SIUS-konsulenters upplevelse av arbetet med personer med psykisk funktionsnedsättning

2016-06-02

Främjande av psykisk hälsa i skolan: Lärares definitioner, arbetssätt och upplevelser

Det övergripande syftet med min avhandling är att undersöka lärares syn på psykisk hälsa. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor utarbetats: 1. Hur definierar lärare begreppet psykisk hälsa? 2. Hur arbetar lärare för att främja den psykiska hälsan hos elever? 3. Hur upplever lärare det främjande arbetet? Utgående från syftet valdes en fenomenografisk forskningsansats. Kvalitativa intervjuer användes som metod för att samla in datamaterialet. Respondenterna är fem lärare som är verksamma i årskurs 1–6. Undersökningens resultat visar att lärarna har en ganska homogen definition på vad psykisk hälsa är. Lärarna främjar elevernas psykiska hälsa genom olika främjande program, främjande av relationer mellan eleverna, genom att vara uppmärksamma och konsekventa som lärare, träning av social kompetens och ett gott samarbete mellan hemmet och skolan. Lärarna upplever det främjande arbetet som en viktig och utmanande och till viss del givande del av skolvardagen.

Growing Up Vietnamese in Finland - Looking Back 12 Years Later : The Well-Being and Sociocultural Adaptation of Vietnamese as Children or Adolescents and as Young Adults

Varttuminen vietnamilaisena Suomessa: 12 vuoden seurantajakso – Vietnamilaisten hyvinvointi ja sosiokulttuurinen sopeutuminen lapsena/nuorena sekä nuorena aikuisena Tämä tutkimus oli määrällinen pitkittäistutkimus lapsena tai nuorena vuosina 1979-1991 Suomeen saapuneiden vietnamilaisten akkulturaatiosta (kulttuurin muutoksista), psyykkisestä hyvinvoinnista ja sosiokulttuurisesta sopeutumisesta. Tutkimukseen osallistui ensimmäisessä vaiheessa (vuonna 1992) 97 satunnaisesti valittua vietnamilaista peruskoululaista ympäri maata, joita verrattin suomalaisiin luokkatovereihin. Seurantavaiheeseen (vuonna 2004) osallistui 59 ensimmäisessä vaiheessa mukana ollutta vietnamilaista, nyt iältään 20 – 31 -vuotiaita. Tutkimuksen tavoitteena oli selvittää mitkä tekijät ennustivat akkulturaation lopputuloksia, samalla huomioiden iän ja ympäristön (kontekstin) vaikutukset psyykkiseen hyvinvointiin ja sosiokulttuuriseen sopeutumiseen. Yksittäiset akkulturaatiodimensiot (kieli, arvot ja identiteetti) osoittautuivat tärkeämmiksi psyykkiselle hyvinvoinnille ja sosiokulttuuriselle sopeutumiselle kuin etniset, kansalliset tai kaksikulttuuriset profiilit, joissa yhdistyivät ao. kieli, arvot ja identiteetti. Identiteettimuutosta tapahtui (etniseen) vietnamilaiseen suuntaan ajan kuluessa, kun taas arvomuutosta tapahtui (kansalliseen) suomalaiseen suuntaan. Sekä suomen että vietnamin kielen taito lisääntyivät ajan myötä, millä oli myönteisiä vaikutuksia sekä psyykkiseen hyvinvointiin että sosiokulttuuriseen sopeutumiseen. Lähtötilanteen psyykkinen hyvinvointi ennusti hyvinvointia (masennuksen puutetta ja itsetuntoa) aikuisena, mutta sosiokulttuurinen sopeutuminen (koulumenestys) lapsena tai nuorena ei ennustanut kouluttautumista aikuisena. Parempi suomen kielen taito ja vähemmän identifioitumista suomalaiseksi aikuisena sekä masentuneisuuden puute ja vähemmän koettua syrjintää lapsena tai nuorena erottelivat psyykkisesti paremmin voivat aikuiset (ei-masentuneet) heistä, jotka olivat masentuneita. Parempaa kouluttautumista aikuisena ennustivat toisaalta vähemmän koettua syrjintää lapsena tai nuorena ja toisaalta aikuisena parempi suomen kielen taito, suurempi kansallisten (suomalaisten) itsenäisyysarvojen kannattaminen, mutta kuitenkin vähemmän identifioitumista suomalaisiin. Koetun syrjinnän merkitys psyykkiselle hyvinvoinnille, erityisesti lapsena tai nuorena, sekä sen pitkäaikaisvaikutukset psyykkiselle hyvinvoinnille ja sosiokulttuuriselle sopeutumiselle aikuisena osoittavat tarpeen puuttua varhain psyykkisiin ongelmiin sekä parantaa etnisten ryhmien välisiä suhteita. Avainsanat: akkulturaatio, psyykkinen hyvinvointi, sosiokultuurinen sopeutuminen, kieli, arvot, identiteetti, vietnamilainen, Suomi, lapset, nuoret, nuoret aikuiset

