Wie sollten pragmatische Phraseologismen lexikografisch dargestellt werden? : Modell eines Wörterbuchartikels für pragmatische Phraseologismen in einem deutsch-finnischen Spezialwörterbuch in elektronischer Darstellungsform

Pro gradu -tutkielmassani käsittelen pragmaattisia fraseologismeja ja sitä, kuinka ne pitäisi esittää elektronisessa saksa suomi-erikoissanakirjassa. Tutkielman tavoite on hahmotella sanakirja-artikkelin malli. Sanakirja on semasiologis-onomasiologinen, ts. käyttäjä voi etsiä siitä sekä tiettyä ilmaisua että tiettyä kommunikaatiotilannetta. Sanakirjan pääasiallinen kohderyhmä ovat kääntäjät, mutta se soveltuu myös kielenopiskelijoiden ja muiden saksan kielen kanssa tekemisissä olevien käyttöön. Tutkielman teoriaosuudessa käsittelen fraseologiaa, pragmaattisia fraseologismeja, niiden erityispiirteitä ja kääntämistä sekä työn kannalta merkityksellisiä leksikografian käsitteitä, sanakirjatyyppejä ja sanakirjojen rakenteita. Lisäksi esittelen elektronisten sanakirjojen ominaisuuksia. Onhan melko varmaa, että niiden käyttö yleistyy entisestään tulevaisuudessa mm. niiden helppo- ja nopeakäyttöisyyden vuoksi. Omassa kappaleessaan käsittelen pragmaattisia fraseologismeja leksikografisesta näkökulmasta ja nostan esille niiden esittämiseen liittyviä ongelmia, joista annan olemassa oleviin yksi- ja kaksikielisiin sanakirjoihin perustuvia esimerkkejä. Lopuksi hahmottelen parannusehdotuksiin perustuvan sanakirja-artikkelin teoreettisen mallin ja havainnollistan sitä kolmella esimerkkiartikkelilla. Fraseologian piiriin lukeutuvat pragmaattiset fraseologismit ovat suhteellisen uusi tutkimuskohde. Kontrastiivisia tutkimuksia kieliparissa saksa suomi on erittäin vähän, ja pragmaattisten fraseologismien kääntämistä ei myöskään ole juuri tutkittu. Pragmaattiset fraseologismit jaetaan yleensä kahteen ryhmään: rutiini-ilmaisuihin ja keskustelukiteytymiin. Rutiini-ilmaisut ovat tilannesidoksisia, kiteytyneitä ja pääsääntöisesti lauseenveroisia ilmaisuja, jotka toistuvat arkipäiväisissä kommunikaatiotilanteissa. Ne ovat syntaktisesti ja semanttisesti heterogeenisia, ja niiden funktiot ovat moninaisia: Rutiini-ilmaisuihin kuuluu monia kohteliaisuussanontoja, kuten tervehdyksiä ja toivotuksia, mutta myös hämmästystä, pelkoa, iloa, torjuntaa ym. ilmaisevia fraseologismeja. Keskustelukiteytymät sen sijaan ovat ei-idiomaattisia, esiintyvät epäitsenäisinä, ts. vain lausumaan upotettuina, eivätkä ne ole tilannesidoksisia. Keskustelukiteytymillä on monia kommunikatiivisia tehtäviä, kuten puheen jäsennys, puhekumppanin huomion kohdentaminen tai epävarmuuden ilmaiseminen. Ne ovat yleensä polyfunktionaalisia ja niitä voi usein varioida paljonkin. Kieltä käyttävien on hallittava sekä rutiini-ilmaisujen että keskustelukiteytymien käyttö kommunikaation sujuvuuden takaamiseksi ja kulttuuristen yhteentörmäysten välttämiseksi. Pragmaattisten fraseologismien esittäminen sanakirjoissa on monien tutkijoiden mukaan yhä nykyäänkin osin puutteellista. Perinteisen leksikografian metodit eivät riitä kuvaamaan pragmaattisia fraseologismeja riittävän tarkasti. Parannettavaa on sekä mikro- että makrostruktuurissa, ts. sanakirja-artikkeleissa, hakusanojen valinnassa ja järjestyksessä sekä siinä, minkä hakusanan alta ilmaisu on löydettävissä. Lisäksi ongelmia on sanakirjojen alku- ja lopputeksteissä ja hakusanojen välisissä viittaussuhteissa. Perehdyn tutkielmassani erityisesti mikrostruktuurien ongelmakohtiin. Löytämistäni esimerkeistä käy ilmi, että pragmaattisia fraseologismeja ei yleensä ole varustettu vastaavalla merkinnällä, ne on sijoitettu sanakirja-artikkeliin epäsystemaattisesti ja epäloogisesti eikä rutiini-ilmaisuja ja keskustelukiteytymiä ole erotettu toisistaan. Ilmaisusta ei aina ole annettu sitä muotoa, jossa se todellisuudessa toteutuu, mikä esim. hankaloittaa kielenoppijan mahdollisuutta oppia aktiivisesti käyttämään ilmaisua. Myös syntaktis-semanttiset tiedot ovat ajoittain liian niukkoja, samoin kuin pragmaattis-kommunikatiiviset tiedot, mikä on erittäin vakava puute. Pragmaattisten fraseologismien käyttöä on mahdotonta kuvailla ilman kyseisiä tietoja. Hahmottelemassani sanakirja-artikkelin mallissa jokainen ilmaisu on löydettävissä oman hakusanansa alta. Kääntäjiä ajatellen ilmaisulle annetaan mahdollisimman monia ekvivalentteja ja myös tietoa niistä. Artikkelissa selitetään tarkoin, mitä ilmaisu tarkoittaa ja miten sitä käytetään. Ilmaisun tyylistä, konnotaatioista, tekstispesifisyydestä, ajallisesta ja alueellisesta jakautuneisuudesta ja kommunikatiivisesta funktiosta annetaan yksityiskohtaisia tietoja. Linkeistä on mahdollisuus päästä katsomaan synonyymisten tai samaan tilanteeseen liittyvien ilmaisujen sanakirja-artikkeleita. Ilmaisuille annetaan esimerkkejä, jotka ovat peräisin sekä sanakirjoista ja autenttisista teksteistä että fiktiivisistä dialogeista ja niiden käännöksistä. Pragmaattisten fraseologismien kääntäminen on hankalaa monesta syystä, mm. siksi, että ne ovat kieli- ja kulttuurisidonnaisia ja polyfunktionaalisia. Kääntäjällä on oltava erittäin hyvän kielitaidon ja kulttuuritietämyksen lisäksi tietoa myös sekä lähde- että kohdekielen fraseologiasta. Pragmaattisten fraseologismien erikoissanakirja helpottaisi kääntäjien työtä merkittävästi.

