Still feeling it: the time course of emotional recovery from an attentional perspective

Emotional reactivity and the time taken to recover, particularly from negative, stressful, events, are inextricably linked, and both are crucial for maintaining well-being. It is unclear, however, to what extent emotional reactivity during stimulus onset predicts the time course of recovery after stimulus offset. To address this question, 25 participants viewed arousing (negative and positive) and neutral pictures from the International Affective Picture System (IAPS) followed by task-relevant face targets, which were to be gender categorized. Faces were presented early (400–1500 ms) or late (2400–3500 ms) after picture offset to capture the time course of recovery from emotional stimuli. Measures of reaction time (RT), as well as face-locked N170 and P3 components were taken as indicators of the impact of lingering emotion on attentional facilitation or interference. Electrophysiological effects revealed negative and positive images to facilitate face-target processing on the P3 component, regardless of temporal interval. At the individual level, increased reactivity to: (1) negative pictures, quantified as the IAPS picture-locked Late Positive Potential (LPP), predicted larger attentional interference on the face-locked P3 component to faces presented in the late time window after picture offset. (2) Positive pictures, denoted by the LPP, predicted larger facilitation on the face-locked P3 component to faces presented in the earlier time window after picture offset. These results suggest that subsequent processing is still impacted up to 3500 ms after the offset of negative pictures and 1500 ms after the offset of positive pictures for individuals reacting more strongly to these pictures, respectively. Such findings emphasize the importance of individual differences in reactivity when predicting the temporality of emotional recovery. The current experimental model provides a novel basis for future research aiming to identify profiles of adaptive and maladaptive recovery.

Modulation of stretch-induced myocyte remodeling and gene expression by nitric oxide: a novel role for lipoma preferred partner in myofibrillogenesis

Prolonged hemodynamic load as a result of hypertension eventually leads to maladaptive cardiac adaptation and heart failure. The signalling pathways that underlie these changes are still poorly understood. The adaptive response to mechanical load is mediated by mechanosensors which convert the mechanical stimuli into a biological response. We examined the effect of cyclic mechanical stretch on myocyte adaptation using neonatal rat ventricular myocytes with 10% (adaptive) or 20% (maladaptive) maximum strain, 1Hz for 48 hours to mimic in vivo mechanical stress. Cells were also treated with and without L-NAME, a general nitric oxide synthase (NOS) inhibitor to suppress NO production. Maladaptive 20% mechanical stretch led to a significant loss of intact sarcomeres which was rescued by LNAME (P<0.05, n≥5 cultures). We hypothesized that the mechanism was through NOinduced alteration of myocyte gene expression. L-NAME up-regulated the mechanosensing proteins Muscle LIM protein (MLP (by 100%, p<0.05, n=4 cultures)) and lipoma preferred partner, a novel cardiac protein (LPP (by 80%, p<0.05, n=4 cultures)). L-NAME also significantly altered the subcellular localisation of LPP and MLP in a manner that favoured growth and adaptation. These findings suggest that NO participates in stretch-mediated adaptation. The use of isoform selective NOS inhibitors indicated a complex interaction between iNOS and nNOS isoforms regulate gene expression. LPP knockdown by siRNA led to formation of α-actinin aggregates and Z-bodies showing that myofibrillogenesis was impaired. There was an up-regulation of E3 ubiquitin ligase (MUL1) by 75% (P<0.05, n=5 cultures). This indicates that NO contributes to stretch-mediated adaptation via the upregulation of proteins associated mechansensing and myofibrillogenesis, thereby presenting potential therapeutic targets during the progression of heart failure. Keywords: Mechanotransduction, heart failure, stretch, heart, hypertrophy

Ätsvårigheter efter stroke : Upplevelser och stöd

Syftet med litteraturstudien var att belysa strokepatienters upplevelser av måltissituationen samt beskriva de vanligaste ätsvårigheterna som strokepatienter kan ha samt att undersöka hur vårdpersonal kan hjälpa vid ätsvårigheter. Studien genomfördes som en litteraturstudie som baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes via hörskolan dalarnas sökmotorer/databaser och sökorden som kombinerades var dysphagia, eating situation, nursing, nutrition och stroke. Artiklarna granskades enlig modifierade granskningsmallar. Resultatet visar på att strokedrabbade kunde uppleva sina svårigheter vid måltiden som pinsamma. Patienterna hade en strävan att återgå till det normala. Vanliga ätsvårigheter var att stokepatienterna hade tugg och sväljproblem och att patienterna hade en dålig sittposition under måltiden. Några hade svårt att transportera maten till munnen och hade nedsatt vakenhet under måltiden och smak och luktförändringar var vanliga. Det stöd som vårdpersonal kunde ge strokepatienterna med sväljsvårigheter var att anpassa konsistensen på mat och dryck. Genom att göra läpp och tungövningar och sväljträning kunde sväljförmågan förbättras för patienter med dysfagi. Resultatet visade även att de som vårdats på rehabiliteringsavdelning hade förbättrad sittposition samt lättare att transportera maten till munnen och mindre påverkade sväljsvårigheter.