Att äta eller inte äta, att äta nu eller senare. En studie i ätstörningar ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv

Tiivistelmä – Referat – Abstract Anorexi ses i Finland som en psykisk sjukdom med en psykopatologi, som bland andra innefattar rädsla för att bli fet. I min undersökning har jag fått fram tre huvudteman, som förutom andra bakomliggande omständigheter, bidragit till ett insjuknande. De handlar om anorexi som livsstil, bantning och viljan att leva sunt och äta rätt. Med den vaknande sexualiteten väcks intresset för det andra könet och för kroppens utseende i övrigt. I bakgrunden finns känslor av bl.a. ensamhet, ett sökande efter den egna personligheten, ångest och depression. Jag har byggt min studie på patienternas egna berättelser om sitt liv. Perspektivet är samhällsinriktat, och som analysmetod har jag använt mig av narrativet. Jag har lånat idéer både från Vilma Hänninens (1999), Gerhard Riemann och Fritz Schützes (1991) narrativa modeller, och rör mig mellan dem båda. Jag har i första hand intresserat mig för tiden före insjuknandet och de bakomliggande orsaker, som kan tänkas befrämja insjuknandet. Jag har speglat anorektikernas problematik i bl.a. Anthony Giddens (1997) och Zygmund Baumans (1999) teorier om det postmoderna samhället, och ser ätstörningar som en uttrycksform för dåligt befinnande. Samhällsklimatet har blivit hårdare och omsorgen om personer i omgivningen har glömts bort. Vi lever, enligt Giddens (1997), i en skenande värld, viket betyder att förändringarna påverkar existerande beteendemönster i större omfattning och på ett djupare plan än tidigare. Enligt Pennanen (2000) är målsättningen för ätstörningspatienter stressande, svåruppnådd och svårkontrollerbar. Mina informanter berättar om höga målsättningar, prestationskrav, dålig självkänsla och skam över sina kroppar. För att tillfriskna behövs stöd. Men det vikigaste är att personen själv vill bli frisk, och själv ta ansvar för sitt tillfrisknande. Sjukdomen är individuell. Varje person, upplever sin sjukdom personligt men anorektikerna har också många styrkor i sin sjukdom. Avainsanat – Nyckelord – Keywords ätstörningar, anorexi, bulimi

Att äta eller inte äta, att äta nu eller senare. En studie i ätstörningar ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv

Anorexi ses i Finland som en psykisk sjukdom med en psykopatologi, som bland andra innefattar rädsla för att bli fet. I min undersökning har jag fått fram tre huvudteman, som förutom andra bakomliggande omständigheter, bidragit till ett insjuknande. De handlar om anorexi som livsstil, bantning och viljan att leva sunt och äta rätt. Med den vaknande sexualiteten väcks intresset för det andra könet och för kroppens utseende i övrigt. I bakgrunden finns känslor av bl.a. ensamhet, ett sökande efter den egna personligheten, ångest och depression. Jag har byggt min studie på patienternas egna berättelser om sitt liv. Perspektivet är samhällsinriktat, och som analysmetod har jag använt mig av narrativet. Jag har lånat idéer både från Vilma Hänninens (1999), Gerhard Riemann och Fritz Schützes (1991) narrativa modeller, och rör mig mellan dem båda. Jag har i första hand intresserat mig för tiden före insjuknandet och de bakomliggande orsaker, som kan tänkas befrämja insjuknandet. Jag har speglat anorektikernas problematik i bl.a. Anthony Giddens (1997) och Zygmund Baumans (1999) teorier om det postmoderna samhället, och ser ätstörningar som en uttrycksform för dåligt befinnande. Samhällsklimatet har blivit hårdare och omsorgen om personer i omgivningen har glömts bort. Vi lever, enligt Giddens (1997), i en skenande värld, viket betyder att förändringarna påverkar existerande beteendemönster i större omfattning och på ett djupare plan än tidigare. Enligt Pennanen (2000) är målsättningen för ätstörningspatienter stressande, svåruppnådd och svårkontrollerbar. Mina informanter berättar om höga målsättningar, prestationskrav, dålig självkänsla och skam över sina kroppar. För att tillfriskna behövs stöd. Men det vikigaste är att personen själv vill bli frisk, och själv ta ansvar för sitt tillfrisknande. Sjukdomen är individuell. Varje person, upplever sin sjukdom personligt men anorektikerna har också många styrkor i sin sjukdom.

Zorros märke : Manligt identitetsbygge i Per Pettersons roman "Jeg forbanner tidens elv"

Avhandlingens syfte är att belysa hur porträtten av jagberättaren Arvid och hans mor växer fram i Per Pettersons roman Jeg forbanner tidens elv. Det paradigm jag utgår ifrån är det psykoanalytiska. Förutom texter av Sigmund Freud och Jacques Lacan stöder jag mig på texter av Peter Brooks och Terry Eagleton. För en tolkning av Arvids sätt att berätta sin historia använder jag mig av James Phelans tankar kring den opålitliga berättaren . Analysen bygger på en närläsning av romanen och några av de intertexter som förekommer i den. Av dessa är särskilt myten om kung Oidipus samt berättelsen om Zorro centrala för förståelsen av Arvids personlighet och hur den manliga identiteten byggs. Andra centrala intertexter som granskas närmare är Erich Maria Remarques roman Triumfbågen och Somerset Maughams roman Den vassa eggen. Porträttet av mor belyses indirekt via den funktion hon har i Arvids berättelse. Arvids porträtt analyseras ur två olika perspektiv. I uppsatsens första del, Romanbygget , undersöker jag hur romanen är uppbyggd och hur bilden av Arvid formas genom vad han berättar om sin mor, sitt liv, sin bakgrund och sina uppväxtår. Det perspektiv som Konung Oidipus i Freuds tolkning av det antika dramat ger, lyfter, som en nyckel in i romanen, fram dynamiken mellan Arvid, mor och den övriga familjen. I romanen dödas far i psykisk bemärkelse, han blir medvetet föraktad och förbisedd som manlig förebild och identifikationsobjekt. Arvids fixering vid mor gör att han ser sig själv med hennes ögon. Också bröderna får sin gestalt som rivaler i kampen om mor. I ljuset av den oidipala problematiken framhåller jag Arvids olösta relation till familjemedlemmarna som den avgörande orsaken till Arvids misslyckanden i livet och hans oförmåga att forma en fungerande och stabil vuxenidentitet. Men jag föreslår också en tidig, omedveten fadersidentifikation, symboliserad av Zorro och Zorros magiska märke, som i sublimeringen eventuellt finner sin lösning i en dröm om att bli författare. I uppsatsens andra del Berättarrösten undersöker jag Arvids sätt att berätta utgående ifrån Phelans tankar kring den opålitliga berättaren . Jag analyserar några centrala avsnitt i romanen med avseende på hur berättarröstens och den implicita författarens framställningar överensstämmer eller skiljer sig ifrån varandra. I min läsning är Arvid en komplext pålitlig och opålitlig berättare. Arvid framhåller i sin berättelse och i sina återblickar ett tillrättalagt och i någon mån förskönat porträtt av sig själv, en livslögn vars upplösning enligt min mening antyds i de avslutande kapitlen. För min förståelse av psykoanalysens teori och hur den kan tillämpas i litteraturforskningen är Ludwig Wittgensteins tankar om bildens användning centrala. I avsnittet om Zorro tar jag kortfattat upp frågan hur psykoanalytisk litteraturtolkning kan leda vilse i form av övertolkning, det vill säga att analysen övergår i fantasi. En annan möjlig felkälla som jag lyfter fram i analysen är att romanen tolkas av en svenskspråkig läsare som eventuellt läser in andra nyanser i den norska texten, än vad författaren avsett. Jag tar också upp frågan om Arvid i Pettersons tidigare produktion och huruvida det är frågan om en fortgående berättelse om Arvid Jansen under olika livsbetingelser. Mitt intryck är att det inte är fråga om ett enhetligt personporträtt utan olika frågeställningar som modelleras ur samma material.

