Kokutai no hongi och Senjinkun – en analys av handböcker för civila och soldater : shintoismens, buddhismens och konfucianismens roll i Japan under andra världskriget

Under andra världskriget rådde en starkt nationalistisk anda i Japan. Bland det mest centrala var att visa lojalitet och vördnad för den japanska kejsaren och staten. Olika handböcker publicerades för att sprida lärorna om statens ideologi och utveckla andan bland japanska soldater och civila. Principer från olika religiösa traditioner blandades samman och inlemmades i lärorna som ingick i handböckerna. I avhandlingen undersöker jag på vilket sätt religiösa doktriner, mer specifikt shintoistiska, buddhistiska och konfucianska, sammanblandades och syntes i ideologin. Mitt fokus ligger på två skrifter, Kokutai no hongi och Senjinkun, som publicerades i Japan under 1930– och 1940–talen för att utveckla den rätta andan inför kriget. Jag gör en tolkande studie av handböckerna för att få en uppfattning av hur de tre religionerna ingick i lärorna inom ideologin. Jag använder mig här av engelska översättningar av skrifterna och stöder mig på tidigare forskning av dem. Förutom det jämför jag de två handböckerna för att se ifall det finns likheter mellan lärorna i dem. Utgående från min studie konstaterar jag att det finns vissa likheter mellan lärorna i de två skrifterna. De tre religionerna hade en viktig roll inom den rådande ideologin. Shintoismen utgjorde grunden för lärorna och de konfucianska och buddhistiska principerna var strukturerade kring de shintoistiska lärorna. Vilken av religionerna som var viktigare än den andra inom ideologin är svårt att avgöra. Alla religionerna var väsentliga beståndsdelar av ideologin.

Deliberation och åsiktsförändring : en studie av individegenskaper och gruppkontext

Vardagliga samtal mellan medborgare om politiska sakfrågor är viktiga, men arrangerade politiska samtal har fått en alltmer central roll i demokratiteori och praktik. I en deliberation förväntas bättre argument vinna över sämre argument, eftersom bättre argument har större bärkraft och successivt får mera stöd i diskussionen. Ett demokratiskt samtal förutsätter att det finns olika åsikter, men det finns många samtal där detta inte uppfylls. Diskussioner med personer som delar ens åsikt leder inte nödvändigtvis till någon större förståelse för åsikter som avviker från de egna. När personer som tycker lika diskuterar med varandra tenderar de att bekräfta varandras åsikter och åsikterna riskerar även att bli mer extrema än de var innan diskussionen. Jag är intresserad av att förklara varför individers åsikter förändras i olika grad och i olika riktning, när de deltar i demokratiska samtal. Varför blir vissa mer polariserade i sina åsikter medan andra blir mer moderata, när de lyssnat till samma argument. Det finns många olika faktorer som kan ha en inverkan på hur åsikterna förändras i grupp. Här analyseras en medborgardiskussion om invandring och jag analyserar tre typer av faktorer: individegenskaper, gruppkontext och individens beteende i diskussionen. Resultatet tyder på att polariserade åsikter till största delen beror på individegenskaper, värdena är dock olika beroende på i vilken riktning åsikterna har polariserats. Gruppkontext bidrar lite, t.ex. invandrare i gruppen förhindrar polariserade åsikter mot invandring. Däremot verkar inte gruppsammansättning vara avgörande. Beteende i deliberation förklarar en del, eftersom de som fick en förstärkt åsikt för invandring hade bättre beteende än övriga. Mer moderata åsikter verkar bara förklaras av individegenskaper. Resultaten tyder på att det är många faktorer som bidrar till hur åsikter förändras i demokratiska samtal, vilket gör att man alltid borde analysera processen genom vilken åsikter bildas.

Charta öfwer Finland år 1747 / sammandragen och förfärdigad wid Kongl. lantmäteri contoiret til General gouvernearens och Riksrådets högwälborne herr baron von Rosens tienst at förwaras wid gouvernaments residencet ; Suomen maantieteellisen seuran julkaisema jäljennös = Kopian publicerad av Geografiska sällskapet i Finland = Reprint published by the Geographical society of Finland.

Kartta ilmestynyt teoksen A map of Finland from 1747 / description by Sakari Härö liitteenä sarjassa Fennia. Supplementum. 1.