Slöjdlärarare och den lokala pedagogiska planeringen : Ett arbete i hur slöjdlärare förhåller sig till den lokala pedagogiska planeringen i undervisningen

Syftet med mitt arbete är att få inblick i hur slöjdlärare arbetar med den Lokala pedagogiska planeringen (LPP) och vilken funktion den fyller. Studiens fokus ligger i hur slöjdlärana använder den lokala pedagogiska planeringen under lektioner och hur de arbetar fram den. För att få svar på mina frågeställningar genomförde jag intervjuer med slöjdlärare. Mitt resultat visar att slöjdlärana inte får mycket tid till att skriva sin LPP vilket leder till att de ofta får sitta hemma på sin fritid och skriva. De anser att den är ett bra stöd för dem själva och även för eleverna under lektionerna. Undersökningen visar även att lärarna har nytta av den lokala pedagogiska planeringen, som de menar är ett uppdrag som påförts dem "uppifrån". Genom undersökningen har jag fått större förståelse för vilken nytta den lokala pedagogiska planeringen kan ha för lärare och elever i undervisningen.

Samhällets utvecklings- och omställningsförmåga: Framgångsrik skolutveckling för lärares arbete med och elevers lärande i energi, resurs, klimat och hållbarhet : Rapportering av forskningsinsatseri skolutvecklingsprojektet ”KNUT”

