long field visits over three years. The teachers' talk about their writing is used together with analyses of texts and images to investigate parts of teachers' writing which, according to the teachers, are considered complex and problematic. The findings indicate significant differences between the writing practices of the individual teachers, where each teacher has his or her own system of texts fulfilling different purposes. Despite these differences it is still possible to identify recurrent themes in the discursive conditions for teachers' writing: efficiency, reuse, authority, audit, relationships to addressees, and room to maneuver. The study illustrates possible dilemmas for teachers' writing at the intersection of teachers' professional responsibility and demands for accountability.

Knowledge and writing in school mathematics : a communicational approach

This thesis is about young students’ writing in school mathematics and the ways in which this writing is designed, interpreted and understood. Students’ communication can act as a source from which teachers can make inferences regarding students’ mathematical knowledge and understanding. In mathematics education previous research indicates that teachers assume that the process of interpreting and judging students’ writing is unproblematic. The relationship between what students’ write, and what they know or understand, is theoretical as well as empirical. In an era of increased focus on assessment and measurement in education it is necessary for teachers to know more about the relationship between communication and achievement. To add to this knowledge, the thesis has adopted a broad approach, and the thesis consists of four studies. The aim of these studies is to reach a deep understanding of writing in school mathematics. Such an understanding is dependent on examining different aspects of writing. The four studies together examine how the concept of communication is described in authoritative texts, how students’ writing is viewed by teachers and how students make use of different communicational resources in their writing. The results of the four studies indicate that students’ writing is more complex than is acknowledged by teachers and authoritative texts in mathematics education. Results point to a sophistication in students’ approach to the merging of the two functions of writing, writing for oneself and writing for others. Results also suggest that students attend, to various extents, to questions regarding how, what and for whom they are writing in school mathematics. The relationship between writing and achievement is dependent on students’ ability to have their writing reflect their knowledge and on teachers’ thorough knowledge of the different features of writing and their awareness of its complexity. From a communicational perspective the ability to communicate [in writing] in mathematics can and should be distinguished from other mathematical abilities. By acknowledging that mathematical communication integrates mathematical language and natural language, teachers have an opportunity to turn writing in mathematics into an object of learning. This offers teachers the potential to add to their assessment literacy and offers students the potential to develop their communicational ability in order to write in a way that better reflects their mathematical knowledge.