Beröringens betydelse i vården : en systematisk litteraturstudie

Den fysiska beröringen är en förutsättning för att vård överhuvudtaget skall kunna utföras. Varje dag sker inom hälso- och sjukvården ett oräkneligt antal beröringar i skiftande situationer. Beröringen finns där som en självklar del i den dagliga vården men kan också användas i olika fysiska behandlingsmetoder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken betydelse beröring hade i omvårdnaden för patienten. Vetenskapliga artiklar och litteratur i ämnet användes och var publicerade efter 1995. Fysisk beröring i omvårdnaden visade sig ha flera olika betydelser som gick att dela in i begreppen: symtomlindring och återhämtning, komfort, kommunikation, obehag samt samspel. Den fysiska beröringen gav både fysiska och psykiska förbättrade tillstånd. En del patienter minskade sin läkemedelsanvändning efter behandlingar med olika fysiska beröringsformer. Detta kunde vara en väg till ökad livskvalitet för människor, framförallt när det handlade om smärta, oro, och depression. Positiva känslor som trygghet, välbefinnande och komfort upplevdes av en del patienter i beröringsögonblicket och ibland som en följd av själva beröringen. Beröring visade sig vara ett sätt att kommunicera med patienter, framförallt var det viktigt när det verbala språket sviktade eller saknades. Även om många positiva betydelser för patienterna framkom i studierna fanns det också negativa upplevelser. Beröring av stressad och hårdhänt personal, smärta och att inte känna sig delaktig i skeendet var exempel på obehagliga upplevelser. I flera studier framkom att samspelet mellan patienter och vårdare kunde förbättras med stöd av den fysiska beröringen.

Faktorer av betydelse för implementering av evidensbaserad omvårdnad

Syftet med studien var att identifiera och kartlägga faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvårdnad. Metod, studiens design var en litteraturstudie vilken omfattade av 15 vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2005 och 2007. I resultatet framkom fem olika kategorier av faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvårdnad. Dessa kategorier var 1) Arbetsmiljön som visade att attityder och rådande kultur hade stor betydelse. 2) Riktlinjer och strategier i omvårdnad visade sig vara av stor klinisk betydelse för att forskningsresultaten skulle kunna omvandlas till klinisk användning. 3) Kunskaper och yrkesskicklighet ökade i en gynnsam lärandemiljö. 4) Stödjande organisationer innebar att det fanns personer med uttalad kompetens och funktion, exempel: bibliotekarie, mentor, underlättare eller kommittéer som gav stöd till sjuksköterskan vid användandet av evidensbaserad omvårdnad. 5) Hinder identifierades som tidsbrist, bristande kunskap eller intresse för evidensbaserad omvårdnad. Ett hälso- och sjukvårdssystem som satte press på de anställda, underminerade möjligheterna att lära och göra förändringar. Slutsats: Studien visade att olika faktorer ofta samspelade med varandra i ett komplext system, där ingen faktor ensamt kan klara implementeringen av evidens.

Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid Multipel Skleros : En systematisk litteraturstudie

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att inhämta information om och evidensgradera sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder hos patienter med MS. Artiklar söktes ur databasen Electronic Libary Information Navigator (ELIN) via biblioteket på Högskolan Dalarna. Sökorden ”multiple sclerosis” och ”quality of life” användes. Artiklarna kvalitetsgranskades efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier därefter evidensgraderades artiklarna med hjälp av en tillämpad granskningsskala (Batshevani, 2008). Av dessa var 17 artiklar användbara i resultatet för vidare granskning. I resultaten framkom fyra evidensbaserade omvårdnadsåtgärder vid MS: information och undervisning om urinvägsproblem, information om träning och dess betydelse, koordinering av samarbete och insatser i omvårdnadsarbetet med andra yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården samt information och undervisning om trötthet. Av dessa omvårdnadsåtgärder hade information och undervisning om urinvägsproblem samt information om träning och dess betydelse inte tidigare tagits nämnvärd hänsyn till. Resultatet i föreliggande studie kan hjälpa sjuksköterskor att öka förståelsen och se unika behov hos MS patienter och att ha med sig dessa kunskaper i utförandet, utvecklandet och stödjandet av omvårdnaden hos dessa patienter för att öka eller bevara livskvaliteten. Resultatet i föreliggande studie diskuterades utifrån Virginia Hendersons omvårdnadsteoretiska modell där sjuksköterskans specifika funktion och mål för omvårdnaden är att främja hälsa, välbefinnande och tillfrisknande vilket kan leda till en ökad livskvalitet hos patienter med MS.