Skolutvecklingsprojektet ”KNUT” genomförs i fyra större regioner i Sverige, från Kalmar län och Östergötland i södra Sverige via Dalarna till region ”Biofuel” i norra delarna av landet. Det övergripande syftet med projektet är att arbeta med samhällets påbud om att undervisning i områdena energi, resurs, klimat och hållbarhetsperspektiv behöver ha en starkare position, som en del av den grundläggande utbildningen. Till utvecklingsdelarna har forskningsinsatser genomförts. I varje region finns en mängd olika aktiviteter. Forskningen har inriktat sig på några av dessa med ett följeforskningsupplägg. I Kalmar län har projektet ”Tjejresan” (Kapitel 2) studerats. I Östergötland har lärares arbete med lokala pedagogiska planeringar följts (Kapitel 3). I Dalarna har projekten ”Energijakten” (Kapitel 4), ”Energiutmaningen” (Kapitel 5) och ”Sommarlovsentreprenörerna” (Kapitel 6) beforskats. Längst i norr har lärares arbete med projektarbeten och lärares kollegiala nätverk studerats (Kapitel 7). Till detta har en metastudie genomförts (Kapitel 8), för att utveckla en modell som tydliggör framgångsfaktorer för skolutveckling. Modellen har sin empiriska grund i delprojekten och har utvecklats och testats gentemot dessa. Projektet ”Tjejresan” i Kalmar län har handlat om den problematik som rör bristen på kvinnliga sökande till utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Projektet har involverat kvinnliga elever, som i gymnasieskolan valt sådana utbildningsinriktningar. I projektet har eleverna besökt aktörer utanför skolan som arbetar inom områdena energi, resurs, klimat och med hållbarhetsfrågor för att inspirera till kvarhållande samt framtida val inom dessa utbildningsområden. Positiva förebilder har utgjort ett viktigt inslag. Forskningen har handlat om att uppmärksamma elevernas perspektiv på dessa aktiviteter. Empiri har samlats genom enkätinsamling samt deltagande med observations- och intervjumetodik. Resultaten visar att lärare som eleverna mött tidigare och deras hantering av ämnesinnehållet var viktigt för elevernas val till gymnasieskolan, liksom andra viktiga personer i deras omgivning samt tron på en utbildning med stora valmöjligheter. Tjejerna i ”Tjejresan” resonerar också om att skolans sätt att framställa innehållet ofta saknar sammanhang och diskussion samt att de upplevt besöken utanför skolan som viktiga för att förstå något om kunskapens användning. Eleverna talar om att de fått en verklighetsanknytning. Eleverna knyter på så vis aktiviteterna till sitt lärande i skolan, men de talar även om inspiration inför vidare studier. Diskussionen om resultaten är knutna till frågor om utökat samarbete och medvetenhet mellan olika aktörer, betydelser av lärande i och utanför skolan samt läraruppdragets förändrade roll. I kapitel 3 redogörs för lärares arbete med långsiktiga pedagogiska planeringar (LPP). Samarbete mellan lärare i skolor samt mellan stadier för att skapa en förståelse för innehållets progression och vad som görs i olika delar av skolsystemet har studerats. Empiri har samlats från de lärare som arbetat med att upprätta LPP i form av enkäter i samband med att arbetet startade och implementerades. Resultaten visar två huvudinriktningar. En grupp lärare svarar att arbetet varit framgångsrikt i termer av att det funnits stöd och uppmuntran, att det skapar viktiga diskussioner i arbetslag och att det utvecklat undervisningen. Andra har varit mer tveksamma. Majoriteten av lärare var positiva inför möjligheten att sprida LPP till kollegor när arbetet startade, men många fler var tveksamma i samband med implementeringen. Eleverna har i princip inte varit involverade alls i dessa arbeten utan behandlas som mottagare av undervisning när arbetet med LPP är genomfört. Resultaten diskuteras gentemot betydelse av involvering, förhärskande skolkultur, kollegialt lärande och specifikt elevers involvering. Kvaliteter inom dessa områden är diskuterade som troliga för att ytterligare utveckla arbetet. I projektet ”Energijakten” har årkurs 8 elevers besök på ett science center, Framtidsmuséet i Borlänge, studerats. Empiri är samlad från lärare, som tidigare deltagit i dessa aktiviteter, deltagande observationer under energijaktsdagar samt intervjuer med lärare och personal från Framtidsmuséet. Resultaten visar att lärare uppfattar att deras elever blivit mer medvetna om och ökat sina kunskaper om energifrågor. Resultaten varierar dock mellan olika skolor. I vissa resultat beskrivs en skolkultur där schemabrytande aktiviteter välkomnas och uppmuntras. På dessa skolor tas inspiration och erfarenheter från besöken vidare. I andra delar av resultaten beskrivs en skolkultur där olika problem skapar hinder för utveckling. För att projektet ska få utökat genomslag skulle olika skolor behöva en variation av stöd och insatser, som är anpassade till olika förutsättningar. Resultaten diskuteras i relation till behov av projektkontextualisering.”Energiutmaningen” (Kapitel 5) handlar om att öka barns intresse för energi- och miljöfrågor samt stärka lärare i sådana arbeten. Forskningen har handlat om deltagande observationer och gruppintervjuer med elever och lärare. Resultaten visar att eleverna är positiva till materialet och att de fått ökade kunskaper om vad energieffektivisering innebär. Eleverna menar också att de har praktisk vardagsnytta av kunskaperna de lärt sig i skolan. Även lärarna är positiva till projektet och anser att det fungerar bra. Vissa lärare har dock svårigheter med att se hur områden, som energi, resurs, klimat och hållbarhet, ska kunna läggas in på befintliga skolämnen och talar om dessa som nya områden. Att projektet sätter avtryck och uppskattas av lärare och deras elever diskuteras i relation till betydelsen av involvering och delaktighet. Betydelse av förankring på en skola, lärargruppens förutsättningar samt respekt för omständigheter som finns i en lokal miljö med stöd från projektledning lyfts fram och diskuteras som viktiga kvaliteter. Sommarlovsentreprenörerna (Kapitel 6) är en aktivitet som pågår utanför skolan under sommarlovet. Elever i åldrarna 14-20 år arbetar med att starta och driva ett eget företag med miljö- och hållbarhetsfokus. Forskningen har samlat empiri genom intervjuer med konceptansvarig, handledare, coacher, deltagare i projektet, samt representant för Falu kommun. Resultaten visar att aktiviteterna lever upp till syftet med att lyfta in frågor om miljö och hållbarhet i arbetet. Resultaten indikerar att konceptet skapar ett engagemang hos ungdomarna. Diskussionen förs i relation till att redan befintliga verksamheter kan ta in nya frågor. Det behövs inte alltid nya projekt för att energi, resurs, klimat och hållbarhet ska bli en starkare del av ett lärande. Resultaten indikerar också att framgång i energiutmaningen rymmer kvaliteter som att deltagarna äger uppgiften samt att de förstår mening och relevans kopplat till vad de håller på med i aktiviteten. Kapitel 7 handlar om lärarnätverk och projektarbeten i gymnasieskolan. Särskilt energifrågor och energiomställning lyfts fram. Kring arbetet med