Konstruktiva och destruktiva former av språklig kommunikation i moderna arbetsorganisationer : - En teoretisk undersökning med kompletterande fallstudier av Leksands vårdcentral och Mora vårdcentral

A main aim with the essay “Constructive and destructive forms of language communication in modern work organizations” is to try to develop methods which can be used to measure and classify different forms of language communication. Methods that hopefully also can be used for analysis of in which ways dominating language communication forms affects employees health in modern work organizations.Quantitative methods have chiefly been used in the essay. A questionnaire study based on sociological research and psychoterapeutic research and practice has been used to collect data around communication in two work organizations (community health centers). Then communication has been classified in two main forms: constructive and destructive language communication.Results in the essay indicate that there are tendencies to links between high illness-absence and destructive communication in a work organization. In the work organization with the highest illness-absence, during a chosen period of inquiry (2005), a larger share of the employees stated that the communications in their organization were destructive, compared to the employees in the organization which showed the lowest illness-absence. Statistically secured links between high illness-absence and destructive communication have however not been observed.

Depression Hos Tonåringar : Möjligheter för tidig upptäckt och behandling av tonåringar med depressioner

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur tonåringar med depressioner tidigt kan upptäckas och få hjälp och vilken roll sjuksköterskan har i detta samt vad tonåringar själva tycker är viktigt i mötet med vården. Till resultatdelen har 17 vetenskapliga artiklar valts ut efter litteratursökning ifrån databaserna Cinahl, Elin och Pubmed. Depressioner hos tonåringar är ett allvarligt problem som innebär ett stort lidande och som i värsta fall kan leda till självmord. Förekomsten av depressioner hos tonåringar ökar och detta ställer allt högre krav på både skolhälsovård och primärvård. Resultatet visade att tonåringar i allmänhet hellre söker sig till skolhälsovården och ungdomsmottagningar än till primärvården och specialister. Genom att finnas nära tonåringarna har skolsköterskan och ungdomsmottagningar unika möjligheter att kunna upptäcka och hjälpa tonåringar som har depressioner eller nedstämdhet. För att öka möjligheterna till tidig upptäckt och behandling av tonåringar med depressioner är det viktigt att satsa resurser på skolhälsovård och ungdomsmottagningar. Det bör också spridas mer kunskap om systematisk screening som har visat sig vara ett värdefullt verktyg för att upptäcka depressioner.

