Fem lärares tolkning av begreppet lokalhistoria

I dagens läroplan Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (LGR 11) finns inget som tydligt pekar på att eleverna i årskurs 4-6 ska arbeta med lokalhistoria eller närområdesstudier som ämnet även kan benämnas. Däremot kan undervisning kring det lokala bidra så att elevernas historiemedvetande och identitet stärks. Studiens syfte är att belysa fem lärares tolkning av begreppet lokalhistoria samt hur de har använt lokalhistoria i deras undervisning. Studien är gjord med kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Studien bygger även på teoretiska utgångspunkter samt tidigare litteratur och forskning kring området. Datainsamlingen från de kvalitativa halvstrukturerade intervjuerna har sammanställts i ett resultat. Efter att resultatet har presenteras görs en analys av resultatet. Därefter diskuteras studiens metod och resultat. I resultatdiskussionen kopplas och jämförs studiens resultat i förhållande till tidigare forskning, litteratur och teoretiska utgångspunkter. Den här studien presenterar fem lärares tolkning av begreppet lokalhistoria och hur de har använt lokalhistoria i undervisningen i relation med tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter.

Enhancing Intercultural Communication in Teaching Chinese as a Foreign Language : An Action Research Study

Enhancing Intercultural Communication in Teaching Chinese as a Foreign Language – An Action Research Study Over the past few decades, the rapid development of information communication technology, internationalization and globalization worldwide have required a shift in the focus of Chinese as a foreign language (CFL) towards competence in intercultural communication in which the role of culture in the acquisition of CFL and in the pragmatic use of the language is emphasized and promoted. However, most of the current research in this academic area remains only on a theoretical level. Practical examples, particularly with regard to distance learning/teaching of the Chinese language, are very limited. This motivated the implementation of an action research study which aimed at exploring the possibilities and limitations of integrating Chinese culture and applying intercultural communication theory into a contemporary distance CFL course for beginners. By observing and comparing the performance of subjects in the control and experimental groups, this action research study focuses on exploring three basic areas. Firstly, it discloses the cultural elements which underlie effective daily communication. Secondly, it investigates how students acquire cultural knowledge and develop their ability to competently communicate in the target course. And thirdly, it evaluates how the modified course syllabus could enhance students’ intercultural communicative competence. The findings of the research aim to serve as both a resource and reference for educators and researchers who are interested in carrying out reforms and research in this academic domain.

Tolkning av rekvisitet ”Annat socialt nedbrytande beteende” i § 3 LVU

Syfte med uppsatsen är att ge en bättre förståelse av vad som menas med begreppet ”annat socialt nedbrytande beteende” i § 3 LVU och visa eventuella skillnader i hur lagstiftningen, domstolar och socialtjänsten använder detta begrepp. Vi har undersökt hur begreppsdefinitionen har utvecklats genom lagstiftningsprocessen och hur den återspeglas i förarbeten, juridisk litteratur, prejudikat och praxis. Uppsatsen är skriven utifrån en juridisk metod. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i Hälsingland och en länsrättsdomare för att ta reda på hur dessa använder begreppet. Vi har gjort en sammanställning av olika problembeteenden som ungdomar kan uppvisa och diskuterat om dessa är socialt nedbrytande beteende i lagens mening. I lagstiftningen är definitionen av rekvisitet diffus och generell, detta innebär problem för socialsekreterare att använda rekvisitet. Socialsekreterarna är inte vana och tillräckligt utbildade att använda begreppet vilket kan leda till en mindre rättssäker prövning för den enskilde.