projektarbeten finns ett etablerat lärarnätverk, som erbjuder stöd till elever. I arbetet ingår också en stipendietävling. I arbetet förekommer näringslivskontakter så projektet rymmer, precis som ”Tjejresan” (Kapitel 2), skolans relationer med aktörer i samhället. Forskningen har handlat om vilka avtryck dessa aktiviteter sätter i form av framtida studier och yrkesval. Empirin är samlad genom intervjuer med lärare, samt genom uppföljande intervjuer med tidigare elever. Vidare har en innehållsanalys genomförts av projektarbeten. Resultaten visar att lärarna är positiva till nätverket och upplever stöd från skolledning. Lärarna är positiva till den fortbildning de blivit erbjudna i nätverket. Resultaten indikerar att nätverket har betydelse för lärarnas långsiktiga engagemang för frågor om energiomställning, hållbar utveckling och miljöfrågor. De tidigare eleverna beskriver att skolans verksamhet med stipendier var något positivt. Däremot är de inte lika tydliga med att koppla dessa skolaktiviteter till val av framtida utbildning och yrkesliv. De beskriver istället att deras intresse för naturvetenskap och teknik grundlades tidigt. Aktiviteterna har haft en funktion i att uppmuntra och skapa stolthet. Resultaten diskuteras i relation till lärare som nyckelpersoner för att föra in kvaliteter i relationen mellan skola och omgivande samhälle. Lärarnas engagemang, samt långsiktigheten genom ett nätverk, borgar för att projektet övergår till en process och blir en del av skolans verksamhet. Involvering av lärare och deras elever i meningsfulla aktiviteter, diskuteras som en förutsättning för att energi-, miljö- och hållbarhetsfrågor ska bli en del av skolans genomförande.Kapitel 8 redovisar ett sätt att modellera frågor om skolutveckling, som tydliggör olika faktorsteg i de processer som uppstår. Modellen är utvecklad ifrån tidigare teoribildning och anpassad till skolans verksamhet. Faktorerna Visionen, Lokal organisation, Yttre aktörer, Nyckelpersoner, Produkt, Mottagare, Resultat, samt Andra faktorer har identifierats. Modellen testades på några av de olika delstudierna. Resultaten visar att modellen kan användas och att den strukturerar och identifierar kritiska steg i de processer som uppstår vid skolutveckling. Faktorerna är inte statiska utan har en dynamisk karaktär. De kan vara svåra att påverka, definiera och möta. Eftersom varje projekt är unikt kräver modellen en flexibel användning. Syftet har inte varit att identifiera en slutgiltig modell, som är det rätta sättet att uppfatta skolutveckling. Den har utvecklats för ett sätt att analysera ett projekt, för att identifiera kritiska faktorer och steg i de processer som kan uppstå. Testningen av modellen illustrerar exempel på användbarhet.Denna rapport redovisar dessa sju delstudier tillsammans med ett introducerande kapitel, som ger en fördjupad och kritisk framställning av olika forskningssammanhang. Kapitel ett utgör på så vis en tolkningsram, samtidigt som det identifierar möjligheter och hinder, som kommande projekt och studier behöver ta sig an. I kapitel ett identifieras ett antal utmaningar, som kan kallas för ramfaktorer. De utgör kontexter, yttre ramverk, som behöver hanteras i skolutvecklingsprojekt. De är identifierade som viktiga att hantera i de processer som kan uppstå vid skolutveckling. De utgör på så vis kritiska faktorer, som kan bidra till att skolutvecklingsprojekt inte når hela vägen in i klassrum.Den första ramfaktorn handlar om relationer mellan det nationella, regionala och lokala. Det uppstår förskjutningar på olika nivåer i dessa relationer. En viktig fråga är därför var problem, som uppstår på de olika nivåerna hanteras. I det nationella ingår till exempel skolans uppdrag, påbud från olika aktörer och projektsatsningar. Det finns tidigare forskning, som har kunnat visa att förändringar på den nationella nivån har begränsad inverkan på det som händer i klassrum. Det tillkommer villkor i skolans omsättning av uppdraget, som på den lokala nivån bidrar till att förskjuta utbildningens genomförande i olika riktningar. Syn på lärande och lärares arbete med elevernas involvering är viktiga delar i detta. Det uppstår asymmetrier i relationen nationellt – lokalt, som behöver förstås för att kunna tolka, hantera och utveckla läraruppdraget. Därför behövs också en kunskapsuppbyggnad kring dessa förhållanden. I avsnitt 1.2 utvecklas dessa resonemang. Att hjälpa lärare förstå skolans roll i samhällsutvecklingen och hur utbildningens funktion varierar i tid är en ytterligare ramfaktor, som också skapar motiven för betydelse av undervisning inom områdena energi, resurs, klimat och hållbarhetsperspektiv. Den historiska förankringen är viktig för att förstå något om skolans situation, som den ser ut idag. Om skolutvecklingsprojekt startar, med ambitioner att förändra kan den historiska förankringen involvera aktörer i varför sådana arbeten är angelägna. Om syftet med olika satsningar istället är oklart kommer åtgärder tendera att ibland bli planlösa. Planlösa i bemärkelsen att de saknar förankring. Det är förankringen som kan bidra till att hålla en riktning. Ett sätt att göra detta mer konkret är att diskutera undervisningsinnehållets identitet och legitimitet. Om sådana mer grundläggande förhållanden blir oreflekterade är det svårt att förstå och tolka skolans uppdrag. Detta utvecklas i avsnitt 1.3. Möten med innehållet i och utanför skolan utgör en tredje ramfaktor och finns beskrivet i avsnitt 1.4. Samhällets utveckling skapar nya förutsättningar för lärande. I flera av delstudierna återkommer frågor som handlar om samarbeten. Det kan röra arbete inom en skola, mellan skolor och med andra aktörer i samhället. Individer kommer idag i kontakt med innehållet på olika sätt. Levd erfarenhet genom deltagande i handling utgör en aspekt av erfarenheter. Allt viktigare blir olika representationer. Det finns en mängd andra aktörer som idag exponerar samma innehåll som skolan, fast på andra sätt. Medierad erfarenhet ingår därför som en allt viktigare förutsättning för lärande. Individers erfarenhetsrepertoar av ett innehåll ser annorlunda ut idag jämfört med tidigare generationers. Tillgängligheten till olika sätt att hantera innehållet ökar. Särskilt intressant blir detta när skolan förväntas samarbeta med externa aktörer. Science center utgör ett sådant exempel på resursmiljö för skolan. Hur kan miljöer utanför skolan engageras, för att berika lärandet i skolan? I kunskapsbegreppet ingår dels att sätta namn på saker, dels att förstå, men också att sätta sig in i kunskapens användning. Dessa tre dimensioner av kunskap är bärande för utbildningens uppdrag. Hur kan utbildningen komponeras så att kunskapsbegreppet tas på allvar? Vidare har Goda möten identifierats som en angelägen ramfaktor, och finns återgivet i avsnittet 1.5. På vissa skolor sker utvecklingsarbete och på andra inte. Vissa lärare ser hinder när andra ser möjligheter. Förhärskande skolkulturer, konkurrerande verksamheter och svårigheter med att se hur innehåll som energi, resurs, klimat och hållbarhet får plats i befintliga