Människans liv med sömnbesvär och hur människor med sömnbesvär upplever kognitiv beteendeterapi

Sleep disorders are a common health problem in western countries. Every third working age person suffers from sleep deprivation and that often leads to other health problems as well. One can end up in a vicious circle, which can further decrease mood and ability to function. The aim of this thesis is to illustrate how sleep deprivation affects the lives of working age population and to deepen our understanding of life with sleep deprivation. Study questions are: how does sleep deprivation affect a working age person’s life and what kind of experiences do people have about cognitive-behavioural therapy as a treatment to sleep disorders. Theoretical perspective is based on clinical nursing science theories and the humanist view of man, which sees human as an entity. The methodology used is phenomenological approach and data analysis is conducted by using Ricœur’s hermeneutic phenomenological interpretation method. The empirical part is divided into two different sections. The material of the study consists of interviews and surveys done by people who have experienced sleep deprivation or sleep disorders. Two interviewees talked about their lives with sleep disorders and there are 21 surveys conducted on people’s experiences on cognitive-behavioural therapy. The partakers in the two sections are different people. The results show that people with sleep disorders can end up in a vicious circle of sleep deprivation and in worst cases a sleep disorder can take charge of a person’s whole life. Sleep disorder can cause shame and fear of stigma. Nevertheless, someone suffering from a sleep disorder can find strength and solutions to control the difficult situation. This study proves that both nursing staff and other people have little information about difficulties in sleeping and awareness should be improved in clinical nursing. A health-care provider has an essential role in preventing someone ending up in a vicious circle of sleep deprivation and cognitive-behavioural therapy can contribute to good health. Reflection at the end of cognitive-behavioural sleep therapy course helps patients to continue their learning process. When someone is sleep deprived, it means that they have control over the situation, but when someone has a sleep disorder, that person does not have the strength to control the situation.

Analyse de l'emploi de cependant

Ordet cependant översätts till ‘emellertid’ eller ‘dock’ på svenska. Men vad betyder ordet och hur används det? Denna fråga utgör den viktigaste forskningsfrågan för pro gradu-avhandlingen. De franska ordböckerna Le Petit Robert (2015), Larousse (2015) och Le Trésor de la langue francaise (2015) definierar att cependant uttrycker motsättning. Studier av ordets historiska utveckling visar ändå att cependant har använts i forn- och medelfranskan för att uttrycka två processers samtidighet (Marchello-Nizia 2007). Den här föråldrade betydelsen kan ännu hittas i litterära sammanhang. I avhandlingen analyseras cependant med hjälp av en korpus bestående av 150 textavsnitt som har samlats från tre olika källor i september och oktober 2014: 50 avsnitt från textdatabasen Frantext, 50 från dagstidningen Le Monde och 50 från Europaparlamentets förhandlingsreferat. I alla avsnitt används cependant. Textavsnitten studeras i samband med teorier som behandlar ordets betydelse: ordets kategoriseringar samt dess roll i skapandet av koncessivitet och polyfoni. Ytterligare studeras ordets placering i texten. Cependant kategoriseras som adverb, konnektiv och diskursmarkör. Alla dessa benämningar beskriver ordet från olika synvinklar: adverb anger ordets grammatiska ordklass, konnektiv beskriver ordets funktion som ett förbindande element mellan ord och meningar, och diskursmarkör betecknar ordets roll i interaktionell analys. I avhandlingen studeras på vilket sätt cependant uttrycker koncessivitet med hjälp av Morels (1996) definitioner och koncessivitetstyper. Analysen visar att koncessivitet egentligen inte kan delas in i olika typer. Istället är dess mest grundläggande egenskap den latenta relationen där två kontroversiella processer samordnas för att antyda den naturliga relationen mellan de ickekontroversiella processerna. Ordets sätt att uttrycka polyfoni studeras med hjälp av olika polyfoniteorier. Genom att göra en kvalitativ analys på min korpus kom jag fram till att det mest passande sättet att studera cependant ur ett polyfoniskt perspektiv är att analysera de olika synpunkter som uttrycks i en text (ett sätt som beskrivs i Nølke et al. 2004). Studien visar att cependant används på olika sätt i olika textgenrer och att ordet uttrycker både koncessivitet och polyfoni. Dessutom indikerar analysen att koncessivitet kan uppfattas som ett polyfoniskt fenomen.

