Making Space: Feasibility of Urban Manufacturing through Shared Resources

Thesis (Master's)--University of Washington, 2016-06

Double cross-validation and improved sensitivity of the rapid screen of mild traumatic brain injury

This study aimed to replicate and cross-validate the Rapid Screen of Concussion (RSC) for diagnosing mild TBI (mTBI). One hundred (81 male, 19 female) cases of mTBI and 35 (23 male and 12 female) cases of orthopaedic injuries were tested within 24 hr of injury. Double cross-validation was used to examine whether total RSC scores obtained in the cur-rent sample, generalised to one previously reported. In the new sample, mTBI patients answered fewer orientation questions, recalled fewer words on the learning trial and after a delay, judged fewer sentences in 2 min, and completed fewer symbols in the Digit Symbol Substitution Test than orthopaedic controls. The formulae and cut-offs developed on the original and new samples produced similar sensitivity and overall correct classification rates. Inclusion of the Digit Symbol Substitution Test performance of the new sample improved the sensitivity (80.2%) and specificity (82.6%) in males. It did not improve the correct classification rate in females, which was 89.5% sensitivity and 91.7% specificity before the inclusion of the Digit Symbol Substitution Test. Taken together, these results indicate that a combined score on this 12-min screen yields a measure of level of brain impairment up to 24 hr after mTBI.

Impact of pallidotomy on physiological articulation function and speech intelligibility in Parkinsons disease

The objective of this study was to evaluate the effects of posteroventral pallidotomy on perceptual and physiological measures of articulatory function and speech intelligibility in Parkinson disease (M). The study examined 11 participants with M who underwent posteroventral pallidotomy Physiological measures of hp and tongue function. and perceptual measures of speech intelligibility were obtained prepallidotomy and 3 months postpallidotomy. The participants with PD were also assessed on the Unified Parkinsons Disease Rating Scale (UPDRS Part III) In addition, the study included a group of 16 participants with PD who did not undergo pallidotomy and a group of 30 nonneurologically impaired participants. Analyses of physiological articulatory function and speech intelligibility did not reveal corresponding improvements in motor speech function as observed in general limb motor function postpallidotomy. Overall, individual reliable change analyses revealed that the majority of surgical PD participants demonstrated no reliable change on perceptual and physiological measures of articulation. The cur rent study revealed preliminary evidence that articulatury function and speech intelligibility did not change following posteroventral pallidotomy in a group of individuals with PD.

On measuring wealth: A case study on the state of Queensland

In order for policy makers to plan effectively for sustainable development, there is a need for measures of welfare that consider changes in the natural capital stock. Current measures based on conventional national accounting are flawed because they are based solely on flow measures and do not account for environmental effects. In this paper, we use an expanded measure of wealth to estimate the value of natural capital for Queensland. The state's stock of natural capital is valued at A$355.6 billion, of which non-timber forest resources account for 45.3%, ecosystem services 20.0%, and mineral resources 17.6%. This figure is a conservative estimate of the true value since some significant components such as the ecological and life-support functions of the environment are excluded. The estimates highlight the relative importance of different forms of natural capital and can be used to draw the attention of policymakers to the need to give adequate weight to the value of such services in decision-making processes. (c) 2005 Elsevier Ltd. All rights reserved.

Evidence-based medicine is affordable: The cost-effectiveness of current compared with optimal treatment in rheumatoid and osteoarthritis

Objective. To determine the cost-effectiveness of averting the burden of disease. We used secondary population data and metaanalyses of various government-funded services and interventions to investigate the costs and benefits of various levels of treatment for rheumatoid arthritis (RA) and osteoarthritis (OA) in adults using a burden of disease framework. Method. Population burden was calculated for both diseases in the absence of any treatment as years lived with disability (YLD), ignoring the years of life lost. We then estimated the proportion of burden averted with current interventions, the proportion that could be averted with optimally implemented cut-rent evidence-based guidelines, and the direct treatment cost-effectiveness ratio in dollars per YLD averted for both treatment levels. Results. The majority of people with arthritis sought medical treatment. Current treatment for RA averted 26% of the burden, with a cost-effectiveness ratio of $19,000 per YLD averted. Optimal, evidence-based treatment would avert 48% of the burden. with a cost-effectiveness ratio of $12,000 per YLD averted. Current treatment of OA in Australia averted 27% of the burden, with a cost-effectiveness ratio of $25,000 per YLD averted. Optimal, evidence-based treatment would avert 39% of the burden, with an unchanged cost-effectiveness ratio of $25,000 per YLD averted. Conclusion. While the precise dollar costs in each country will differ, the relativities at this level of coverage should remain the same. There is no evidence that closing the gap between evidence and practice would result in a drop in efficiency.

