Free PAPP-A: a Novel Marker in Acute Coronary Syndrome Patients

In recent years, one important objective of cardiovascular research has been to find new markers that would improve the risk stratification and diagnosis of patients presenting with symptoms of acute coronary syndrome (ACS). Pregnancy-associated plasma protein A (PAPP-A) is a large metalloproteinase involved in insulin-like growth factor signalling. It is expressed in various tissues and seems to be involved in many physiological and pathological processes, such as folliculogenesis, bone formation, wound healing, pregnancy and atherosclerosis. The aim of this thesis was to investigate PAPP-A in ACS patients. Circulating concentrations of PAPP-A had been previously shown to be elevated in ACS. In this study it was revealed that the form of PAPP-A causing this elevation was the free noncomplexed PAPP-A. Thus, the form of PAPP-A in the circulation of ACS patients differed from the complexed PAPP-A form abundantly present in the circulation during pregnancy. A point-of-care method based on time-resolved immunofluorometric assays was developed, which enabled the rapid detection of free PAPP-A. The method was found to perform well with serum and heparin plasma samples as well as with heparinized whole blood samples. With this method the concentrations of free PAPP-A in healthy individuals were shown to be negligible. When the clinical performance of the method was evaluated with serum samples from ACS patients, it was shown that the free PAPP-A concentration in the admission sample was an independent predictor of myocardial infarction and death. Moreover, as a prognostic marker, free PAPP-A was revealed to be superior to total PAPPA, i.e. the combination of free and complexed PAPP-A, which has been measured by the other groups in this field. As heparin products are widely used as medication in ACS patients, the effect of heparin products on free PAPP-A molecule and circulating concentrations were also investigated in this study. It was shown that intravenous administration of low molecular weight or unfractionated heparin elicits a rapid release of free PAPP-A into the circulation in haemodialysis patients and patients undergoing angiography. Moreover, the interaction between PAPP-A and heparin was confirmed in gel filtration studies. Importantly, the patients included in the clinical evaluation of the free PAPP-A detection method developed had not received any heparin product medication before the admission sample and thus the results were not affected by the heparin effect. In conclusion, free PAPP-A was identified as a novel marker associated with ACS. The point-of-care methods developed enable rapid detection of this molecule which predicts adverse outcome when measured in the admission sample of ACS patients. However, the effect revealed of heparin products on circulating PAPP-A concentrations should be acknowledged when further studies are conducted related to free or total PAPP-A in ACS.

Interventions infirmières relatives à l'allaitement maternel de nouveau-nés prématurés

Problématique. Basée sur les constats effectués lors d’un essai clinique randomisé qui visait à évaluer les effets du lait maternel de fin d’expression sur la croissance et le développement de nouveau-nés prématurés et qui s’est soldé par un recrutement infructueux, une intervention de soutien à la lactation chez les mères de nouveau-nés prématurés a été développée. La mère d’un nouveau-né prématuré est en effet trois fois plus à risque qu’une autre de présenter une production lactée insuffisante. Il est donc crucial de soutenir ces mères dans l’établissement et le maintien d’une production lactée adéquate. Le but de cette étude pilote est d’estimer les effets d’une intervention de soutien à la lactation sur l’expression de lait maternel et la production lactée de mères ayant donné naissance prématurément ainsi que d’évaluer les aspects d’acceptabilité et de faisabilité de l’intervention, de l’étude et de ses procédures. Hypothèse de recherche. Les mères de nouveau-nés prématurés qui reçoivent une intervention de soutien à la lactation expriment leur lait significativement plus longtemps et plus fréquemment et produisent significativement un plus grand volume de lait à plus grande concentration lipidique sur une base quotidienne que celles qui reçoivent les soins usuels. Méthode. Devis : Projet-pilote de type essai clinique randomisé. Échantillon: Quarante mères de nouveau-nés prématurés de <30 semaines de gestation admis à une unité de soins intensifs néonatals. Procédures: Les mères du groupe témoin reçoivent les soins usuels alors que celles du groupe expérimental reçoivent une intervention de soutien à la lactation. Cette dernière comporte quatre volets: une séance d’enseignement portant sur l’établissement et le maintien d’une production lactée suffisante, un suivi téléphonique, une ligne d’aide téléphonique et le prêt d’un tire-lait électrique double pompage. Dans les deux groupes, les mères sont amenées à tenir un journal de bord de leurs séances d’expression et du volume de lait maternel exprimé. Résultats. L’étude et ses procédures de même que l’intervention de soutien sont acceptables et faisables. Les résultats observés en lien avec l’hypothèse de recherche sont orientés dans la même direction que cette dernière à l’exception de la concentration lipidique du lait maternel. Recommandations. Une étude à plus grande échelle doit être réalisée afin d’évaluer les effets de l’intervention de soutien à la lactation sur la production lactée de mères de nouveau-nés prématurés. Quant à la clinique, des actions concertées doivent être menées afin de créer un contexte propice et des conditions favorables à l’expression de lait maternel chez les mères de nouveau-nés prématurés.