Från ung till vuxen i omställningens tid : en longitudinell studie av värderingar med utgångspunkt i Ingleharts teori om den tysta revolutionen

-

Oroliga inför framtiden : en studie av folkligt politiskt agerande bland bruksarbetarna i Billnäs ca 1900–1920

Åren 1901, 1905–1906 och 1917–1918 gjorde bruksarbetarna i Billnäs uppror mot bruksledningen och den lokala makteliten. Det lugna och harmoniska brukssamhället i Västnyland drabbades av djupgående konfrontationer som ledde till uppsägningar, vräkning av arbetarfamiljer och att slutligen 54 bruksarbetare miste livet till följd av deras upproriskhet. I den här avhandlingen undersöker jag med ett mikrohistoriskt angreppssätt folkligt politiskt agerande i det tidiga 1900-talets Finland. Genom att närma vanliga människors vardag och deras politiska föreställningar om samhället omkring dem, avser jag med den här avhandlingen skapa nya förståelser för politiskt agerande bland samhällets underordnade. För att kunna genomföra detta har jag i avhandlingen kombinerat olika slags källor: jag använder arkivmaterial, tidningar och intervjuer. Avhandlingens teoretiska ram utgörs av socialhistorisk forskning som studerar folkligt politiskt agerande på olika håll i världen och av nyare kulturhistorisk forskning som tar i beaktande hur klass, genus, språk och religion fungerade i människors vardag. Med den här avhandlingen vill jag bidra till att försöka skapa förståelse för vår tids politiska agerande (alltifrån upplopp till vardagligt motstånd) bland människor vars vardag påverkas av sociala och politiska omvälvningar. Kan olika former av folkligt politiskt agerande förstås som uttryck för att allt flera idag, liksom bruksarbetarna i början av 1900-talet, är oroliga inför framtiden?

Att lindra ett lidande : en kvalitativ studie om lindrande av den mobbade elevens lidande

The study's aim is to achieve knowledge of how to relieve the suffering of the bullied student. The methodology in this study is hermeneutics. The theoretical perspective is the caritative theory. The questions in the study are: 1) What does it mean to relieve a suffering? 2) What can caregivers do to relieve the suffering of the young bullied pupil? 3) How do the caregivers experience their role in relieving the suffering? The review of previous research shows that bullying is a phenomenon that causes great harm to the health of young people. There are varying developed strategies to deal with bullying in the schools. Only one article studied the counsellor role in fighting bullying. There is a need to examine how a suffering can be relieved, how the caregiver experience handling bullying, and how caregivers can be involved in relieving the suffering the bullied youngster is going through. The empirical part of the study was conducted through qualitative semi-structured interviews with counsellors who work with high school students. The study was conducted in close collaboration with the project "Analys av ungdomsenkäten" conducted by the youth researchers at Åbo Akademi and the Swedish Ostrobothnia Youth foundation (SOU). The collected material was analyzed according to Elo and Kyngäs (2007) guidelines for inductive content analysis. The result shows that caregivers play an important role in relieving a suffering. Counsellors emphasize the importance of a mutual relationship in order to relieve the victims suffering. Lack of time was the main culprit. The core of alleviating a suffering can be compared with those factors the informants take into account in the caring encounter with the bullied pupil.