Kvinnors hantering av värkarbete vid planerad hemförlossning

BakgrundHemförlossningar är fortfarande vanligt förekommande internationellt och ofta enda alternativet för många kvinnor i låginkomstländer. Nederländerna är ett av få industrialiserade länder där planerade hemförlossningar fortfarande är norm för friska, gravida kvinnor. Forskning har visat att det är lika säkert för kvinnor med lågriskgraviditeter i Nederländerna att föda hemma som att föda på sjukhus. I dag är hemförlossningar i Sverige inte ett alternativ inom det officiella hälso- och sjukvårdssystemet. Om svenska kvinnor erbjuds fritt att välja var de skulle kunna tänkas föda, skulle hemförlossningarna vara 10 gånger fler. Kvinnor som väljer att föda hemma har en inställning till födandet som en naturlig process och att den kvinnliga kroppen har skapats för att kunna föda.SyfteSyftet med denna studie är att beskriva hur kvinnor hanterar värkarbetet vid en planerad förlossning i hemmet.MetodEn kvalitativ innehållsanalys av 118 slumpmässigt utvalda enkätsvar. Studien grundar sig på svaren på en öppen fråga, ur ett frågeformulär, riktad till kvinnor som fött eller planerade att föda i hemmet.ResultatI kvinnornas beskrivning av sin hemförlossning identifierades fyra huvudkategorier som beskriver hur kvinnorna hanterar värkarbetet vid planerad hemförlossning; Att vara kvar i vardagen och utföra vardagssysslor, genom fysisk och mental aktivitet, naturlig smärtlindring samt genom omgivande stöd. SlutsatsSlutsatsen är att kvinnorna stannar kvar i vardagen samtidigt som det sker ett mirakel och detta underlättar hanteringen av värkarbetet. Det finns ingen skiljelinje mellan graviditet och förlossning som det annars gör när kvinnorna föder på sjukhus.

Faktorer som påverkar samtal med patienter ur ett tvärkulturellt perspektiv

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad det kunde finnas för faktorer som påverkade genomförandet av ett samtal med patienter ur ett tvärkulturellt perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes ur databaserna: PubMed, CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature), Wiley online library samt Science Direct. Resultat: Resultatet visade på att kommunikation i det tvärkulturella mötet var beroende av en kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Vidare visade resultatet på brister i hälso- och sjukvårdspersonalens kulturella kompetens, samt att det i sjuksköterskeutbildningen saknades specifik utbildning inom kulturell kompetens. Forskare, hälso- och sjukvårdspersonal och sjuksköterskestudenter efterfrågade mer utbildning inom detta ämne. Slutsatser: Kommunikation inom den tvärkulturella vården visade sig vara ett svårt ämne, med många aspekter att ta hänsyn till. Det ansågs av stor vikt i det mångkulturella samhället att personal inom hälso- och sjukvård får kulturell kompetens för att ha möjlighet att kommunicera med patienter oberoende av härkomst. Därför ansågs det viktigt att skapa vidareutbildningar för hälso- och sjukvårdspersonal, samt se över sjuksköterskeutbildningens utbildningsplan.

Kommunikation med patienter som har afasi till följd av stroke : En litteraturöversikt

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av kommunikation med patienter som drabbats av afasi till följd av stroke. Vidare var syftet att beskriva vad det kunde finnas för hinder för en god kommunikation dem emellan. Ett ytterligare syfte var att beskriva de faktorer som kunde underlätta kommunikation mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patienter som har afasi till följd av stroke. Metod: Artikelsökning till denna litteraturöversikt gjordes i PubMed, CINAHL, Cochrane och Vård i Norden. Artiklarna var publicerade mellan åren 2000-2010 samt skrivna på svenska eller engelska. Huvudresultat: En fungerande vårdrelation var en grundförutsättning för att bedriva en god omvårdnad. För skapandet av denna vårdrelation behövdes en lugn, stödjande och avslappnande miljö. Asymmetri förekom i olika varianter i kommunikation mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patienter med afasi. Hälso- och sjukvårdspersonal upplevde både negativa och positiva känslor i interaktionen med patienten. Slutsats: Att plötsligt förlora sin kommunikationsförmåga genom det verbala språket har påvisats vara en tragedi för den drabbade. Det ställde krav på hälso- och sjukvårdspersonalen vars uppgift var att bevara patientens autonomi och integritet. För att både hälso- och sjukvårdspersonal samt patienter skulle må bra och kunna kommunicera så framkom det att strokeenheter kunde vara betydelsefulla.

Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress samt konsekvenserna av detta : En litteraturstudie

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress samt att ta reda på vilka konsekvenser detta kan leda till. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturstudie med 14 vetenskapliga artiklar. Datainsamling gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: De faktorer som tydligast framkom genom artiklarnas resultat handlade om sjuksköterskornas psykiska och fysiska arbetsmiljö, vilket innefattar bland annat skiftarbete, relationer till arbetsgruppen, att bli utsatt för olika typer av hälso- och säkerhetsrisker samt att bemöta död och döende. Det framkom dessutom att besparingar och omstruktureringar var en av de mest frekvent nämnda stressfaktorerna för sjuksköterskor, liksom arbetsbelastning, krav och förväntningar. De konsekvenser som tydligast dök upp genom studiernas resultat handlade om hur sjuksköterskorna kunde drabbas både psykiskt och fysiskt, samt hur det kunde leda till konsekvenser gällande patientsäkerhetsrisker. Slutsats: Litteraturstudiens författare har utifrån resultatet kunnat dra slutsatsen av hur viktig en god arbetsmiljö är för att kunna erbjuda en trygg och säker vård. De faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress leder inte endast till konsekvenser för hur sjuksköterskan kan drabbas både psykiskt och fysiskt, utan kan även leda till konsekvenser gällande patientsäkerhetsrisker.

Äldres upplevelser av yrsel samt vårdåtgärder som kan förbättra det dagliga livet : En litteraturöversikt

Syftet: Var att beskriva äldres upplevelser av åldersrelaterad yrsel fysiskt, psykiskt och socialt samt att belysa vårdåtgärder som kan bidra till att förbättra dagligt liv. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie med artiklar hämtade från databaser inom vårdvetenskap/medicinsk vetenskap. Resultat: Yrsel kan upplevas som en svår funktionsnedsättning att leva med. En samsjuklighet till somatiska sjukdomar och korrelation till psykisk belastning är vanligt. Påverkan på sociala faktorer medför en begränsning i att klara sitt dagliga liv och sitt förhållande till omgivningen. Många saknade bekräftelse från hälso- och sjukvården. Vestibulär rehabilitering förbättrade symtom, balans och yrselrelaterade handikapp. Likaså har kognitiv beteendeterapi i kombination med vestibulär rehabilitering visat sig ha positiv effekt. Det fanns ett behov av individuellt utvecklade åtgärder och stöd med ett tvärprofessionellt perspektiv. Slutsats: Yrsel är ett svårt handikapp att leva med och ger konsekvenser såväl fysiskt, psykiskt samt socialt. Det är viktigt med en utvecklad och strukturerad sjuksköterskeroll där den äldre får stöd och rådgivning med möjlighet att diskutera strategier för att lära sig hantera yrseln. Rehabilitering samt undervisning om hur balanssystemet fungerar har visat sig vara värdefullt samt är dessutom kostnadseffektivt. Vidare fanns ett behov av äldres perspektiv i utvecklandet av vårdåtgärder i tvärprofessionell samverkan och det är viktigt att inte underskatta äldres upplevelser av yrsel.

Egenvård i nutrition till personer med hjärtsvikt.

Syfte:            Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur personer med hjärtsvikt kan få en förbättrad nutrition genom egenvård. Metod:          Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes via databaserna CINAHL och PubMed. Resultat:       Studiens resultat innehöll 10 artiklar med kvantitativ ansats. En förutsättning för att personer med hjärtsvikt ska klara sin egenvård och ges möjlighet att förbättra sin nutrition är utbildning. Utbildningsmetoder som i föreliggande litteraturstudie har visat sig fungera är att kombinera skriftlig och muntlig utbildning. Undervisningen bör innehålla information om vilken typ av mat personer med hjärtsvikt behöver äta samt varför. En god följsamhet till givna riktlinjer nås genom att ge personer med hjärtsvikt individuellt anpassad information samt att uppföljning sker och information ges kontinuerligt. Slutsats:        Det är mycket viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal kombinerar muntlig och skriftlig information vid utbildning inom nutrition riktad till personer med hjärtsvikt för att stärka deras egenvård. Hälso- och sjukvårdspersonal bör se till att kontinuerlig uppföljning sker för att optimera följsamheten.  