Ett bortglömt föräldraskap : anknytningsprocessens förutsättningar, risker och främjande insatser vid adoption

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa och analysera kunskapsläget inom befintlig forskning om anknytningsprocessen mellan adoptivbarn och deras adoptivföräldrar och hur denna process kan främjas. Metod var en systematisk litteratur studie baserad på 32 artiklar. I resultatet fann författarna att en bra anknytning är en viktig bas för barns framtida utveckling samt att adoptivbarn löper större risk att drabbas av mental ohälsa jämfört med biologiska barn. En anknytningsrisk som kan drabba adoptivföräldrar är post adoption depression. Adoptivföräldrar behöver mer stöd jämförelse med andra föräldrar samt att det finns för lite stödåtgärder till adoptivföräldrar på barnhälsovården. Babymassage har visat sig vara en effektiv stödåtgärd för att stärka anknytningen mellan adoptivbarn och deras föräldrar. Motiverande samtal används inom pediatriken för att ge information till föräldrarna på ett effektivare sätt.

Självupplevd oral hälsorelaterad livskvalitet hos personer som överlevt akut hjärtinfarkt - en fall/kontroll studie

Syftet med studien var att undersöka om det förekommer skillnader i upplevelsen av oral hälsorelaterad livskvalitet hos personer som överlevt akut hjärtinfarkt jämfört med personer som inte har haft hjärtinfarkt.Studien genomfördes under åren 2001-2002 och alla personer som sökte vård vid ett mellanstort sjukhus i södra Sverige med diagnosen akut hjärtinfarkt och som överlevt infarkten inkluderades i studien. Kontrollgruppen bestod av vänner (n=69) till personerna som hade överlevt akut hjärtinfarkt samt personer (n=90) från en tidigare undersökning från samma sjukhus och som överensstämde i kön, ålder, socioekonomisk bakgrund och rökstatus. Totalt deltog 154 personer som överlevt akut hjärtinfarkt och 159 personer i kontrollgruppen.Mätinstrumentet som användes i studien var Oral Health Impact Profile (OHIP), vilket är ett frågeformulär för att mäta självupplevd munhälsorelaterad livskvalitet. Formuläret ger mått på dysfunktion, obehag och funktionshinder relaterade till munhålan. OHIP består av 49 frågor, fördelade över sju dimensioner: funktionsbegränsningar, fysisk smärta, psykiska problem, fysisk oförmåga, psykisk oförmåga, social oförmåga och handikapp.Resultatet visar att inga statistiskt säkerställda skillnader fanns mellan de personer som överlevt akut hjärtinfarkt och kontrollgruppen i de sju dimensionerna i OHIP. Det var få personer som upplevde besvär från munhålan som påverkade deras livskvalitet i båda grupperna. I denna studie framkom endast en statistisk säkerställd skillnad mellan de undersökta grupperna i påståendet att de upplevde att mat fastnat mellan tänderna (p-värde 0.024), vilket kan tyda på att användbarheten för OHIP är litet på denna patientgruppen. Fler studier krävs för att undersöka skillnader i upplevelsen av oral hälsorelaterad livskvalitet hos personer som överlevt akut hjärtinfarkt jämfört med personer som inte har haft hjärtinfarkt.

Den psykosociala arbetsmiljön utifrån modellen; krav, kontroll och socialt stöd : En jämförande studie mellan personal på offentligt och privat äldreboende

Studier har visat att äldre personer i behov av vård ökar vilket kan leda till att vårdpersonalen upplever högre krav. Detta kan i sin tur resultera i arbetsrelaterad stress och ohälsa hos personalen. Utifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell om krav, kontroll och socialt stöd kan man undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs på en arbetsplats. Enkäter delades ut i samarbete med enhetschefer på de båda äldreboendena. 40 undersökningsdeltagare ingick i studien. Syftet med föreliggande studie är att försöka urskilja om det finns skillnader mellan personalen på offentligt och privat äldreboende gällande den psykosociala arbetsmiljön utifrån modellen krav, kontroll och socialt stöd samt upplevelsen av arbetsrelaterad stress. H1, Det finns en relation mellan upplevelse av krav och upplevd arbetsrelaterad stress. H2: Det finns en relation mellan upplevelse av kontroll och upplevd arbetsrelaterad stress. H3: Det finns en relation mellan upplevelse av socialt stöd och upplevd arbetsrelaterad stress. H4: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av krav mellan offentlig och privat personal. H5: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av kontroll mellan offentlig och privat personal. H6: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av socialt stöd mellan offentlig och privat personal. H7: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av stress mellan offentlig och privat personal. H1-4 kan godtas. H5-7 kan förkastas. Resultaten diskuteras utifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell.