Forest logging and institutional thresholds in developing south-east Asian economies: A conceptual model

Many developing south-east Asian governments are not capturing full rent from domestic forest logging operations. Such rent losses are commonly related to institutional failures, where informal institutions tend to dominate the control of forestry activity in spite of weakly enforced regulations. Our model is an attempt to add a new dimension to thinking about deforestation. We present a simple conceptual model, based on individual decisions rather than social or forest planning, which includes the human dynamics of participation in informal activity and the relatively slower ecological dynamics of changes in forest resources. We demonstrate how incumbent informal logging operations can be persistent, and that any spending aimed at replacing the informal institutions can only be successful if it pushes institutional settings past some threshold. (C) 2006 Elsevier B.V. All rights reserved.

Ibland ger moskén skydd till slagna kvinnor när samhället svikit

Publicerad 16 maj, 2012 - 11:19 Att många religiösa ledare i moskéer ger uttryck för kvinnoförtryckande idéer innebär inte att alla gör det. I min undersökning ingår kvinnors berättelser om hur de i moskén erbjudits just det som samhället borde garantera, nämligen skyddat boende och stöd för dem som vill komma bort från ett våldspräglat hem, skriver Pia Karlsson Minganti. Kvinnor som vänder sig till rådgivare i moskéer kan få ta emot direktiv som är präglade av manscentrering och rent kvinnohat. Kvällens Uppdrag granskning visar exempel på detta. Utan att själv ha haft möjlighet att se programmet i sin helhet kan jag förutse starka reaktioner och krav på åtgärder. Jag arbetar själv mot könsförtryck, anser att våld och tvång ska polisanmälas och att redan existerande lagstiftning bör tillämpas. Med utgångspunkt i min egen forskning bland medlemmar i muslimska ungdomsföreningar i Sverige tror jag emellertid att debatten nu kan tjäna på att jag bidrar med perspektiv på moskéer som mer än endast arenor för misogyni. Insikten om att kategorin muslim samlar en miljard människor med alla tänkbara ideologiska orienteringar borde idag vara en självklarhet. På samma sätt är muslimska församlingar präglade av variation. Att många (just nu de flesta?) religiösa ledare i moskéer ger uttryck för kvinnoförtryckande idéer innebär inte att alla gör det. Inte heller innebär det att imamerna ifråga har kvinnoförtryck som uttalad målsättning eller aldrig verkar för kvinnors rättigheter. Verkligheten är som bekant komplex. En viktig poäng i sammanhanget är att islamiska rådgivare allt oftare är kvinnor. Internationell forskning visar på en samtida trend där kvinnor etablerar auktoritet i moskéer och organisationer, och virtuellt på internet. Det sker på eget initiativ, men även genom uppmuntran från manliga företrädare och genom statliga initiativ. De flesta bidrar som volontärer, som till exempel de ungdomsledare som runt om i Sverige engagerar ungdomar i allt från islamstudier till läxhjälp och alternativa helgaktiviteter på behörigt avstånd från alkohol och droger. Inom sina föreningar fungerar kvinnorna som beslutsfattare och organisatörer, som styrelseledamöter och ordföranden. De deltar också i andra offentliga sammanhang som föredragshållare och debattörer och samarbetspartners i olika projekt. Många av dessa projekt har till syfte att motverka diskriminering på grundval av kön, hudfärg och religiös tro. Kvinnornas religiösa engagemang kan liknas vid den kristna väckelserörelsen. Kvinnor, ungdomar och andra marginaliserade grupper sluter sig samman och studerar Koranen utan direkt inblandning av konventionella auktoriteter. De islamiska källorna används för att genomdriva förändringar och för att försvara bland annat kvinnors rättigheter. För många framstår våld mot kvinnor som en absurditet, helt oförenlig med islam. Vad jag försöker frammana här är en kontext där kvinnor kan instrueras att inte polisanmäla en misshandlande make, men där samtidigt andra typer av råd ges av olika tongivande personer och även hjälp att fly ut ur akuta våldssituationer. I min undersökning ingår kvinnors berättelser om hur medlemmar i moskéförsamlingar har erbjudit just det som