Controlled trial of the short- and long-term effect of psychological treatment of post-partum depression - 1. Impact on maternal mood!

Background: Psychological interventions for postnatal depression can be beneficial in the short term but their longer-term impact is unknown, Aims To evaluate the long-term effect on maternal mood of three psychological treatments in relation to routine primary care. Method: Women with post-partum depression (n=193)were assigned randomly to one of four conditions: routine primary care, non-directive counselling, cognitive-behavioural therapy or psychodynamic therapy. They were assessed immediately after the treatment phase (at 4.5 months) and at 18 and 60 months post-partum. Results: Compared with the control, ail three treatments had a significant impact at 4.5 months on maternal mood (Edinburgh Postnatal Depression Scale, EPDS). Only psychodynamic therapy produced a rate of reduction in depression (Structured Clinical interview for DSM III-R) significantly superior to that of the control. The benefit of treatment was no longer apparent by 9 months postpartum, treatment did not reduce subsequent episodes of post-partum depression. Conclusions: Psychological intervention for post-partum depression improves maternal mood (EPDS) in the short term. However, this benefit is not superior to spontaneous remission in the long term.

Transkulturell omvårdnad-erfarenheter hos specialistutbildadesjuksköterskor inom psykiatrisk vård. : En kvalitativ intervjustudie

Syftet: Syftet med studien var att belysa specialistutbildade sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad inom psykiatrisk vård. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med enskilda semistrukturerade intervjuer. Specialistutbildade sjuksköterskor som arbetat inom psykiatrisk vård minst ett år fick berätta om sina erfarenheter av transkulturell omvårdnad.  Resultat: I resultatet framkom det att specialistutbildade sjuksköterskor inompsykiatrisk vård upplever språket som ett hinder för omvårdnaden eftersom språket är så centralt inom psykiatrisk vård då samtal utgör en stor del under vårdtiden. Det visar också att religiösa och kulturella seder kan ha betydelse i möten med patienter från olika kulturer. Möjligheter att förstå varandra mellan personal, patienter och anhöriga som är delaktiga i vården lyfts fram. Anhöriga kan bidra med information och även stötta patienterna vilket är värdefullt för omvårdnaden. Tolk används ofta för att lösa kommunikationsproblem men de används inte i så stor utsträckning man skulle önska på grund av kostnader. Slutsats: De specialistutbildade sjuksköterskorna har i stor utsträckning, kunnat ta hänsyn till patientens önskemål och erbjudit patienten det bästa möjliga alternativ till god omvårdnad. Studien visar att det finns specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatrisk vård som anser sig behöva mer kunskap inom transkulturell omvårdnad.