Framåt med stöd av det förflutna : religiöst historiebruk hos Anders Svedberg

Att det förflutna spelar en avgörande roll vid såväl individers som kollektivs identitetsformering är snarast ett axiom inom historiefacket. Därför är det ingen överraskning att det förflutna brukas av grupper och deras ledare i syfte att befästa och vidmakthålla den egna identiteten. Forskningen kring detta – den så kallade historiebruksforskningen – har under de senaste decennierna upplevt ett starkt uppsving inom flera discipliner i Norden, framför allt inom historia och historiedidaktik. Historiebruksforskningen har ändå försummat att i någon högre grad ta i beaktande religiösa och teologiska aspekter, liksom också de teologiska ämnena har varit dåliga på att visa intresse för historiebruksfrågor. Avhandlingen kan därför ses som ett svar på denna ömsesidiga försummelse, och som ett bidrag till det aktuella och framväxande forskningsfältet kring historiebruk och kulturellt minne. Med utgångspunkt i den österbottniske mångsysslaren Anders Svedberg (1832–1889) undersöks mer konkret begreppet ”religiöst historiebruk”. Anders Svedberg växte upp, levde och verkade i det av väckelsen starkt präglade Munsala i svenska Österbotten. Han var en man av folket som kände till dess seder, bruk och historia. Därför kunde han ösa ur dess historia när han skrev sina tidningsartiklar och när han i lantdagen talade för allmogens demokratisering. Genom anspelningar på och hänvisningar till det förflutna refererade han ofta till kyrkohistoriska händelser i sin argumentation. Men vilka händelser använde han sig av? Varför hänvisade han till just de händelserna? Hur gjorde han det och i vilket syfte? Utifrån dessa konkreta frågor ger undersökningen förslag på vad som allmänt kan tänkas karakterisera ett religiöst historiebruk. Resultaten ger vid handen att ett religiöst historiebruk – särskilt när det bygger på en religiös minnesgemenskaps kulturella texter – har en förmåga att fungera legitimerande, mobiliserande och inkluderande/exkluderande. --------------------------------------------------------------------- Menneisyydellä on merkittävä osa sekä yksilön että yhteisön identiteetin muotoutumisessa. Tämä väittämä on yleisesti tunnustettu. Siksi ei ole yllättävää että eri yhteisöt ja niiden johtajat hyödyntävät menneisyyttä vahvistaakseen ja suojellakseen omaa identiteettiään. Niin kutsuttu historian käytön tutkimus on viime vuosikymmenillä vahvistanut asemaansa monilla tieteenaloilla pohjoismaissa, erityisesti historiatieteessä ja historian didaktiikassa. Historian käytön tutkimus ei kuitenkaan oleellisesti ole huomioinut uskonnollisia tai teologisia näkökulmia. Myöskään teologiset oppiaineet eivät ole osoittaneet suurempaa kiinnostusta historian käyttöä kohtaan. Väitöstutkimus vastaa siten näihin molempiin laiminlyönteihin ja se voidaan nähdä kirkkohistoriallisena panoksena historian käytön ja kulttuurisen muistin ajankohtaiseen ja kasvavaan tutkimusalaan. Tutkimus ottaa lähtökohdakseen pohjoismaalaisen monitaiturin Anders Svedbergin (1832–1889) ja tarkastelee hänen kautta käsitettä ”uskonnollinen historiankäyttö”. Anders Svedberg varttui, eli ja toimi Munsalassa aikaan jolloin herännäisyydellä ja muilla herätysliikkeillä oli vahva jalansija alueella. Svedberg tunsi pohjoismaalaisen maalaisväestön tavat ja tottumukset sekä alueen historian. Tämän takia hän osasi hyödyntää kyseistä historiaa kirjoittaessaan lehtiartikkeleita maalaisväestölle ja ajaessaan heidän etujaan säätyvaltiopäivillä. Kirjoituksissaan ja puheissaan hän viittasi usein historiallisiin ja kirkkohistoriallisiin tapahtumiin. Mutta mihin tapahtumiin hän viittasi? Miksi hän viittasi juuri näihin tapahtumiin, miten hän sen teki ja millä tavalla? Näiden konkreettisten kysymysten avulla tutkimus pyrkii tarkastelemaan miltä uskonnollinen historiankäyttö yleisellä tasolla voi näyttää. Tutkimustulos osoittaa että uskonnollisella historiankäytöllä – varsinkin perustuessaan uskonnollisen muistiyhteisön kulttuuriseen tekstiin – on kyky legitimoida, mobilisoida sekä sisällyttää ja sulkea pois ihmisiä.

Ekonomisk karta över Bergö och Malax socknar på grundval av lantmäterikartor från åren 1753-1801 uppgjord av Helmer Smeds

0-meridiaani : Helsinki.

Ekonomisk karta över Bergö och Malax socknar på grundval av lantmäterikartor från åren 1884-1920 uppgjord av Helmer Smeds

0-meridiaani : Helsinki.

Hedersbetygelser inför samtid och eftervärld. Namngivningen av fästningsverken i Finland under Augustin Ehrensvärds tid

Artikel i tidskrift.