De osynliga barnen? – En kriminalvårdsanstalts och en socialtjänsts arbete för barn till frihetsberövade

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka om det fanns något arbete för barn till frihetsberövade och i så fall hur detta såg ut, på en kriminalvårdsanstalt och en socialtjänst i två kommuner. Fokuseringen i uppsatsen var dock barnen och deras situation. Metoden som användes var en kvalitativ fallstudie med fyra halvstrukturerade intervjuer. Informanterna utgjordes av två socialsekreterare och två kriminalvårdare. Resultatet analyserades utifrån relevanta lagrum samt tidigare forskning och litteratur. Slutsatsen var att anstalten hade börjat vidareutveckla arbetet för barn till frihetsberövade i samband med att barnombud tillsattes. Detta arbete var dock ännu inte tillräckligt utifrån ett barnperspektiv. Anstalten hade ännu inget omfattande samarbete med socialtjänsten men samarbetade vid behov. Fängelset uppfyllde lagrum och riktlinjer i viss mån men det fanns en del kvar att göra. Vidare kom vi fram till att socialtjänstens arbete för barn till frihetsberövade i stort sett var bristfälligt. Deras samarbete med kriminalvården var endast i ett inledningsskede. Socialtjänsten följde inte sitt lagstadgade ansvar då gruppen barn till frihetsberövade inte synliggjordes och ingen samverkan skedde gällande dem. Sammanfattningsvis konstaterades att socialtjänstens och anstaltens arbete med barn till frihetsberövade var otillräckligt men på väg att utvecklas.

Det underordnade barnet - en diskursanalys av innebörder i begreppen barnperspektiv och barnets bästa

Begreppen barnperspektiv och barnets bästa infördes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rättigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som äger talet och dominerar i en diskurs. Makt är en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmänskliga relationer. Barn kan sägas befinna sig i en underordnad position på såväl individ nivå som på grupp- och samhällsnivå. Hur kommer barns bästa fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavårdsarbete. Begreppet barnets bästa överskuggades av en dominerande tolkning av barnperspektivet som vagt. En tolkning som tycks legitimera att brister på tid och resurser åsidosätter barnets rätt att komma till tals. Barnets bästa som begrepp tenderar att lösa upp sig vilket avspeglas i det ringa utrymme som barnets röst ges. Uppsatsen visade att det finns risk för att redan marginaliserade barn inte syns, kommer till tals eller blir lyssnade på i sociala barnavårdsutredningar. Att sätta barnets bästa i främsta rummet löper istället risk att sättas i ett väntrum på att bli vuxen.

Stöd till familjer med funktionshindrade barn

I vår kvalitativa studie undersöker vi hur familjer påverkas av att ha ett funktionshindrat barn samt vilket stöd de behöver från samhället för att klara av sin vardag. Genom halvstrukturerade intervjuer med tre familjer med barn med olika grad av autism och utvecklingsstörning, ifrån en kommun i Mellansverige, fick vi en inblick i hur deras vardag ser ut. Intervjuerna visade på vissa likheter och skillnader i familjernas upplevelser kring att ha ett barn med autism samt behovet av och tillgången till stöd. Till vår teoridel har vi funnit forskning och undersökningar, via litteratur och olika databaser, som vi sedan använt oss av för att analysera det som framkommit i intervjuerna. Tidigare forskning visade att beskedet om diagnosen skakar en familj djupt medan vår studie pekar på att det på grund av olika faktorer inte alltid stämmer. Tidigare forskning visar även att föräldrar behöver stöd för att kunna bearbeta sin sorg över beskedet. Vår studie visar att alla inte får det stöd de behöver. I studien diskuterar vi avslutningsvis hur stödsituationen för familjer med barn med funktionshinder skulle kunna förbättras.

Att möta barn som bevittnat familjevåld - Fem behandlares uppfattningar kring arbete med utsatta barn