samhället borde garantera, nämligen skyddat boende och stöd för dem som vill komma bort från ett våldspräglat hem. Det är bra att media granskar representanter i moskéer. Kritik kan bidra positivt till utvecklingen av islam i Sverige och motverka att män med destruktiv syn på könsrelationer fortsätter att dominera. Men det är viktigt att kritiken inte är ensidig eller fragmentarisk. När kvinnoförtryck såsom nedtystat våld och sexuellt tvång bland muslimer debatteras är även en annan form av förtryck närvarande: förtrycket mot muslimer som grupp. Det finns en tendens i dagens samhälle att peka ut muslimer som ett exceptionellt hot – mot kvinnor, homosexuella, judar, ”vanligt folk” och samhället i stort. Stigmatisering får flera olyckliga konsekvenser. För det första riskerar kvinnoförtryck i andra sammanhang att osynliggöras. I vilka andra miljöer borde tevereportage med dold kamera göras för att blotta de tänkesätt som leder till kvinnors lidande och död? Det är naturligtvis provocerande i sammanhanget, men erinra etnologen Jesper Fundbergs forskning om hur pojkfotboll fostrar unga i en miljö som knappast har gjort upp med sin sexism, rasism och homofobi. När gav den muslimkritiske debattören senast sitt stöd till en kvinnojour, med ett erkännande ord, praktiskt handtag eller rentav ekonomiskt bidrag? För det andra, politiska entreprenörer i islamofobi slår mynt av att muslimer pekas ut som det primära hotet. Sverigedemokrater hörs plötsligt försvara kvinnors, homosexuellas och judars rättigheter med hjälp av feministiska och antirasistiska argument med udden riktad mot muslimer och islam. För det tredje visar forskning på en tendens bland kvinnor i utsatta minoriteter att sluta upp bakom mansdominerade ledarskikt i syfte att värna gruppens väl, även om de samtidigt är kritiska mot dessa mäns tolkningar och praktiker. Att ensidigt förknippa islam med fenomen som våld mot kvinnor kan alltså få starkt negativa konsekvenser för prioriteringen av muslimska kvinnors välfärd. Våren 2010 debatterades riksorganisationen Sveriges Unga Muslimers val av gästföreläsare till sin årliga konferens. Den tänkta gästen förknippades med homofoba yttranden och debatten resulterade i att Ungdomsstyrelsen granskade ett antal bidragsberättigade religiösa ungdomsorganisationer för eventuell diskriminering mot homosexuella. Förutom Sveriges Unga Muslimer prövades även Ungdomsinitiativet inom Syrisk-ortodoxa ärkestiftet, Riksförbundet unga katoliker, Evangeliska frikyrkans och Pingstkyrkans ungdomssektioner. Granskningen av gruppernas formella handlingar gav inga skäl till att dra tillbaka deras statsbidrag och ingen fördjupad kontroll av enskilda medlemmars uttalanden gjordes. Exemplet visar att omfattningen av statlig granskning vägs mot människors grundlagsstadgade rättighet att organisera sig efter egna intressen och behov. Enskilda förgrundsgestalter är inte synonyma med sina samfund. I samma anda menar jag att tilltro till muslimers, kvinnor inräknade, förmåga att debattera, förhandla, tänja på och motstå förtryck gör det rimligt att framhålla muslimska församlingar och föreningar, inte bara som arenor för misogyni, utan även som plattformar för aktivt medborgande. En sådan tilltro bottnar också i insikten att det är möjligt att förändra de mest seglivade normer. Det visar inte minst den kriminalisering av våldtäkt inom äktenskapet som till slut skedde i Sverige 1965. Pia Karlsson Minganti, doktor och forskare i etnolog, Stockholms universitet

Enforceability of leasehold covenants and the landlord and tenant (Covenants) Act 1995

Describes the impact of the English Landlord and Tenant (Covenants) Act 1995, reforming liability in the context of new leases, extending the 'touching and concerning' requirement so all covenants 'run with the land' (with some exceptions), and abolishing the enduring liability of the original tenants and landlords. Explains that landlords will have more freedom to prescribe in advance the circumstances in which they consent to an assignment, referring also to changes in default notices requiring an 'early warning' to defaulters, and overriding leases, with a remedy for former tenants. Expects future leases to be shorter as landlords realize they cannot hold original tenants liable any more.