Betydelsen av livsloppsperspektivet och den sociala utbytesteorin för förståelsen av närståendevård som en möjliggörare för ett gott åldrande : en kvalitativ studie

Bakgrunden till avhandlingen är att andelen äldre ökar i Finland, vilket medför ett behov av nya ekonomiska lösningar samtidigt som vårdkvaliteten tryggas. Närståendevård är en för samhället förmånlig vårdform som möjliggör att äldre får bo hemma längre samtidigt som institutionsvården minskar. Det är i enlighet med den finländska regeringens målsättningar och närståendevården ska därför utökas. I forskning om närståendevård har man främst fokuserat på vårdarens upplevelser och det finns ett behov av att öka kunskapen om vårdtagarnas upplevelser. Avhandlingens syfte är således att undersöka äldre vårdtagares upplevelser av närståendevård och åldrande genom att tillämpa livsloppsperspektivet och den sociala utbytesteorin. Avhandlingens fyra frågeställningar är ifall närståendevård upplevs som en god vårdform sett ur vårdtagarens synvinkel, vad som upplevs som positivt och negativt med vårdformen, vilken betydelse reciprocitet har för vårdtagaren och vilka möjligheter hon eller han har till reciprocitet i relationen till närståendevårdaren samt vilken betydelse vårdtagarens tidigare livsskeden har för hans eller hennes upplevelser av närståendevård. I avhandlingen behandlas även utvecklingen inom socialgerontologiska teorier. Två av de mest använda socialgerontologiska teorierna på 2000-talet är livsloppsperspektivet och den sociala utbytesteorin. Livsloppsperspektivet innebär att man tar i beaktande många olika faktorer såsom t.ex. samhälleliga förändringar och en individs tidigare livsskeden när man studerar åldrande. Den sociala utbytesteorin utgår från att det en människa ger åt en annan, förväntar hon sig tillbaka. I en obalanserad utbytesrelation uppstår missnöje och en känsla av maktlöshet hos den som enbart är mottagare. Det är en situation som äldre riskerar att hamna i, då deras resurser inte alltid värdesätts av den yngre, arbetsföra generationen. I denna kvalitativa studie har semistrukturerade temaintervjuer genomförts. Sju svenskspråkiga närståendevårdtagare i åldern 71-80 har intervjuats i Österbotten. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att vårdtagarna överlag upplever närståendevård som en god vårdform med många fördelar. Vårdtagarna uppskattar framför allt att få bo hemma och tryggheten i att vårdas av någon anhörig som känner dem väl och hela tiden är tillgänglig. Flera vårdtagare upplever oro inför framtiden, eftersom de inte vet vad som händer om eller när närståendevårdarens hälsa försämras. Flera vårdtagare upplever frustration över sitt hälsotillstånd och hade inte förväntat sig att åldrandet skulle se ut på det sätt som det gör. Missnöjet tycks inte vara en följd av avsaknad av reciprocitet i relationen till närståendevårdaren, utan de negativa känslorna handlar om att acceptera det försämrade hälsotillståndet efter att tidigare ha levt ett aktivare liv.