Mörkertalet kring antalet barn som i Sverige utsätts för att bevittna familjevåld är stort och det finns inga exakta uppgifter över hur många som berörs. Enligt kommittén mot barnmisshandel handlar det om mellan 100 000 och 200 000 barn varje år. Det var först i mitten av nittiotalet som de utsatta barnen började uppmärksammas i större utsträckning och på senare tid har det börjat fokuseras mer kring olika former av behandlingsinsatser eftersom barnen anses vara i stort behov av bearbetning av sina upplevelser. I dag finns det ett tiotal relativt nystartade verksamheter runtom i landet som arbetar med behandling av barn som bevittnat familjevåld. Det övergripande syftet var att undersöka hur behandlingspersonalen vid de utvalda verksamheterna uppfattade sitt arbete och hur de tillämpade barnperspektivet. Syftet var även att jämföra informanternas utsagor med varandra samt med vad forskningen ansåg vara av vikt vid behandling av utsatta barn inom olika teman. Studien baserades på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem behandlare som arbetade vid fyra olika verksamheter. Resultatet redovisades utifrån citat av intervjupersonerna som sedan analyserades med hjälp av aktuell litteratur och forskning kring behandlingsarbete inom åtta teman samt barnperspektiv, dvs. utifrån några författare och forskare inspirerade av olika teoretiska utgångspunkter som tex. Inger Ekbom, Barbro Metell samt Atle Dyregrov m.fl.. Resultatet av undersökningen visade bl.a. att alla verksamheterna med undantag för vissa skillnader i struktur och innehåll i princip använde sig av samma arbetsmodeller, främst Trappanmodellen och Children are people too och alla koncentrerade sig på behandling av enbart barnet. Behandlarna var relativt samstämmiga när de beskrev hur de uppfattade sitt arbete, vad de ansåg vara viktigt att fokusera på och vilka hinder de urskiljde. Behandlarna delade även uppfattningen någorlunda om vad de ansåg vara barnets bästa utifrån ett barnperspektiv och hur man borde tillämpa barnperspektivet i praktiken. En huvudsaklig slutsats var att behandlingspersonalen vid de olika verksamheterna var förhållandevis eniga med varandra samt med vad forskningen visade men att det förekom vissa utmärkande skillnader särskilt gällande en av verksamheterna som även skiljde sig mer organisatoriskt jämfört med de övriga tre verksamheterna. Resultatet kunde dock inte generaliseras då det enbart grundades på utvalda intervjupersoners subjektiva erfarenheter av just deras behandlingsarbete.

Hur fem mammor som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen upplever sin föräldraroll

Det är allmänt känt att sexuella övergrepp i barndomen kan leda till en rad psykosociala svårigheter samt psykisk ohälsa. Trots att forskningen i ämnet har intensifierats de senaste åren är det fortfarande ett kunskapsområde där mycket saknas. Detta är en kvalitativ uppsats med syftet att återge fem mammors upplevelser av hur sexuella övergrepp i barndomen påverkat deras uppfattning av sin föräldraroll. Genom att intervjua dessa kvinnor med hjälp av ett frågeformulär med öppna frågor har vi fått tagit del av hur deras traumatiska erfarenheter har påverkat deras föräldraroll. Mammornas berättelser har analyserats med hjälp av meningskoncentrering. Resultatet av intervjuerna har tolkats för att sedan jämföras med vad tidigare forskning samt litteratur i ämnet har att skildra. Undersökningen visar att de sexuella övergreppen i kvinnornas barndom påverkat dem negativt i sina föräldraroller. I undersökningen framkommer även att dessa mödrar känt en avsaknad av stöd då deras barn varit små.

Föreningsliv, idrottare och spelberoende : En studie av 96 svenska idrottsföreningar och deras medvetenhet och attityd till spel och spelberoende samt kvalitativa intervjuer med före detta spelberoende och deras anknytning till idrott och föreningsliv.

Enligt tidigare forskning har ungdomar lättare än vuxna att utveckla spelproblem. Idrottsutövande ungdomar utmålas dessutom som en grupp särskilt i riskzonen när det gäller utvecklandet av spelberoende. Syftet med denna studie är därför att undersöka ett antal idrottsföreningars medvetenhet om problemet spelberoende och desammas attityder till spel inom den egna föreningen. Syftet är också att belysa tre tidigare spelberoende personer och deras förhållande till föreningslivet. Slutsatser är: Att kunskaper om spel och spelberoende ute i föreningarna är dåliga generellt, att för lite ansvar i denna fråga tas av idrottsföreningarna generellt, men att de större föreningarna tar ett större ansvar än de små. Det som hade påverkat spelandet hos lagidrottarna i studien var interaktionen med lagkamrater samt tidig introduktion till spel. Medan formandet av en tävlingsinriktad personlighet, som lättare tenderar till att riskera ett beroende, hade haft störst påverkan på den individuella idrottarens spelande.