Beskattningsrätt och skattskyldighet för kyrkan i Finland

Inom rättsvetenskap saknas grundforskning om kyrkoskatt. Det kan ha många orsaker. En renodlad skatterättslig forskning utan exkurser till andra vetenskaper är minst sagt otänkbar. Forskning inom ett gränsområde mellan teologi och rättsvetenskap måste inkludera drag av sociologi, politologi och ekonomi. Etik fr��n teologi och moral genom lag kan vara självklart. Förankrad i liberal rättsfilosofi kan också beskattningen förstås på ett annat sätt om en förankring i ett historiskt perspektiv tas med. Den evangelisk-lutherska kyrkan och den ortodoxa kyrkan har skatterätt i Finland. Hur har det kommit sig och vilken rätt har andra trossamfund? Detta försöker vi här belysa genom skilda infallsvinklar. Laglig reglering av offentligrättsliga samfunds skatteintag, med kyrkans uppgifter med tydligt mindre lagbundenhet som utgiftsfält, ger de sociala aspekterna och barmhärtighet stort inflytande. En tidvis sekulär stat och de nationella bindningarna med historisk förankring ger ett konglomerat av skilda lösningsmodeller. Genom olika förankringar i skilda kulturer och språk kan en nationell kutym uppstå som skiljer sig mycket fr��n andra. Dessutom kan speciella juridiska egenheter upptäckas. Vilken nationell modell man i en demokrati väljer, styrs av de politiskt stadfästa lagarna. Oberoende av kyrkans nationella ställning, ökar en större liberalism och fördragsamhet i en demokrati behovet av anpassning och nationell acceptans av andra religioner, vilket kan leda till ett behov av nya finansieringsmodeller för trossamfund.