skolämnen är exempel på sådant som påverkar utveckling. Olika skolor har olika behov. Hur ser det goda mötet ut, en framgångsrik dialog, som möter, respekterar och förmår hantera variationer i förutsättningarna? Betydelse av medverkan, äkta involvering, förankring och att skapandet av ny kunskap baseras på den kunskap som redan finns är exempel på viktiga utgångspunkter för en fungerande pedagogik. Vidare redovisas i avsnittet 1.6 en fördjupad framställning kring hållbarhetsperspektiv där innehållsfrågans eftersläpning lyfts fram som en kritisk ramfaktor. Flera exempel på forskning återges, som pekar på behovet av att förstå diskussioner om samhällsomställning i relation till konkreta innehållsområden. Energi-, miljö- och hälsoområdena är tydligt diskuterade. Kopplingar mellan ekologiska och ekonomiska perspektiv har dominerat diskussioner, ofta på bekostnad av sociala. Förståelse för människans resursanvändning, och för ekonomisk utveckling är beroende av upplysning om relationen mellan människa och natur. Det pågår en debatt om det behövs ett eget skolämne för att något om hållbarhet ska bli en del av utbildningen eller om uppdraget kan formuleras och organiseras som alla lärares angelägenhet. Om grundläggande utbildning, ska handla om upplysning om kulturen, för individers rätt till att bilda sig en egen åsikt i viktiga frågor krävs ett uppdaterat utbildningssystem, som har kapacitet att göra viktigt innehåll tillgängligt. Frågan har en allvarsam underton. Den handlar i grunden om ett samhälles förmåga att involvera individer i verkliga samhällsfrågor, som upplyser om kulturen. Alternativet kan bli bidrag till känslor av utanförskap. En kunskapsuppbyggnad kring vad olika utbildningsinriktningar betyder för ett samhälles möjligheter till utveckling och omställning, kommer spela en avgörande roll i den utveckling som kommer. I avsnitt 1.7 finns en kritisk redogörelse för utbildningens förmåga att förbereda för vidare studier och samtidigt ge alla elever en allmänbildning. Utbildningens förmåga att vara såväl rekryterande som allmänbildande är identifierad som en sjätte ramfaktor. Om samhället står inför energiomställning, att hantera miljö- och hållbarhetsfrågor behövs expertis. Lika viktigt är en allmänbildad befolkning. Projekt som tar sig an dessa utmaningar behöver balansera. I avsnittet 1.7 redovisas brister i begreppsanvändning i sådana diskussioner. Finns det ett rekryteringsproblem och vad har det i så fall för karaktär? Två konkreta empiriska underlag om rekrytering till gymnasie- och högskolenivå visas, som också indikerar ett behov av att väga in reformeffekter i diskussioner om elevers bristande intresse för vissa utbildningsval. Det empiriska underlaget visar bland annat att högskolesatsningen på 1990-talet i stort ledde till massutbildning inom samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Sverige verkar inte ha lyckats förändra rekryteringen varken inom områdena naturvetenskap, matematik och data eller inom teknik och tillverkning. Avsnitt 1.7 ställer ett antal kritiska frågor om utbildningens situation, som försöker fånga problematikens karaktär. Allvaret i detta handlar om att bygga upp kunskap så att frågor blir rätt formulerade, att projekt inriktar sig på verkliga orsaker till oönskade effekter samt att ansvarsförhållanden blir tydliggjorda i utrop om olika åtgärder. Sveriges förmåga till energiomställning, att hantera miljöutmaningar, hälsoproblem och hållbarhetsperspektiv kräver å ena sidan en utbildning som förbereder för vidare studier och rekryterar framtidens expertis. Lika viktigt är att utbildningen är komponerad så det finns en kapacitet att allmänbilda alla, förbereda för samhällsliv och deltagande i kulturen. En modern utbildning ska kunna hantera båda uppdragen. Ett samhälle blir troget sig självt när det upplyser om och inkluderar sin befolkning i det som är angeläget i kulturen. På så vis är ett uppdaterat utbildningssystem ryggraden i en demokratisk samhällsordning. Att fördunkla viktigt innehåll, hänger samman med utanförskap, känslor av exkludering och att skolan inte upplevs som en meningsfull miljö. På en övergripande nivå visar resultaten att områdena energi, resurs, klimat och hållbarhet skulle kunna utgöra delar av nya visioner för utbildningen. Det skulle kunna öka Sveriges konkurrenskraft och bidra till individers inkludering i verkliga utmaningar. Områden som behöver utvecklas för en sådan inriktning är lärares förståelse för relationer mellan det nationella, regionala och lokala. En sådan förståelse är nödvändig för att kunna tolka skolans uppdrag och omsätta det i konkret undervisning, där elevernas förutsättningar för lärande ingår. Lärare behöver också förstå sitt arbete mer i relation till samhällsutveckling och utbildningens funktion. En sådan förståelse ger identitet åt utbildningens innehållsaspekt. Om utbildningen ska förbereda för samhällsliv, måste samhällslivet vara en utgångspunkt för utbildningen. Skolan är inte ensamt om upplysningsfunktionen. Individer möter innehållet både i och utanför skolan. Skolan ska inte vara i konkurrens med omgivande samhälle. Variationer i innehållets hantering kan utgöra en resurs. Goda möten, som väger in skolkultur, uppdaterar befintliga skolämnen, skapar medverkan och förankring är viktiga. Att lyfta enskilda lärare, som sen ska entusiasmera sina kollegor kan vara en svår väg att gå. Resultaten i detta arbete indikerar snarare betydelsen av lärares deltagande i utvecklingsprocesser, i vilka även eleverna borde ingå i om det ska hända något i den konkreta undervisningens genomförande. Vi lever i ett samhälle som har genomgått modernisering. Visionerna om att bygga och konstruera välfärd är förbi. Samhället har idag svårt att formulera nya visioner. Om vi inte vet vad vi ska hålla på med några generationer framåt, är det inte konstigt om utbildningens funktion blir svår att formulera. Det är vanskligt att säga något om framtiden, men det är också knepigt att dra slutsatsen att skolan ska fortsätta undervisa det innehåll, som bistod det förra samhällsprojektet. Då är det den situationen vi ska tala om. Vad behöver lärare för stöd i detta? Lever vi kvar i en föreställning om att skolan är en plats som ska leverera svar? Exakta svar, för ett industrisamhälles förmåga till utveckling. Alternativ skulle kunna handla om utbildningens kapacitet att bistå samhällets behov av energiomställning och hantera människans resursanvändning med miljö- och hälsokonsekvenser i hållbarhetsperspektiv. Berättelsen om samhällets utveckling och på vilket sätt utbildningen spelar roll, dess funktion, skulle kunna utgöra ett klister mellan det som är viktigt och lärares vardag. Det skulle kunna ge en riktning, som en skylt, i vilken angelägenheten och motivationen för att arbeta med energi, resurs, klimat och hållbarhetsfrågorna ingår. Utbildningen behöver bli förknippad med berättelsen. Ge lärare chansen att äga en sådan utvecklingsprocess tillsammans med sina elever. Det är när de ser förtjänsterna med en sådan process, som det kommer hända viktiga saker i klassrum.