Kvalitetsuppföljningar och sjuksköterskans omvårdnadsprioriteringar i särskilt boende : En kvalitativ intervjustudie

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor inom särskilt boende resonerar kring kvalitetsuppföljningar och dess eventuella konsekvenser för omvårdnaden. Metod: Semistrukturerade intervjuer efter öppen intervjuguide med sex sjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans metod. Huvudresultat: I vilken grad kvalitetsregistren och kvalitetsuppföljningarna integreras i omvårdnadsarbetet och dess utveckling är centralt för om dessa uppfattas som stöd eller hinder för god kvalité i omvårdnaden. Dubbel dokumentation bidrar till att sjuksköterskorna omprioriterar arbetstiden och arbetar mer konsultativt och administrativt. Detta minskar tiden för omvårdnadsobservationer och handleding av omvårdnadspersonal samt gör att kvalitetsregistreringar snarast uppfattas som ett hinder. Sjuksköterskorna använde sin professionella kunskap och kliniska erfarenhet i högre grad än registerdata vid omvårdnadsbedömningar. Dessa sågs som alltför komplexa för att kunna fångas i kryssfrågeformulär. Mer kliniska observationer efterfrågas i kvalitetsuppföljningarna för ökad medvetenhet om hög arbetsbelastning och dess eventuella konsekvenser samt för att garantera de boende god omvårdnadskvalité. Konklusion: Sjuksköterskorna upplever att de arbetar under svår tidspress. Tiden anges som essentiell för vilken omvårdnadskvalité som erbjuds. Vid beslut om registreringar av kvalitetsindikatorer bör sjuksköterskornas totala arbetsbörda beaktas. Registreringarna bör integreras i befintliga journalsystem så att sjuksköterskornas omprioriteringar inte får negativa konsekvenser för omvårdnadskvaliten.

Omvårdnadspersonals upplevelser av vård i livets slutskede : En kvalitativ intervjustudie

Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur omvårdnadspersonal inom kommunens särskilda boende och korttidsboende upplever att vårda personer i livets slutskede.Metod: Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med undersköterskor. Datainsamlingsmetoden baserades på Critical Incident Technique och som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I intervjuerna framkom att samarbetet till de övriga i teamet och närstående hade en stor och avgörande betydelse för hur vården utvecklades. Omvårdnadspersonalen kände ibland att sjuksköterskan saknades i vissa omvårdnadssituationer. Fördelning av personal under dygnet bidrog till kontinuitet i samverkan. De upplevde att olika faktorer i miljön kunde vara både till hjälp eller till hinder i samspelet till den döende och närstående. De intervjuade talade också om vikten av att respektera patientens vilja. Omvårdnadspersonalen gav även stöd till de närstående och de kom familjerna nära. De upplevde att närvaro utan krav och stress var av betydelse för interaktionen till den döende och dess närstående. Det var viktigt att både den döende och de närstående var tillfreds med symtomlindringen. Det var viktigt att få ge ett värdigt omhändertagande efter döden. Slutsats: Det genomgåendet temat visade att interaktion och samverkan med vårdteamet, närstående och patienten var av avgörande betydelseför hur vården i livets slut skulle bli trygg och värdig.

Distriktssköterskans upplevelser av att motivera patienter med diabetes typ 2 till hälsosammare levnadsvanor genom evidensbaserad vård : Kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom och kan förebyggas eller fördröjas genom hälsosamma levnadsvanor. Att informera och motivera patienterna på ett hälsofrämjande och preventivt sätt är distriktssköterskans ansvar. Distriktssköterskans nyckelroll är att kritiskt granska evidensbaserad forskning för att uppnå en säker vård av god kvalitet som kan implementeras i praktiken. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att motivera patienter med diabetes typ 2 till hälsosammare levnadsvanor genom evidensbaserad vård. Metod: En kvalitativ ansats användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju distriktssköterskor. Materialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet i föreliggande studie visar att distriktssköterskorna måste utgå från patientens situation och individanpassa informationen. Genom stöd från distriktssköterskan ska patienten kunna motivera sig själv till att genomföra förändringar. Informanterna i studien belyste vikten av att informera patienten om diabetes samt vilka komplikationer som kan uppstå. För att uppnå en patientsäker vård av hög kvalitet ansåg distriktssköterskorna att evidensbaserad kunskap var en förutsättning. Konklusion: För att motivera patienterna till förändrade levnadsvanor krävs det att distriktssköterskorna informerar och undervisar patienterna om diabetes och hur förändrade levnadsvanor påverkar hälsan. Distriktssköterskan måste finna olika metoder för att motivera patienterna. Det som förmedlas ska grunda sig på vetenskap och evidensbaserad kunskap.