Hur höra tyst kunskap? Utveckling av en metod för studier av tyst kunnande

Det tysta kunnandet utgör en stor del av kunskapsresursen både hos oss som individer och i arbetsorganisationerna. Trots att vi omger oss med böcker, manualer och databaser, som alla är exempel på explicit kunskap, så är det ”den rätta känslan”, erfarenheten och våra färdigheter som avgör om och hur vi klarar av våra uppgifter. Dessa begrepp är alla relaterade till den tysta dimensionen av kunskap. En dimension som traditionellt karaktäriserats som abstrakt, individuell, omedveten, praktisk, erfarenhetsbaserad och framför allt svår att uttrycka. Alla dessa är karaktärsdrag som ställt speciella krav inom kunskapsforskning och -ledning. Resultatet av detta är att både forskning och ledning av det tysta kunnandet har åsidosatts till förmån för forskning och ledning av explicit kunskap. Ett bidragande problem har varit bristen på lämpliga metoder för att ur ett företagsekonomiskt perspektiv studera och leda tyst kunnande. Ett annat problem har varit oklarhet i begreppet tyst kunskap. Detta har lett till brist på förståelse och/eller missförstånd. För att råda bot på svårigheten att uttrycka vårt tysta kunnande har människan utvecklat olika begrepp som i vår vardagskommunikation symboliserar tyst kunnande. Begrepp som intuition, människokännedom, förhandlingsförmåga och kultur används vanligt och med dem uttrycker vi den tysta dimensionen av kunnande. Dessa begrepp utgör även grunden för den intervjumetod som utvecklats för att empiriskt studera eller i ledningssyfte kartlägga tyst kunnande. Metoden använder dessa ”Epitet för Tyst Kunskap” (ETK) som bas för stimuluskort-intervjuer. Intervjuer som visat sig öka möjligheten att utforska och kartlägga tyst kunnande i organisationer oberoende av om man är forskare eller företagsledare.

Visst gör kunden en stor del av jobbet. Referensramar för kunders medverkan vid tillkomsten av konsumenttjänster

I detta arbete accentueras kunden som medverkande aktör vid tillkomsten av tjänster och specifikt då inom den konsumentorienterade sektorn, vilken är en naturlig del av vårt vardagsliv. Såväl kommersiella som icke-kommersiella tjänster beaktas och på denna grund står kundrollen i centrum. Detta är primärt parallellt med valet av perspektiv, vilket genomgående får en fundamental betydelse. Kunders aktiva medverkan framstår som en naturlig och väsentlig ingrediens inom tjänstesektorn, vilket understryks och poängteras i detta arbete inom ramen för en samlad bild av kunden i rollen som medverkande aktör. Därmed markeras betydelsen av att söka förstå fenomenet ”kundmedverkan” utifr��n en helhetssyn och med denna utgångspunkt tydliggöra en helhet, en samlad bild, och de delar som bygger och formar denna. Tre ingredienser aktualiseras härvid som tongivande och dessa präglar den bild som i detta arbete framträder av kunden som medverkande part. I ett första steg klarläggs sådana aktiviteter som bygger och formar kundens medverkan. Denne engagerar sig och presterar olika aktiviteter, insatser, vilka framstår som ett fundament i fenomenet. På denna grund skapas och formas kundens input i tjänsteprocessen, dennes processbidrag. Därmed fokuseras kundens processnära funktion, samtidigt som vikten av att parallellt uppmärksamma insatser respektive processbidrag betonas. Vidare klarläggs de effekter som kan uppkomma för såväl kunden själv som tjänsteorganisationen och andra inblandade kunder. Olika typer av effekter lyfts fram och tydliggörs med koppling till bland annat tidsrelaterade inslag. Kunders inflytande på såväl kvalitetsupplevelser som produktivitet är härvid av naturligt intresse. Teoretisk analys och begreppsutveckling har varit tongivande inslag i forskningsstrategin, samtidigt som perspektivfr��gan har intagit en avgörande position. Vidare har erfarenhetsbaserade bilder av ”kundens vardag” byggt en väsentlig grund, parallellt med teoretiska erfarenheter. I arbetet utvecklas och presenteras referensramar för kunders medverkan i tjänsteprocessen. Inom ramen för en samlad bild erbjuds härigenom möjligheter till analys av konsumentrelaterade verksamheter av skiftande karaktär. Detta framstår som väsentligt med hänsyn till de variationer som kan framträda inom tjänstesektorn.