Riskfaktorer för postoperativ sårinfektion

Postoperativa infektioner är ett utbrett problem inte bara i Sverige utan även runt om i världen och skapar lidande för patienten och stora kostnader för landets landsting och kommuner. Idag klassas postoperativa infektioner i Sverige som den tredje största gruppen av vårdrelaterade infektioner. Hälso- och sjukvårdspersonalens insatser är av stor vikt när vi idag har fått en ökad medvetenhet om att postoperativa sårinfektioner kan förebyggas och på så sätt uppnå kraven på en god vård. Syftet med denna studie var att identifiera vilka riskfaktorer som finns vid postoperativa sårinfektioner. Examensarbetet är en litteraturstudie och genom analysering och kvalitetsgranskning av 23 vetenskapliga artiklar framkom i resultatet fyra huvudområden och nio underområden. De fyra huvudområdena beskriver riskfaktorer vid pre- per- och postoperativ vård samt bristen på följsamhet till riktlinjer som riskfaktor. De nio underområdena som framkom var preoperativ dusch och lokal hudförberedelse, nutritionsstatus, personalens händer, hypotermi, operationstid, operationsmiljö, sårvårdsmetod, förband och följsamhet till riktlinjer. Ett resultat var att patienten med hjälp av information och instruktioner från vårdpersonalen i den preoperativa fasen kan bidra till att minimera risken för att utveckla postoperativ sårinfektion. Det är viktigt att vårdpersonalen följer de riktlinjer som finns för att minska risken för postoperativa sårinfektioner. För att följsamheten till riktlinjerna ska öka krävs att vårdpersonalen är medveten om vilka riskfaktorerna är och hur de kan påverka uppkomsten av postoperativa infektioner. Denna studie kan användas som ett hjälpmedel vid planering av hälso- och sjukvårdspersonalens arbetsrutiner och utformande av preoperativ, peroperativ och postoperativ vård i betydelsen av ett

Patientens upplevelser efter en gastric byass operation : en kvalitativ intervjustudie

Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser efter en gastric bypass operation. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes, där intervjuer skedde med sex personer som genomfört en gastric bypass operation. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Under intervjuerna framkom att informanterna upplevde att operationen inte hade någon negativ inverkan på deras vardagliga liv. De upplevde en ökad livskvalitet och förbättrad hälsa som lett till ett mer fysiskt aktivt liv. Viktnedgången tillsammans med omgivningens positiva reaktioner på den nya kroppen hade stärkt deras självförtroende. Den största förändringen informanterna upplevde i det vardagliga livet var deras förändrade matvanor. De beskrev att maten var i fokus och att de planerade sin vardag efter måltiderna. De följder som framkom upplevdes inte som något stort problem, utan viktminskningen och de positiva hälsoupplevelserna dominerade. Informanterna kände sig välinformerade och hade realistiska förväntningar på operationen, samt var förberedda på de konsekvenser som kunde uppstå. Studien visar att den specialiserade vården på överviktskliniker kan bidra till att underlätta tiden efter operationen för patienten. Det framkom att informanterna upplevde en kunskapsbrist om gastric bypass operationer bland sjukvårdspersonal, inom primärvård och slutenvård. För att patienten ska känna trygghet och förtroende är det därför viktigt att öka kunskapen om överviktsoperationer bland hälso- och sjukvårdspersonal.

Faktorer av betydelse för livskvalitet efter stroke ur ett patientperspektiv : en systematisk litteraturstudie

Stroke är en allvarlig sjukdom som betraktas som den främsta orsaken till funktionsnedsätt-ning i vuxen ålder och kräver flest vårddagar på sjukhus. Syftet med denna studie var att analysera vilka faktorer som har betydelse för en persons livskvalitet efter genomgången stroke samt möjligheter för hälso- och sjukvårdspersonal att underlätta för strokepatienten att återfå sin livskvalitet. Studien genomfördes som en sammanställning av litteraturen med induktiv ansats där författarna granskade fyra studier med kvalitativ design och nio studier med kvantitativ design. Utmaningarna efter stroke är många för den som insjuknat. Livskvalitet påverkas inte enbart av de fysiska funktionsnedsättningar som stroke medför utan även av psykiska och sociala faktorer som till exempel depression, ångest, brist på socialt umgänge och fritidsaktiviteter. Kunskap, motivation och stöd var avgörande faktorer under återhämtningen och påverkade patientens följsamhet till rehabiliteringen. Studiens resultat visade att KUNSKAP om sjuk-domen, rehabiliteringen och de resurser som fanns att tillgå under den krävande återhämtningsprocessen var en viktig faktor för att strokepatienter skulle uppleva meningsfullhet med tillvaron och på så sätt uppleva livskvalitet. Kunskap ökade i sin tur MOTIVATIONEN vilket bidrog till att patienter valde att fortsätta vilja och orka återfå förlorade funktioner. För att detta skulle vara möjligt måste personer som drabbats av stroke erhålla STÖD i form av hjälp från familj och vänner samt olika insatser från hälso- och sjukvården.