Döden i Falun 1750 till 1770 : Gruvhanteringen och miljön i ett jämförande perspektiv

Syftet med denna uppsats är att utröna om risken att avlida i förtid var större i Falun än på tre andra jämnstora orter i Mellansverige med i övrigt likartade miljömässiga förutsättningar, mellan åren 1750 till 1770. Det använda källmaterialet är Tabellverkets folkbokförings- och mortalitetstabeller för åren 1750 till 1770. Dödsfall i miljörelaterade sjukdomar för Falun har jämförts med orterna Mora, Gefle och Hedemora. Miljön i Falun skiljde sig från de andra orterna främst på grund av den massiva exponeringen av svaveldioxid och metallhaltiga partiklar, som förekom som ett resultat av gruvverksamheten och den efterföljande kopparframställningen. Gefle var en tätort med stadens problem medan Mora var ett agrart samhälle och Hedemora var både och. Resultatet visar, att risken att avlida i bröst- och lungrelaterade sjukdomar var signifikant högre i Falun än i Mora och Hedemora. Även i Gävle var risken mindre än i Falun, dock ej lika tydligt, vilket sannolikt är en följd av att Gävle var en tätort, som allmänt gav en högre dödlighet. Även den allmänna risken att avlida i förtid var högre i Falun än för de andra orterna. Undersökningen visar också på den risk, som fanns, att avlida i förtid, som de olika epidemierna gav upphov till och den stora inverkan det får. Medelåldern var högre i Falun än för de andra undersökta orterna men detta förklaras främst och rimligast av demografiska skillnader

Samspelssituationer på försäkringskassan ur handläggarnas och allmänhetens perspektiv

Studiens syfte var att undersöka de samspelssituationer som råder mellan allmänheten och handläggarna på försäkringskassan, men även att undersöka hur handläggarna upplever sin egen arbetssituation. Mellan handläggarna och allmänheten indikerar studien att allmänheten för det mesta är nöjd med handläggarna på försäkringskassan. Men studien visar även att allmänheten finner det oacceptabelt med en väntetid på två månader för utbetalning av ersättning. Något som båda grupperna har gemensamt är att bemötande är viktigt. Iden till studien växte fram ur de debatterna som förekom i media och om hur försäkringskassan har förändrat sitt arbetssätt genom att granska först och betala ut sedan mot tidigare att betala först och granska sedan. Datainsamlingen genomfördes med två enkäter. Totalt deltog 135 från allmänheten och 43 handläggare från lokalkontoret i Borlänge respektive länskontoret i Falun.

Skillnaden mellan nykteristers egna skäl till att inte dricka alkohol och icke-nykteristers tro om dessa skäl

Denna rapport redovisar en studie av skillnader mellan nykteristers faktiska skäl till att inte dricka och icke-nykteristers tro om nykteristers skäl till att inte dricka alkohol. Studien utfördes i enkätform bland 19-25 åringar på Högskolan Dalarna samt medlemmar i Ungdomens Nykterhetsförbund. Studien visar att det finns signifikanta skillnader mellan de faktiska skäl nykterister anger till att inte dricka alkohol och vad icke-nykterister tror att nykterister har för skäl till att inte dricka alkohol.

Kan egenvårdsutbildning ge kunskaper som leder till ökad livskvalitet och att fler patienter slutar röka? : En jämförelse av två olika omhändertagandenav KOL patienter i primärvården.En kvasiexperimentell studie

Syftet med studien var att jämföra livskvalitet, kunskap om KOL och antal patienter som inlett ett rökstopp där en grupp erhöll standard vård och en annan grupp förutom standard vård även fick ett strukturerat omhändertagande på en distriktssköterskeledd KOL- mottagning med undervisning i egenvård.Studien genomfördes med kvasiexperimentell design. Urvalet var 52 patienter från primärvården med diagnosen KOL. Patienterna matchades utifrån kön, sjukdomens svårighetsgrad och slumpades sen till två grupper, en interventionsgrupp och en jämförandegrupp. Jämförandegruppen erhöll standardvård medan interventionsgruppen utöver standardvård erhöll två utbildningsbesök i egenvård hos astma KOL-sjuksköterskan på en vårdcentral i mellansverige.Som datainsamlingsmetod har två enkäter använts. En enkät som innehöll frågor om kön, ålder, civilstånd, utbildning, upplevd kunskap om KOL och rökstatus samt en enkät som hade till syfte att ge information om hur andningsbesvären påverkar patientens livskvalitet. Båda grupperna har svarat på enkäterna vid två tillfällen, vid det första besöket och vid det sista besöket efter tre månader. Interventionsgruppen har däremellan fått två utbildningsbesök.Resultaten visade statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna gällande livskvalitet, rökstopp och kunskaper om KOL. Interventionsgruppen hade fått minskade andningsbesvär, hade ökat sin fysiska aktivitet och fått en bättre psykosocial hälsa. Medan jämförande gruppen hade försämrats något i alla dessa avseenden. I interventionsgruppen hade sex av sexton rökande patienter slutat att röka, medan ingen hade slutat av de fjorton rökande patienterna i jämförandegruppen. Patienterna i interventions- gruppen hade också väsentligen större kunskaper om sin sjukdom jämfört med patienterna i jämförandegruppen.