Äldres upplevelser av yrsel samt vårdåtgärder som kan förbättra det dagliga livet : En litteraturöversikt

Syftet: Var att beskriva äldres upplevelser av åldersrelaterad yrsel fysiskt, psykiskt och socialt samt att belysa vårdåtgärder som kan bidra till att förbättra dagligt liv. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie med artiklar hämtade från databaser inom vårdvetenskap/medicinsk vetenskap. Resultat: Yrsel kan upplevas som en svår funktionsnedsättning att leva med. En samsjuklighet till somatiska sjukdomar och korrelation till psykisk belastning är vanligt. Påverkan på sociala faktorer medför en begränsning i att klara sitt dagliga liv och sitt förhållande till omgivningen. Många saknade bekräftelse från hälso- och sjukvården. Vestibulär rehabilitering förbättrade symtom, balans och yrselrelaterade handikapp. Likaså har kognitiv beteendeterapi i kombination med vestibulär rehabilitering visat sig ha positiv effekt. Det fanns ett behov av individuellt utvecklade åtgärder och stöd med ett tvärprofessionellt perspektiv. Slutsats: Yrsel är ett svårt handikapp att leva med och ger konsekvenser såväl fysiskt, psykiskt samt socialt. Det är viktigt med en utvecklad och strukturerad sjuksköterskeroll där den äldre får stöd och rådgivning med möjlighet att diskutera strategier för att lära sig hantera yrseln. Rehabilitering samt undervisning om hur balanssystemet fungerar har visat sig vara värdefullt samt är dessutom kostnadseffektivt. Vidare fanns ett behov av äldres perspektiv i utvecklandet av vårdåtgärder i tvärprofessionell samverkan och det är viktigt att inte underskatta äldres upplevelser av yrsel.

Fysisk arbetsmiljö vid nätbaserad undervisning : En kartläggning vid Högskolan Dalarna

Denna rapport är en redovisning av ett arbete kring fysisk arbetsmiljö för lärare vid nätbaserad undervisning. Brister avseende den fysiska arbetsmiljön är identifierade fördelat på de tre områdena kontor, föreläsningssal och inspelningsmiljö. Även andra arbetsmiljöfaktorer som identifierats under arbetets gång är noterade. Önskemålet är att läraren i största möjliga mån ska slippa behöva tänka på tekniska förutsättningar. Förslag på lösningar ges för såväl föreläsningssal, inspelningsmiljö och kontorsrum. Utvecklingsmöjligheterna är många och genom att åtgärda bristerna i enlighet med föreslagna åtgärder samt att sprida framgångsfaktorer kan en förbättrad arbetsmiljö för lärare vid nätbaserad undervisning erhållas. Ett behov av en övergripande strategi för hur Högskolan Dalarna ska arbeta för att förbättra arbetsmiljön för lärare som arbetar med nätbaserad undervisning har identifierats, liksom att en samordnande person med ansvar för såväl fysisk, som psykisk och social arbetsmiljö vid nätbaserad undervisning utses.

En studie av GIH-studenters erfarenheter av friluftsliv och naturmiljöaktiviteter före utbildning