Patienters upplevelser av livskvalitet vid nydiagnostiserad typ 2 Diabetes Mellitus : En intervjustudie

Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av livskvalitet vid nydiagnostiserad typ 2 Diabetes Mellitus. Metod: En empirisk studie med en kvalitativ ansats som innefattade tio deltagare med nydiagnostiserad typ 2 Diabetes Mellitus. Semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en intervjuguide där insamlad data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fyra huvudkategorier och tio subkategorier. Upplevelsen av att få ett diagnosbesked varierade mellan deltagarna, för vissa deltagarna var beskedet inte förvånande medan andra upplevde känslor av chock och förnekelse. Deltagarna upplevde positiva förändringar, exempelvis viktnedgång och förbättrad hälsa men även negativa förändringar, exempelvis att vara beroende av läkemedel. Vissa upplevde ingen förändring alls. Typ 2 Diabetes Mellitus påverkade inte deltagarnas fysiska eller psykiska hälsa i de flesta fall. Deltagarna ansåg det som viktig att få stöd från både omgivningen och hälso- och sjukvården. Konklusion: Känslorna över ett diagnosbesked kunde variera men upplevelsen av livskvalitet påverkades inte av Typ 2 Diabetes Mellitus i de flesta fall i studien. Patientens inställning till att leva med Typ 2 Diabetes Mellitus inverkade på förmågan till att utföra egenvård, och distriktsköterskans stöd och engagemang ansågs vara betydelsefullt i sjukdomsprocessen.

Barnmorskors strategier för att främja fysisk aktivitet under graviditeten : En Kvalitativ Intervjustudie

Fysisk aktivitet är viktigt för att främja hälsa och förebygga ohälsa och bör även rekommenderas till kvinnor under graviditeten. Barnmorskan har en central roll i det hälsofrämjande arbetet då hon ibland är den enda hälso- och sjukvårdspersonal som träffar kvinnan under graviditeten. Det finns rekommendationer för hur mycket den gravida kvinnan bör träna men studier visar att det är få som följer dessa. Barnmorskan upplever det svårt att ge råd och det finns ett behov av att hitta strategier som kan användas i arbetet med att främja fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors strategier för att främja fysisk aktivitet under graviditeten. Studien utfördes enligt kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för insamling av data som sedan analyserades utifrån tematisk analys. I studien framkom ett flertal olika strategier som barnmorskorna använde för att främja fysisk aktivitet under graviditeten; Att ge råd, Att motivera, Att söka stöd i omgivningen, Att individualisera, Att vårda relationen och Att utveckla. Studien visade också att barnmorskorna upplevde arbetet med att främja fysisk aktivitet som viktigt men svårt. Författarna anser att strategierna är användbara, inte bara av barnmorskan utan även av annan personal inom hälso- och sjukvården som arbetar med att främja fysisk aktivitet under graviditeten.

Stigmatisering - Personers upplevelser av att leva med HIV/AIDS

Bakgrund: HIV är en infektionssjukdom som kan överföras vid bland annat oskyddade samlag, via blod och transplanterad vävnad. Då det idag finns antivirala läkemedel ses HIV inte längre som en dödlig utan en kronisk sjukdom. Personer med HIV/AIDS upplever att sjukdomen påverkar den fysiska och psykiska hälsan negativt. Sjuksköterskor har bristande kunskaper om sjukdomen samt är ovilliga att ge omvårdnad till dessa personer. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva personers upplevelser av att leva med HIV/AIDS. Metod: Litteraturöversikten baserades på 13 artiklar med kvalitativ design som analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. En induktiv ansats användes. Resultat: Huvudtemat stigmatisering identifierades tillsammans med temat transition med tillhörande fem underteman samt temat rädsla med tillhörande tre underteman. Slutsats: Personerna med HIV/AIDS upplevde sig stigmatiserade av närstående, i samhället och i kontakt med hälso- och sjukvården. För att stigmatiseringen ska upphöra behöver sjuksköterskor mer kunskap om HIV/AIDS. För att nå ett personcentrerat förhållningssätt behöver sjuksköterskor se personerna bakom sjukdomen samt medvetandegöra sina attityder och förutfattade meningar mot personerna som lever med HIV/AIDS.