36 resultados para BPSD


Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

This submission for a PhD by previously published work is based upon six publications in peer reviewed journals, reflecting a 9-year research programme. My research has shown, in a coherent and original way, the difficulty in treating people with dementia with safe and effective medication whilst providing research-founded guidance to develop mechanisms to optimise medication choice and minimise iatrogenic events. A wide range of methods, including systematic reviews, meta-analysis, randomised controlled trials (RCTs), quantitative research and mixed methods were used to generate the data, which supported the exploration of three themes. The first theme, to understand the incidence and causes of medication errors in dementia services, identified that people with dementia may be more susceptible to medication-related iatrogenic disease partly due to inherent disease-related characteristics. One particular area of concern is the use of anti-psychotics to treat the Behavioural and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD). The second and third themes, respectively, investigated a novel pharmacological and health services intervention to limit anti-psychotic usage. The second phase found that whilst the glutamate receptor blocker memantine showed some promise, further research was clearly required. The third phase found that anti-psychotic usage in dementia may be higher than official figures suggest and that medication review linking primary and secondary care can limit such usage. My work has been widely cited, reflecting a substantial contribution to the field, in terms of our understanding of the causes of, and possible solutions to limit, medication-related adverse events in people with dementia. More importantly, this work has already informed clinical practice, patients, carers and policy makers by its demonstrable impact on health policy. In particular my research has identified key lines of enquiry for future work and for the development of my own personal research programme to reduce the risk associated with medication in this vulnerable population.

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

Bakgrund: Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste formen av demenssjukdomar och antalet människor som insjuknar i AD förväntas öka kraftigt med tiden. Dessutom kännetecknas personer med AD ofta av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) som kan innefatta agitation, depression, vanföreställningar, oro, ångest, hallucinationer, sömnrubbningar, rastlöshet och apati. Dessa symtom kan orsaka lidande hos patienten och är svåra att hantera för både vårdgivaren och anhöriga, samt försvårar omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva icke-farmakologiska metoder och effekter av dessa metoder vid omvårdnad av personer med Alzheimers sjukdom som har beteendemässiga och psykiska symtom. Metod: En litteraturöversikt bestående av 16 utvalda kvantitativa forskningsartiklar har genomförts. Artiklarna publicerades mellan år 2006-2016. Resultat. De studerade icke-farmakologiska metoderna var musikterapi, vissa typer av massage, reminiscence-terapi, vårdhundterapi och ljusterapi. Resultaten visade att icke-farmakologiska metoder kan ha en varierande effekt på BPSD. Litteraturöversikten visade att musikintervention var mest effektiv för att minska agitationsbeteende. Individualiserad musik i samband med speciella minnen minskade stress, fobier hos personer med svår demens. Intervention av handmassage, aromaterapi, taktil massage och terapeutisk beröring minskade aggression och agitationsbeteende. Vissa studier visade dock att fotmassageintervention och vårdhundterapi kunde öka verbal aggressivitet hos personer med demens, medan en annan studie visade att djurassisterade aktiviteter kunde minska nedstämdhet medan glädje och generell uppmärksamhet ökade. Effekten av ljusbehandling var förbättrad sömn, minskad depression, agitation och ätstörningar. Slutsats. Icke-farmakologiska metoder kan minska beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med Alzheimers sjukdom, dock med varierande effekt. De varierande resultaten kan tolkas som att icke-farmakologiska metoder bör individanpassas och att det behövs vidare forskning inom området.