Sjuksköterskans kunskap och attityder vid omvårdnad av HIV/AIDS patient

Abstract Bakgrund: Totalt har nästan 30 miljoner avlidit sedan första AIDS- fallet diagnostiserades år 1981. Ovissheten och hotet om sjukdom och för tidig död innebär stora psykiska påfrestningar på individen. Sjuksköterskans attityder och sätt att vara spelar en viktig roll för etablering av en terapeutisk relation. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans attityder till patienter med HIV- infektion. Metod: Genom en litteraturstudie av tidigare forskning har 16 vetenskapliga artiklar granskats. Dessa fann vi på databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Sjuksköterskor upplevde rädsla vid omvårdnad av patienter med HIV/AIDS på grund av dess smittrisk. De ansåg att de behövde mer utbildning och support och professionell support mellan kollegor för att orka med sitt arbete. Från forskarnas observationer sågs ett fysiskt undvikande av patienter, som att vårdpersonalen inte svarade på patientens ringningar, de undvek att gå in till patienten. Sjuksköterskestuderande som hade en rädsla för HIV/AIDS har mer homofobier, de ansåg att det var ett straff för deras oordnade sexliv och att de förtjänade sitt öde. Slutsats: Vi anser att många av dessa attityder skulle kunna undvikas om personalen får mer kunskap om smitta, sexuallitet och droger, hur sjukdomsförloppet ser ut, och vilka funderingar en HIV/AIDS smittad kan ha. Detta skulle bidra till att sjuksköterskor/vårdpersonal vågar möta patienten och utveckla en god relation till denne.

Postpartum depression

Att bli förälder är en viktig händelse för alla kvinnor liksom deras män. Men några kan känna sig oförberedda, känslomässigt labil, oroliga och osäkra under den första tiden efter förlossningen. Nya åtaganden och ansvar som medföljer föräldraskapet kan påverka det psykiska välbefinnandet och kan utvecklas till en postpartum depression (PPD). PPD drabbar cirka 13 procent av alla kvinnor som har fött barn. Det som kännetecknar PPD är nedstämdhet, irritabilitet, känsla av hopplöshet, orkeslöshet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, ångest attacker, osäkerhet, likgiltighet och suicidtankar. Litteraturstudiens syfte var att undersöka vikten av en tidig upptäckt av PPD hos kvinnor och skapa kunskap i syfte att förbättra omvårdnaden. Blivande föräldrar behöver inte bara information om själva förlossningen utan också de förändringar som sker tiden efter partus. Databassökningen gjordes i Cinahl, PubMed, och PsycInfo. Sjutton vetenskapliga artiklar inkluderades och granskades med hjälp av SBU-granskningsmall. Analysen resulterade i tre kategorier, vikten av tidig upptäckt, hur familjens hälsa påverkas och hur vårdpersonal kan hjälpa. PPD har negativa effekter, inte bara på kvinnan själv, utan även på hela familjen. Det framkom tydligt hur viktigt kunskapsutvecklingen hos vårdpersonalen är för att kunna bryta PPD i ett tidigt skede. PPD är fortfarande ett relativt ”bortglömt tillstånd” då den nyförlösta kvinnan behöver kunnig vårdpersonal för att identifiera och förstå svårigheterna vid PPD.

Ueber die Gefährdung des Wohlstandes und Charakters der Deutschen durch die Juden ... Rec. der Schrift d. Prof. Rühs : "Ueber die Ansprüche der Juden an das dt. Bürgerrecht. 2. verb. Abdr."

von J. F. Fries

Aron Isaks sjelfbiografi

efter författarens handskrift utgifen af Israelitiksa Litteratur-Sällskapet

Der synagogale Gesang in seiner historischen Entwicklung : mit Rücksicht auf die Bedeutung des Judenthums auf die musikalische Kunst überhaupt

dargestellt von Dr. A. Ackermann