"Bråkar, skriker fula ord om jag var mobbad skulle jag bli rädd"

Studien avser att belysa frekvensen av mobbning, typ av mobbning, kunskap om var den sker och, om det finns någon skillnad i pojkars respektive flickors beteende i avseende till om någon mobbar eller blir mobbad. En skola vidtalades. Ett frågeformulär med 22 frågor med fasta svarsskalor och en öppen fråga användes. Tendensen är att det är fler flickor än pojkar som har blivit mobbade. Det är en signifikant skillnad mellan pojkar och flickor på den öppna frågan. De senare som definierar mobbning som verbal eller att retas medan pojkarna framför allt nämner att slåss. Få av eleverna har svarat att de varit med om att mobba andra elever någon gång. När det har hänt är det flera pojkar/en enskild pojke, än flickor som mobbat både pojkar och flickor. Sist kommer en enskild flicka som mobbar. Platsen är skolgården.

Studenters tro på sin datoranvändningsförmåga

Tron på egen datoranvändningsförmåga (CSE) hos studenter vid högskolan Dalarna undersöktes. Resultaten av denna undersökning jämförs med tidigare forskningsresultat där forskare använt samma CSE skala (Cassidy and Eachus, 2002). Studenterna är antagna till olika program vid Högskolan Dalarna (ekonomi, lärare och mediekommunikation) och jämförs med varandra och med en kontrollgrupp. Effekterna m.a.p. dataerfarenhet och kön på CSE undersöktes också. Studenterna antagna på mediekommunikationsprogrammet erhöll den högsta CSE och kontrollgruppen den lägsta CSE. Inga könsskillnader erhölls. Ett starkt samband mellan CSE och dataerfarenhet erhölls. CSE var något högre i denna undersökning än den som Cassidy och Eachus erhöll.

Attribution i moral och etik : hur tillskriver människor orsaker till beteenden?

Rapporten handlar om hur människor attribuerar, det vill säga tillskriver, orsaker till beteenden i moralbaserade situationer och om det finns skillnad i hur män och kvinnor attribuerar beteenden. För att undersöka hur människor attribuerar har man i denna undersökning låtit män och kvinnor göra bedömningar om varför man själv eller ”någon av samma ålder och kön” gör som de gör i specifika situationer. Detta gjordes i en enkät innehållande två situationer med vardera fyra orsaker som rangordnas efter hur troliga de är som anledning till vad som hände i situationen. Enligt resultaten finns det en signifikant skillnad i hur människor attribuerar beteenden men det beror på vilken situation de befinner sig i. Resultaten påvisar inte någon signifikant skillnad i hur män och kvinnor attribuerar sitt och andras beteenden.