Development of a rabbit's urethral sphincter deficiency animal model for anatomical-functional evaluation

Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de São Paulo (FAPESP)

Implant osseointegration in circumferential bone defects treated with latex-derived proteins or autogenous bone in dog's mandible

Background: In sites with diminished bone volume, the osseointegration of dental implants can be compromised. Innovative biomaterials have been developed to aid successful osseointegration outcomes. Purpose: The aim of this study was to evaluate the osteogenic potential of angiogenic latex proteins for improved bone formation and osseointegration of dental implants. Materials and Methods: Ten dogs were submitted to bilateral circumferential defects (5.0×6.3mm) in the mandible. Dental implant (3.3×10.0mm, TiUnite MK3™, Nobel Biocare AB, Göteborg, Sweden) was installed in the center of the defects. The gap was filled either with coagulum (Cg), autogenous bone graft (BG), or latex angiogenic proteins pool (LPP). Five animals were sacrificed after 4 weeks and 12 weeks, respectively. Implant stability was evaluated using resonance frequency analysis (Osstell Mentor™, Osstell AB, Göteborg, Sweden), and bone formation was analyzed by histological and histometric analysis. Results: LPP showed bone regeneration similar to BG and Cg at 4 weeks and 12 weeks, respectively (p≥.05). Bone formation, osseointegration, and implant stability improved significantly from 4 to 12 weeks (p≤.05). Conclusion: Based on methodological limitations of this study, Cg alone delivers higher bone formation in the defect as compared with BG at 12 weeks; compared with Cg and BG, the treatment with LPP exhibits no advantage in terms of osteogenic potential in this experimental model, although overall osseointegration was not affected by the treatments employed in this study. © 2009 Wiley Periodicals, Inc.

Elementos algébricos para a noção de poucos e sua formalização em sistemas lógicos dedutivos

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES)

Efeito do uso de diferentes inoculantes microbianos à fresco e liofilizados sobre a silagem de sorgo

Na conservação de alimentos para animais, os inoculantes microbianos são empregados na busca da melhoria do padrão de fermentação de silagens, por meio do estímulo ao desenvolvimento populacional dos microrganismos benéficos deste processo conservativo, como acontece para as bactérias produtoras de ácido lático, em detrimento a inibição dos microrganismos indesejáveis, tais como leveduras e clostrídios. O estudo proposto avaliou o efeito do uso de diferentes inoculantes microbianos à fresco e liofilizados utilizando a cultura do sorgo [Sorghum bicolor (L.) Moench], como matéria-prima para ensilagem, a fim de indicar a possibilidade do emprego de inoculantes microbianos desenvolvidos no nosso país. Foram realizados dois experimentos, em um mesmo silo, Experimento 1 (tratamentos com inoculantes liofilizados, na região superior do silo) e Experimento 2 (tratamentos com inoculantes à fresco, na região inferior do silo), com cinco tratamentos e três repetições por silo, sendo os tratamentos caracterizados como controle (sem inoculante), inoculante microbiano comercial (IC) e distintos inoculantes confeccionados à partir de bactérias láticas isoladas da planta de sorgo: Lactobacillus plantarum, Lactobacillus paracasei e Lactobacillus rhamnosus. Quando da ensilagem, foram utilizados três silos experimentais de madeira, que foram abertos em distintos períodos, ou seja, 1, 3 e 28 dias após a ensilagem. Foi utilizado o delineamento experimental em parcelas subdivididas no tempo, no qual os três períodos de abertura foram às parcelas e os cinco tratamentos as subparcelas, em delineamento inteiramente casualizado. No experimento 1, os teores de fibra em detergente neutro (FDN) e fibra em detergente ácido (FDA) sofreram efeito dos inoculantes microbianos no 3º e 28º dia de abertura dos silos, obtendo menores valores nos tratamentos IC e LPP (L. plantarum + L. paracasei. No experimento 2, os teores de FDN, apresentaram efeito no 28º dia de abertura do silo, demonstrando que os tratamentos IC e LPP diferiram entre si, sendo estatisticamente iguais aos demais. A combinação dos isolados microbianos liofilizados de L. plantarum e L. paracasei mostrou potencial para uso prático, pois foi tão efetivo quanto o tratamento IC.