Syftet med denna studie var att med hjälp av en enkätmetod kartlägga blivande GIH-studenters erfarenhetsbakgrund avseende naturmiljöaktivitet, natursäkerhet och friluftsliv före utbildningen vid GIH. I denna enkätundersökning deltog 92 studenter som just påbörjat sina studier vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm höstterminen 2007. Av hela studentpopulationen som deltog i undersökningen var 48 % män och 52 % kvinnor. Av hela populationen som besvarat enkäten var 48 studenter från Lärarprogrammet, 26 studenter från Hälsopedagogprogrammet och 18 studenter från Tränarprogrammet. Enkäten introducerade följande definitioner: Naturmiljöaktivitet – aktivitet som bedrivs i naturen t.ex. orientering, simning, skridskor eller längdskidåkning och där aktiviteten är det väsentliga. Friluftsliv – Aktivitet och vistelse i naturmiljö i syfte att erhålla naturupplevelser samt stimulans och rekreation av psykisk och/eller fysisk art, med eller utan inslag av prestation och utan krav på tävlingsprestation. I skolan bedrivs friluftsliv alternativt naturmiljöaktivitet inom begreppet "Friluftsdag". I enkätens inledning fick deltagarna i undersökningen svara på frågor om ålder, kön, skolbakgrund samt utbildningsort. Resterande tio frågor avsåg att kartlägga erfarenheterna av naturmiljöaktivitet och friluftsliv på fritid och i skolan (grundskola och gymnasium). Frågorna omfattade huvudsakligen kvantifierade svar men även kortfattade beskrivningar förekom som klassificerades i efterhand. Deltagarna fick även gradera sina upplevda kunskaper och färdigheter inom exempelvis olika naturmiljöaktiviteter, miljökunskap (ekologi) samt övernattning och matlagning utomhus. I den avslutande frågan kartlades deltagarnas simkunnighet. En majoritet (ca 70 %) av både manliga och kvinnliga studenter som påbörjar sin utbildning vid GIH har endast en viss eller endast en liten erfarenhet av naturmiljöaktiviteter. Studenter från landsbygden utmärker sig inte när det gäller stor erfarenhet av naturmiljöaktivitet och friluftsliv, frekvensen är lägre hos dem som bott/studerat på landet jämfört med stadsbor. I jämförelsen rörande förekomsten av naturmiljöaktivitet i skolan och på fritiden ligger tonvikten på naturmiljöaktivitet. Endast en begränsad del av svaren representerar aktiviteter som är typiska för friluftsliv med fokus på vistelse och upplevelse av naturen. Friluftsdagarnas innehåll verkar ha divergerat så mycket att även s.k. arenaidrotter som t.ex. friidrott förekommer under friluftsdagarna. Det är viktigt att lärare i skolan och organisationer som verkar för friluftsliv är medvetna om distinktionen mellan naturmiljöaktivitet och friluftsliv. Om enbart naturmiljöaktiviteten fokuseras finns det risk för att naturupplevelsen förflackas och friluftslivet inte blir något annat än fysisk aktivitet i naturen.

ARBETSRELATERADE STRESSFAKTORER FÖR SJUKSKÖTERSKOR INOM AKUTSJUKVÅRDEN Litteraturöversikt

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor bidrar till hög andel sjukskrivningar. Inom akutsjukvården så är arbetstempot ofta högre än inom andra delar av sjukvården och omsättningen av patienter är stor. Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården är mer utsatta för stress. För att hantera stress så kan copingstrategier användas. Syfte: Syftet är att ta reda på vilka stressfaktorer som påverkar sjuksköterskans hälsa inom akutsjukvården, samt vilka copingstrategier som kan användas för att hantera dessa. Metod: Litteraturöversikt med tolv kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar som berör sjuksköterskan inom akutsjukvården, arbetsrelaterade stressfaktorer samt copingstrategier. Resultat: Det finns ett antal arbetsrelaterade stressfaktorer som bidrar till ohälsa och lidande för sjuksköterskan inom akutsjukvården. Copingstrategier som stöttning av kollegor, avlastande samtal, genomgång av verksamheten och mindfulness, bidrar till att den arbetsrelaterade stressen blir hanterbar och att hälsa uppnås Slutsats: Stressfaktorer som brist på sjuksköterskor, dödsfall eller sexuella övergrepp på barn, våld och hot från patienter och anhöriga, samt brister i arbetsmiljön bidrar till arbetsrelaterad stress. Copingstrategier kan hjälpa att motverka den stress som uppstår. Men för att copingstrategier ska fungera så är det viktigt att använda sig av de strategier som finns och att tid samt möjlighet finns på arbetsplatsen att utföra dessa.