Ungdomars fysiska aktivitet och dess betydelse för prestationen i skolan

This study where designed to investigate if there are any positive relationship between the extent of physical activity during adolescent's leisure time and the academic performance, and also if there are any negative relationship between the academic performance and the time spent in front of the television or computers. Another part of the study tried to find out if physical activity has a direct and immediate influence on the performance in school. 91 pupils (51 girls and 40 boys) in the 8:th year of the Swedish primary school, from three different schools participated in the study. All 91 pupils first responded to a questionnaire concerning there activities in leisure time. They where then tested in a mathematical test and the results where compared with the extent of physical activity and TV/computer time they had stated in the questionnaire. 53 of the pupils also participated in the part of the study where direct and immediate influences of physical activity where tested. They where tested in two different but similar mathematical tests. Before the first test all pupils had a walk for about 3 km. The second test where accomplished whiteout preceding walk.Pupils who spend one hour or less/week on physical activity had significant lower mean score on the mathematical test then the pupils who spend more than one hour/week on physical activities, (Mann-Whitney U-test: Z= -2,486, p= 0,0129). Boys who spent 10,5 hours or less/week in front of the TV/computer had significant higher mean score than the boys who spent more than 10,5 hours/week in front of the TV/computer. No significant differences in the results of the two different tests, one white and one whiteout preceding walk, were observed.

Livskunskap som ämne i skolan : En jämförelse mellan elevers och lärares syn på viktiga livskunskapsfrågor

Livskunskap som ämne kan vara en mötesplats där tid för diskussion och reflektion över viktiga livsfrågor finns. Syftet med den här studien är att undersöka vilka centrala livsfrågor som kan ligga till grund för samtal och reflektion i skolan inom ämnet Livskunskap. Genom enkäter undersökte vi vilka livsfrågor som är viktiga för elever och genom intervjuer vilka livsfrågor som skolpersonal anser/tror vara viktiga för elever. Resultatet av intervjuerna visade att skolpersonal anser att relationer, sex och samlevnad och elevernas personliga framtid är av störst intresse för dem. Enkäterna visade att följande teman rangordnades högst av flest elever: världens framtid, krig, trygghet, ensamhet/övergivenhet, sex och samlevnad, framtid, liv/död, miljö/natur, mänskliga rättigheter samt alla likas värde. Undersökningen visar att det finns intressanta likheter och skillnader i elevers syn på viktiga livsfrågor kontra skolpersonals syn på vad som är viktigt för elever.

Personlighet, datorerfarenhet och upplevelseav datorfrustration

I och med informationsteknologins snabba framväxt i samhället ställs vi också inför problem som hur vi ska handskas med denna utveckling. Forskning visar att fenomenet datorrädsla kan bero på faktorer som exempelvis erfarenhet, personlighet, attityd eller kön. Syftet med denna studie är dock att undersöka eventuella samband mellan datorrädsla, personlighet samt datorerfarenhet. Nittio studenter vid Högskolan Dalarna agerade undersökningsdeltagare (UD) genom att svara på en enkät bestående av tre delar; bakgrundsfrågor, ett personlighetstest sammansatt av Eysenck Personality Inventory (EPI) samt åtta scenarier, där UD fick skatta sin självupplevda stressnivå i olika situationer. Studien visar att såväl neuroticism som datorerfarenhet skulle kunna predicera datorrädsla. Starkast effekt på den självskattade stressnivån hade dock variabeln kön. Man kan även dra slutsatsen att fenomenet datorrädsla inte är en specifik slags rädsla, utan till viss del hänger samman med andra fobier.

Samband mellan personlighet och yrkesval

Är poliser mer spänningssökande än andra? Det är frågan som ligger till grund för studien där syftet är att jämföra poliser med lärare i vilken utsträckning de söker spänning. Studien genomfördes med hjälp av ett frågeformulär bestående av 28 påståenden som kommer ifrån redan vedertagna skalor. Dessa är Eysenck Personality Inventory och Zuckerman’s Sensation Seeking Scale. 62 personer deltog i studienvarav hälften var lärare och hälften poliser. Poliserna fick signifikant högre poäng än lärarna på de påståenden som handlade om att ta risker och fatta snabba beslut. Lärarna fick i sin tur signifikant högre poäng på de påståenden som handlar om impulsivitet gällande resor. Den slutsats man kan dra av denna studie är att poliser söker sig till arbeten som i sig innebär mer spänning medan lärare i större utsträckning söker spänning utanför arbetet.