En översikt av vilka faktorer som har samband med patientens upplevelse av kontinuitet i vården : En litteraturstudie

Forskning visar på att patienter önskar kontinuitet, då de upplever att det bidrar till känslan av trygghet och närhet. Det ger sjuksköterskan möjlighet att lära känna personen och en möjlighet att bättre följa upp gjorda åtgärder. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som har samband med patientens upplevelse av kontinuitet i vården. Metod Studien har genomförts som en litteraturstudie. Resultat Resultatet visade att det var viktigt för kontinuiteten att de fick träffa en sjuksköterska som de kände sedan tidigare och att det var samma sjuksköterska vid alla vårdtillfällen. Det var även viktigt att sjuksköterskan de träffade var uppdaterad på deras medicinska historia. En viktig faktor som höjde kontinuiteten var om patienten hade en kronisk sjukdom, då de patienterna oftare kräver regelbunden uppföljning med fler besök hos vården. Patienterna upplevde större kontinuitet om vården utfördes av sjuksköterska istället för av andra vårdgivare Sjuksköterskorna var mer anpassningsbara, flexibla och tog sig mer tid med patienten. Slutsats Studien visar att kontinuitet är något som patienter upplever som viktigt när de möter vården men det saknas forskning om hur vården ska organiseras, för att kontinuiteten ska upplevas bättre ur ett patientperspektiv, balanserat mot organisationens behov av att spara tid och pengar.

Faktorer som påverkar patientens delaktighet i omvårdnad – en litteraturstudie

Bakgrund: Patientens rätt att vara delaktig i planering och genomförande av sin vård betonas idag, men många patienter är mindre delaktiga än de önskar vara. Det finns många fördelar med att patienten är delaktig. Syfte: Att beskriva vilka faktorer som påverkar patientens delaktighet i omvårdnad från patientens och sjuksköterskans perspektiv inom somatisk slutenvård. Metod: Litteraturstudie baserad på 16 vetenskapliga artiklar, publicerade mellan åren 2006 och 2015. Sökning skedde i databaserna PubMed och CINAHL, samt i de funna artiklarnas referenslistor. Resultat: Fem kategorier med faktorer som påverkade patientens delaktighet i omvårdnad identifierades; kunskap, relationen mellan patienten och sjuksköterskan, sjuksköterskans förhållningssätt, patientens situation och egenskaper samt organisationen. Slutsats: Faktorerna inom de fem kategorierna utgör ett komplicerat samspel och varje patient är en unik person med egna önskemål och preferenser för delaktighet.

Evaluation of the performance of pharmacists in terms of providing health assistance at a university hospital

OBJETIVE: This study aimed to assess the practices of pharmacists in Hospital Care. Method - we interviewed 20 pharmacists from the Pharmacy Division by applying a structured instrument, in September 2005. This instrument addressed aspects related to the main activities at the Hospital Pharmacy, which were assessed according to indicators organized into five areas: sector management, hospital pharmacotechniques, committee activities, information and pharmacotherapeutic follow-up, as well as teaching and research activities.RESULTS: the Pharmacy Division considered all structural aspects under analysis as essential for the good development and application of its services. We found that some essential services, such as the Medication Information Service and Pharmacotherapeutic Follow-up, were absent. Pharmacist professionals were dissatisfied about human resource and physical structure dimensioning, and they presented as not very active in terms of Pharmaceutical Care.CONCLUSION: Results indicate that care is still centered on the drug, with few clinical activities. We suggest reformulations in service management, particularly in the management of pharmacists.