Hur uppkommer värde för kunden?

Värdeforskningen inom marknadsföringen har traditionellt fokuserat på utbyten och det upplevda värdet av företagets produkter. Den gängse synen på värde har därför också utmärkts av en produktions- och transaktionsorienterad syn där värde anses produceras i företagets processer och sedan överlåts till kunden i samband med ett utbyte. I den här studien betraktas värde i stället ur ett kund- och relationsbaserat perspektiv. Utgångspunkten är att värde för kunden är något som företaget vare sig kan producera eller leverera. Kunden betraktas i den här studien därför som subjekt i sin egen värdeskapande process, medan varor, tjänster och kundens relationer till olika företag betraktas som resurser eller objekt i kundens egna värdeskapande aktiviteter. Tyngdpunkten flyttas fr��n företaget som värdeskapare till kunden som värdeskapare vilket innebär en omarbetad logik för värdeskapande. Det relationsbaserade perspektivet på värde vidgar ytterligare synen på hur värde uppkommer för kunden. Studien visar att kundens värdeskapande kontext omfattar mer än enbart produkten och den värdebedömning som görs i en köpsituation. Detta påtalar behovet av att man analyserar hur värde uppkommer för kunden över tiden och ur ett helhetsperspektiv. Studiens syfte är att analysera hur värde uppkommer för kunden – i vilka aktiviteter och med vilka resurser. Målet är att finna en balans i synen på relationen mellan kund och företag och att lära om hur företagets marknadsföringsprocesser kan utvecklas genom att kundens egna värdeskapande aktiviteter analyseras. Studien är inriktad på konsumentmarknaden och den empiriska miljön utgörs av bilägare som intervjuats med en longitudinell ansats. Avhandlingen utmynnar i en teoretisk referensram om hur värde uppkommer för kunden. Olika dimensioner av värdebegreppet identifieras och analyseras och en kund- och relationsbaserad värdeterminologi utvecklas. I stället för att analysera det upplevda värdet av företagets produkt uppmanas marknadsföraren här att analysera hur värde uppkommer för kunden som individ över tiden. Detta uppnås genom att företaget lär känna kundens värdeskapande kontext i syfte att förstå var (i vilka aktiviteter) och hur (under vilka premisser) värde uppkommer för kunden. På basis av denna information kan företaget ta ställning till sin roll i kundens värdeskapande process och även visionera om vilken roll företaget kunde ha.

887 sätt att se på svenskan i Finland - En redogörelse för en webbenkät genomförd hösten 2002

Föreliggande arbete är resultatet av ett experiment med en materialinsamlingsmetod. Vad händer om man lägger ut en enkät med fr��gor om språk på webben och låter den som vill leverera svar? Vilka är det som svarar och vad har respondentgruppens sammansättning för betydelse för resultatet, dvs. kan man lita på det och i vilken utsträckning i så fall? Kan en kvantitativ vinst, då många svarar, täcka en eventuell kvalitativ förlust, då man inte har kontroll över vilka de många är? Man anar att svarsmönstret med nödvändighet måste vara brokigt och strävar att täcka in så mycket av det som möjligt och då är webbalternativet värt att pröva på. Tanken att ta reda på vad språkbrukarna själva har för syn på sitt språk, och vad de har för synpunkter bl.a. på språkvården, var egentligen inte ny, men den hade fått ny aktualitet i samband med arbetet med Svenska språknämndens handlingsprogram för svenskan i Finland (Tänk om ... 2003). Webbenkäten är uppgjord så att den matchar en liknande undersökning som genomfördes som en traditionell postenkät 30 år tidigare. Webbenkäten gav många svar och respondenterna representerade många olika språkmiljöer. Det fanns fler likheter än olikheter mellan svaren i webbenkäten 2002 och i enkätundersökningen 1972. En skillnad som dock märktes var att respondenterna i dag inte uppfattar svenskan i Finland som ålderdomlig, utan snarare karaktäriserar den som finskpåverkad. En påfallande likhet var känslan för det mest finlandssvenska, nämligen de specifikt finlandssvenska orden och uttrycken samt inslagen av finlandssvensk dialekt.