Anti-erosive properties of solutions containing fluoride and different film-forming agents

Objectives: To evaluate the anti-erosive potential of solutions containing sodium fluoride (NaF, 225 ppm F) and different film-forming agents.Methods: In Phase 1, hydroxyapatite crystals were pre-treated with solutions containing NaF (F), linear sodium polyphosphate (LPP), sodium pyrophosphate tetrabasic (PP), sodium tripolyphosphate (STP), sodium caseinate (SC), bovine serum albumin (BSA), stannous chloride (Sn) and some combinations thereof. Deionized water was the control (C). The pH-stat method was used to evaluate hydroxyapatite dissolution. In Phase 2, the most effective solutions were tested in two independent experiments. Both consisted of an erosion-remineralization cycling model using enamel and dentine specimens with three solution treatments per day. In Phase 2a, the challenge was performed with 0.3% citric acid (pH = 3.8). In Phase 2b, 1% citric acid (pH = 2.4) was used. Hard tissue surface loss was determined profilometrically. Data were analyzed with two-way ANOVA and Tukey tests.Results: In Phase 1, F, LPP, Sn and some of their combinations caused the greatest reduction in hydroxyapatite dissolution. In Phase 2a, C showed the highest enamel loss, followed by LPP. There were no differences between all other groups. In Phase 2b: (F + LPP + Sn) < (F + LPP) = (F + Sn) < (F) = (LPP + Sn) < (LPP) < (Sn) < C. For dentine, in both experiments, only the fluoride-containing groups showed lower surface loss than C, except for LPP + Sn in 2a.Conclusions: F, Sn, LPP reduced enamel erosion, this effect was enhanced by their combination under highly erosive conditions. For dentine, the F-containing groups showed similar protective effect.Clinical significance: The addition of LPP and/or Sn can improve the fluoride solution protection against erosion of enamel but not of dentine. (C) 2015 Elsevier Ltd. All rights reserved.

Nanopartículas magnéticas como suporte para imobilização de lipases

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES)

In situ Evaluation of the Erosive Potential of Orange Juice Modified by Food Additives

The aim of this study was to evaluate the erosive potential of orange juice modified with food-approved additives: 0.4 g/l of calcium (Ca) from calcium lactate pentahydrate, 0.2 g/l of linear sodium polyphosphate (LPP) or their combination (Ca+LPP) were added to a commercially available orange juice (negative control, C-). A commercially available calcium-modified orange juice (1.6 g/l of calcium) was the positive control (C+). These juices were tested using a short-term erosion in situ model, consisting of a five-phase, single-blind crossover clinical trial involving 10 subjects. In each phase, subjects inserted custom-made palatal appliances containing 8 bovine enamel specimens in the mouth and performed erosive challenges for a total of 0 (control), 10, 20, and 30 min. Two specimens were randomly removed from the appliances after each challenge period. Enamel surface microhardness was measured before and after the clinical phase and the percentage of surface microhardness change (%SMC) was determined. Before the procedures, in each phase, the subjects performed a taste test, where the juice assigned to that phase was blindly compared to C-. Overall, C+ showed the lowest %SMC, being the least erosive solution (p < 0.05), followed by Ca+LPP and Ca, which did not differ from each other (p > 0.05). LPP and C- were the most erosive solutions (p <0.05). Taste differences were higher for C+ (5/10 subjects) and Ca (4/10 subjects), but detectable in all groups, including C- (2/10 subjects). Calcium reduced the erosive potential of the orange juice, while no protection was observed for LPP. Copyright (C) 2012 S. Karger AG, Basel

Implant Osseointegration in Circumferential Bone Defects Treated with Latex-Derived Proteins or Autogenous Bone in Dog's Mandible

Background: In sites with diminished bone volume, the osseointegration of dental implants can be compromised. Innovative biomaterials have been developed to aid successful osseointegration outcomes. Purpose: The aim of this study was to evaluate the osteogenic potential of angiogenic latex proteins for improved bone formation and osseointegration of dental implants. Materials and Methods: Ten dogs were submitted to bilateral circumferential defects (5.0 x 6.3 mm) in the mandible. Dental implant (3.3 x 10.0 mm, TiUnite MK3 (TM), Nobel Biocare AB, Goteborg, Sweden) was installed in the center of the defects. The gap was filled either with coagulum (Cg), autogenous bone graft (BG), or latex angiogenic proteins pool (LPP). Five animals were sacrificed after 4 weeks and 12 weeks, respectively. Implant stability was evaluated using resonance frequency analysis (Osstell Mentor T, Osstell AB, Goteborg, Sweden), and bone formation was analyzed by histological and histometric analysis. Results: LPP showed bone regeneration similar to BG and Cg at 4 weeks and 12 weeks, respectively (p >= 3.05). Bone formation, osseointegration, and implant stability improved significantly from 4 to 12 weeks (p <= 2.05). Conclusion: Based on methodological limitations of this study, Cg alone delivers higher bone formation in the defect as compared with BG at 12 weeks; compared with Cg and BG, the treatment with LPP exhibits no advantage in terms of osteogenic potential in this experimental model, although overall osseointegration was not affected by the treatments employed in this study.