Presença de stress e ansiedade em primígestas no terceiro trimestre de gestação e no pós-parto

Pós-graduação em Psicologia do Desenvolvimento e Aprendizagem - FC

Aspectos éticos considerados na relação médico-paciente: vivências de anestesiologistas

BACKGROUND AND OBJECTIVE: Ethical principles guide professional conduct, particularly in establishing the doctor-patient relationship and, therefore, require constant reflection. The purpose of this study is to analyze ethical experiences of anesthesiologists in their interaction with the patient under their care. METHOD: This was an exploratory study involving 16 active anesthesiologists at a university hospital in João Pessoa, Paraíba. We collected data through semi-structured interviews and analyzed qualitatively using the content analysis technique. RESULTS: The study findings show that the classification of ethical experiences of the study participants regarding the doctor-patient relationship were classified into five categories: respect for the patient, humane treatment, equal treatment, professional secrecy, and respect for patient autonomy. CONCLUSION: We conclude that respondents recognize the ethical and humanistic values that should guide the relationship with their patients.

Atenção farmacêutica em idosos com hipertensão participantes da estratégia saúde da família

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES)

Efeito imediato do método de secagem na qualidade de sementes de crambe

Crambe (Crambe abyssinica Hochst) seeds have high oil contents and its growth in Brazil aims to produce bio diesel. The crambe seeds production and commercialization began a few years ago. Research in technology production is essential and it is also important to use high quality seeds regardless of the technological level employed in the crop production. One of the factors that affect seed quality there is the drying process. Seed drying performed properly can reduce seed moisture content for storage without decrease in its qualitative characteristics. The aim of this study was to evaluate the immediate effect of natural and artificial drying methods (using heated and unheated air) on crambe seeds quality. The seeds were produced at Fazenda Lageado, Faculdade de Ciências Agronômicas, UNESP, Botucatu/SP, on April 2009. Seeds were submitted to the following drying methods: a) seed drying in the shade with natural ventilation; b) artificial drying method using heated air; c) artificial drying method using unheated air; d) drying on ceramic patio; e) drying on the mother plant. The seeds were evaluated immediately after drying. The following tests were performed: seed moisture content; standard germination; first count of germination; seedling emergence; emergence speed index and electrical conductivity. The experimental design was randomized blocks and the data obtained was subjected to analysis of variance, worth means being compared by Tukey test at 5% probability. There was no significant difference among drying treatments in relation to: germination rate, first count of germination, electrical conductivity, seedling emergence and emergence speed index. The highest percentage of abnormal seedlings was obtained on treatment with heated air drying. The drying on the mother plant method showed the lower percentage of dead seeds. The drying methods studied did not cause an immediate effect on crambe seeds quality, which showed high percentage of dormant seeds post-harvest.

Adaptação do aparelho de amplificação sonora no SUS comparado com um modelo de adaptação compacto

In the present days it is critical to identify the factors that contribute to the quality of the audiologic care provided. The hearing aid fitting model proposed by the Brazilian Unified Health System (SUS) implies multidisciplinary care. This leads to some relevant and current questions. OBJECTIVE: To evaluate and compare the results of the hearing aid fitting model proposed by the SUS with a more compact and streamlined care. METHOD: We conducted a prospective longitudinal study with 174 participants randomly assigned to two groups: SUS Group and Streamline Group. For both groups we assessed key areas related to hearing aid fitting through the International Outcome Inventory for Hearing Aids (IOI-HA) questionnaire, in addition to evaluating the results of Speech Recognition Index (SRI) 3 and 9 months after fitting. RESULTS: Both groups had the same improvement related to the speech recognition after nine months of AASI use, and the IOI-HA didn't show any statically significant difference on three and nine months. CONCLUSION: The two strategies of care did not differ, from the clinical point of view, as regards the hearing aid fitting results obtained upon the evaluation of patients in the short and medium term, thus changes in the current model of care should be considered.