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år ungefär 25 000 människor i någon form av demenssjukdom, en sjukdom som ökar världen över och troligtvis kommer att fördubblas inom de närmsta 20 åren. Demenssjukdom drabbar hjärnan vilket påverkar minnet och den kognitiva förmågan och kan ge beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Studier visar att nio av tio personer någon gång kommer att visa symtom som ångest, oro, vandrande och aggressiva beteenden. Läkemedelsadministrering för att behandla symtom som oro, ångest och agiterande beteenden är inte ovanligt. Dock kan läkemedel ofta orsaka biverkningar hos äldre människor. Att istället använda djurterapi för att behandla symtom som kan uppstå vid demenssjukdomar kan ses som ett positivt alternativ då studier visat att djurterapi har en positiv inverkan på människan med demenssjukdom och andra kognitiva sjukdomar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilken inverkan djurterapi har på människor med demenssjukdom och andra kognitiva sjukdomar. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats (n=15). Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att djurterapi ger minskad stressnivå, minskat uppvisande av aggressiva beteenden, färre vanföreställningar, minskad ångest, nedstämdhet, sorgsenhet, depressiva symtom och apatiska beteenden samt ökning av glädje, lycka, engagemang, vakenhet, medvetenhet, verbala uttryck samt ökat minne. Konklusion: Resultatet tyder på att djurterapi med fördel kan användas som alternativ eller kompletterande behandling för människor med demenssjukdom. Dock ser författarna att utökad forskning behövs för att se långvarig inverkan av djurterapins effekter.

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

Personality of family caregiver is an important factor influencing the caregiver's burden, depression and distress. We now hypothesized that the personality is associated with specific strategies used by family caregivers to deal with the behavioral and psychological symptoms of demented relatives (BPSD). Participants were 98 consecutive persons with dementia and their family caregivers. Assessments included: Personality (NEO-FFI), Burden (ZBI), Depression (CES-D), Cognitive Function (MMSE), BPSD (NPI), Distress (NPI-D), and an open question to identify the strategies used by caregivers when faced with BPSD. Caregivers used different strategies to cope with their relatives' behavior: avoiding conflict; confronting; reassuring; orienting; responding coercively; distracting; colluding; medicating and restricting the movements. Extraversion was the only dimension of caregiver's personality that determined the use of caregiver strategies to deal with BPSD. Extroverted caregivers used the "confronting" strategy less often. Caregiver's personality should be taken into account when designing adapted intervention programs.

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

Using data from a larger study investigating the effectiveness of a structured clinical protocol to manage individuals in residential facilities who experience behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD), the current study investigated whether external clinical support in using the protocol with specific residents increased compliance in its use, over and above only providing a generic workshop about the protocol and management of BPSD. Results indicated that provision of the workshop, in addition to clinical support, was associated with significantly higher compliance. However, compliance was only found to be related to positive outcomes when staff received the generic workshop and not clinical support. When clinical support was provided, compliance was not related to outcomes or worse outcomes. These findings, when considered in the context of the results of the larger trial, suggest that the relationship among clinical support, compliance with BPSD protocols, and clinical outcomes for residents and staff is complex and needs further investigation.

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

Neuropsychiatric Symptoms (NPS) are ubiquitous in dementia and are often treated pharmacologically. The objectives of this study were to describe the use of psychotropic, anti-cholinergic, and deliriogenic medications and to identify the prevalence of polypharmacy and psychotropic polypharmacy, among older hospitalized patients in Ireland, with and without dementia. All older patients (≥ 70 years old) that had elective or emergency admissions to six Irish study hospitals were eligible for inclusion in a longitudinal observational study. Of 676 eligible patients, 598 patients were recruited and diagnosed as having dementia, or not, by medical experts. These 598 patients were assessed for delirium, medication use, co-morbidity, functional ability, and nutritional status. We conducted a retrospective cross-sectional analysis of medication data on admission for 583/598 patients with complete medication data, and controlled for age, sex, and co-morbidity. Of 149 patients diagnosed with dementia, only 53 had a previous diagnosis. At hospital admission, 458/583 patients experienced polypharmacy (≥ 5 medications). People with dementia (PwD) were significantly more likely to be prescribed at least one psychotropic medication than patients without dementia (99/147 vs. 182/436; p < 0.001). PwD were also more likely to experience psychotropic polypharmacy (≥ two psychotropics) than those without dementia (54/147 vs. 61/436; p < 0.001). There were no significant differences in the prescribing patterns of anti-cholinergics (23/147 vs. 42/436; p = 0.18) or deliriogenics (79/147 vs. 235/436; p = 0.62). Polypharmacy and psychotropic drug use is highly prevalent in older Irish hospitalized patients, especially in PwD. Hospital admission presents an ideal time for medication reviews in PwD.