Emotional engagement and brain potentials: repetition in affective picture processing

The present thesis addresses several experimental questions regarding the nature of the processes underlying the larger centro-parietal Late Positive Potential (LPP) measured during the viewing of emotional(both pleasant and unpleasant) compared to neutral pictures. During a passive viewing condition, this modulatory difference is significantly reduced with picture repetition, but it does not completely habituate even after a massive repetition of the same picture exemplar. In order to investigate the obligatory nature of the affective modulation of the LPP, in Study 1 we introduced a competing task during repetitive exposure of affective pictures. Picture repetition occurred in a passive viewing context or during a categorization task, in which pictures depicting any mean of transportation were presented as targets, and repeated pictures (affectively engaging images) served as distractor stimuli. Results indicated that the impact of repetition on the LPP affective modulation was very similar between the passive and the task contexts, indicating that the affective processing of visual stimuli reflects an obligatory process that occurs despite participants were engaged in a categorization task. In study 2 we assessed whether the decrease of the LPP affective modulation persists over time, by presenting in day 2 the same set of pictures that were massively repeated in day 1. Results indicated that the reduction of the emotional modulation of the LPP to repeated pictures persisted even after 1-day interval, suggesting a contribution of long-term memory processes on the affective habituation of the LPP. Taken together, the data provide new information regarding the processes underlying the affective modulation of the late positive potential.

Structural conservations and diversities of dsRNA viruses: Structural studies of the cytoplasmic polyhedrosis virus by electron cryomicroscopy and 3D reconstruction

The Reoviridae virus family is a group of economically and pathologically important viruses that have either single-, double-, or triple-shelled protein layers enclosing a segmented double stranded RNA genome. Each virus particle in this family has its own viral RNA dependent RNA polymerase and the enzymatic activities necessary for the mature RNA synthesis. Based on the structure of the inner most cores of the viruses, the Reoviridae viruses can be divided into two major groups. One group of viruses has a smooth surfaced inner core, surrounded by complete outer shells of one or two protein layers. The other group has an inner core decorated with turrets on the five-fold vertices, and could either completely lack or have incomplete outer protein layers. The structural difference is one of the determinant factors for their biological differences during the infection. ^ Cytoplasmic polyhedrosis virus (CPV) is a single-shelled, turreted virus and the structurally simplest member in Reoviridae. It causes specific chronic infections in the insect gut epithelial cells. Due to its wide range of insect hosts, CPV has been engineered as a potential insecticide for use in fruit and vegetable farming. Its unique structural simplicity, unparalleled capsid stability and ease of purification make CPV an ideal model system for studying the structural basis of dsRNA virus assembly at the highest possible resolution by electron cryomicroscopy (cryoEM) and three-dimensional (3D) reconstruction. ^ In this thesis work, I determined the first 3D structure of CPV capsids using 100 kV cryoEM. At an effective resolution of 17 Å, the full capsid reveals a 600-Å diameter, T = 1 icosahedral shell decorated with A and B spikes at the 5-fold vertices. The internal space of the empty CPV is unoccupied except for 12 mushroom-shaped densities that are attributed to the transcriptional enzyme complexes. The inside of the full capsid is packed with icosahedrally-ordered viral genomic RNA. The interactions of viral RNA with the transcriptional enzyme complexes and other capsid proteins suggest a mechanism for RNA transcription and subsequent release. ^ Second, the interactions between the turret proteins (TPs) and the major capsid shell protein (CSPs) have been identified through 3D structural comparisons of the intact CPV capsids with the spikeless CPV capsids, which were generated by chemical treatments. The differential effects of these chemical treatment experiments also indicated that CPV has a significantly stronger structural integrity than other dsRNA viruses, such as the orthoreovirus subcores, which are normally enclosed within outer protein shells. ^ Finally, we have reconstructed the intact CPV to an unprecendented 8 Å resolution from several thousand of 400kV cryoEM images. The 8 Å structure reveals interactions among the 120 molecules of each of the capsid shell protein (CSP), the large protrusion protein (LPP), and 60 molecules of the turret protein (TP). A total of 1980 α-helices and 720 β-sheets have been identified in these capsid proteins. The CSP structure is largely conserved, with the majority of the secondary structures homologous to those observed in the x-ray structures of corresponding proteins of other reoviruses, such as orthoreovirus and bluetongue virus. The three domains of TP are well positioned to play multifunctional roles during viral transcription. The completely non-equivalent interactions between LPP and CSP and those between the anchoring domain of TP and CSP account for the unparalleled stability of this structurally simplest member of the Reoviridae. ^