Källkritik på Internet : En kvalitativ studie av den källkritiska medvetenheten hos gymnasieelever på samhällsprogrammet

This essay is an ideographic study over the capacity of high school students to use the Internet with source criticism, and their attitudes towards this media. It’s a qualitative study whose main purpose is to seek out how the students reflect upon the problems facing them when searching facts and information over the internet.The focus group is six 18 year old high school students, who are studying in a normal sized town in the middle of Sweden, and are about to finish their studies in the program for social sciences. The study was made through interviews, one on one with the students,The results of the analysis have shown that even if students not necessarily use a pre meditated method when searching for information over the internet, they do have a basic understanding of the matter, especially concerning the nature of the source, who published it and why. Not all students made any thorough comparison with other, already established media, such as TV or books, but the analysis made it clear that they more or less deliberately saw the established media as more trustworthy in general. Individuals publishing on the internet, such as bloggers and Wikipedia, are seen with the utmost skepticism while public institutions such as universities and public service TV, are generally trusted as being honest and objective, also when publishing on the internet.

Med perspektiv på gymnasievalet : en kvalitativ undersökning av motiv, värderingar och attityder som väglett några ungdomar inför deras gymnasieval

Vid femton års ålder ställs skolungdomar i vårt land inför ett beslut som sannolikt kommer att få konsekvenser för dem under lång tid. De ska då välja vilket gymnasieprogram de ska gå under de närmast följande tre åren, en tid under vilken de i hög grad formar sin identitet och skapar nya nätverk. Gymnasieutbildningen ger dessutom en första inriktning inför deras studie- och yrkeskarriär och valet kan därför ses som en manifestation av vad den unga människan har tänkt med sitt liv.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka motiv, värderingar och attityder som väglett några ungdomar vid deras val av gymnasieprogram. Min utgångspunkt är att det kan finnas en rad olika faktorer som spelar in och mina frågeställningar är därför:•Vilken roll har viktiga personer i den närmaste omgivningen, som föräldrar, syskon och kompisar spelat?•Vilken betydelse har individens egna biografiska erfarenheter av skola och arbete haft?•Hur kan valet av program relateras till deras nuvarande självbild eller identitet?•Kan individens mer kulturellt grundade attityder till arbete och karriär ha påverkat beslutet?•Finns det uttalade eller outtalade framtidsplaner eller livsprojekt i bakgrunden?•Vilken betydelse har individens förhållande till samhällets strukturella mönster vad gäller klass och kön i dessa fall?Undersökningen har genomförts i form av en fokusgrupp och kvalitativa intervjuer där fem gymnasieelever deltagit. De gick första året och hade därmed redan gjort sina val och dessutom påbörjat sin utbildning. Perspektivet för dem är retrospektivt.De teoretiska perspektiv jag har tillämpat på intervjumaterialet är tre: Med symbolisk interaktionism har jag försökt lägga ett aktörsperspektiv. Med Bourdieus begrepp habitus och kapital anlade jag ett strukturellt perspektiv. Slutligen har jag, med begreppet livsprojekt, velat koppla samman de intervjuades värderingsmönster med deras gymnasieval.De slutsatser som kan dras är att alla dessa perspektiv har sin tillämpning, ibland på en och samma individ. Men det har varit lättare att påvisa aktörskapet än de strukturella faktorerna. Vad gäller värderingsmönstren har undersökningen gett en mångtydig bild.

Utveckling av webbtjänst för BISRapportgenerator på Banverket

Banverket är den myndighet som har ansvaret för järnvägstransportsystemet i Sverige och är enproducent av järnvägsinformation. En stor del av infrastrukturinformationen lagras i baninformationssystemetBIS och Banverket är förpliktad att tillhandahålla den. I nuläget är informationenåtkomlig på ett lätt sätt främst internt. Dessutom ställer dagens samhälle krav på att informationenska levereras enligt standard. Standardiseringsorgan har tagit fram standarder för geografiskinformation som svar på behovet att återanvända och samutnyttja geografiska data.Vårt examensarbete är genomfört på Banverket Verksamhetsstöds IT-avdelning och var inriktatpå att kartlägga standarder för geografisk information och utveckla en webbtjänst för BIS för attöka tillgängligheten till informationen.Rapportens kunskapsbidrag är en analys av standarder för geografisk information som är relevantaför järnvägsnätet. Resultatet har framställts genom en reflexiv analysmetod med abduktionsom angreppssätt och kvalitativa datainsamlingsmetoder.Som en praktisk del i vårt examensarbete har vi utvecklat en webbtjänst som tillhandahållerfunktionalitet för att nå data i BIS om nätanknutna företeelser och ett ramverk för att omstruktureraBIS interna format i enlighet med standarder.Vi föreslår att Banverket följer de svenska tillämpningsstandarderna SS 63 70 04, SS 63 70 06och SS 63 70 07. Enligt vårt förslag ska Banverket vidta följande åtgärder för att leverera grundläggandedata om järnvägsnät och nätanknutna företeelser enligt dessa standarder:• Analys av informationsbehov utifrån nya verklighets- och verksamhetskrav.• Dokumentation av begreppsmodell och publicering av objekttypskatalog.• Kvalitetssäkring av informationen i BIS.• Datainsamling av koordinater på noder och geometrier på länkar.• Utveckling av ny datamodell för BIS som stödjer tidsaspekter.• Översyn av BIS arkitektur och design.• Uppgradering av utvecklingsplattform.• Utveckling av transformeringar för omstrukturering av rapportresultat från BIS interna formattill standarder.• Komplettering av webbtjänsten med metoder för att leverera metadata. Användaren behövermetadata för att kunna välja objekttyper, attribut och urvalskriterier när rapportbeställningarskapas.• Komplettering av webbtjänsten med metoder för att leverera information om järnvägsnätetsinfrastruktur.

Nutritionens betydelse för patienter med KOL - Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom : Metoder för sjuksköterskans bedömning av nutritionsstatus

Syftet med denna studie var att belysa hur viktig nutritionen är för patienter med diagnosen KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom). Författarna ville även visa på enkla metoder för sjuksköterskan att bedöma nutritionsstatus för att förebygga malnutrition hos dessa patienter. Denna studie är en systematisk litteraturstudie där författarna använt sig av databaserna ELIN@Dalarna, CINAHL, Blackwell Synergy och SWEMED+ för att söka vetenskapliga artiklar. Sökorden som användes i olika kombinationer var: COPD, nutrition, malnutrition, undernutritioned, nutritionalstatus, nutritional supplement, BMI, energy expenditure, caring och nursing. Resultatet visade att nutritionen är av central betydelse i behandlingen av KOL patienter där sjuksköterskan har en viktig roll i samarbetet med andra yrkeskategorier såsom läkare, dietist, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och psykolog. Bedömningen av patientens nutritionsstatus är en väsentlig del av sjuksköterskans omvårdnad av KOL patienter då det påverkar prognosen. Patienternas försämrade nutritionsstatus ökar risken för exacerbationer och därmed också risken för dödlighet.Sjuksköterskan kan använda sig av enkla mätmetoder för att upptäcka malnutrition, till exempel BMI (Body Mass Index) och MNA (Mini Nutritional Assessment). Ett steg i att förebygga malnutrition är regelbundna viktkontroller och att varje patient har en individuell åtgärdsplan då patientens behov alltid ska komma i första hand. Det är också viktigt att se till psykosociala aspekter runt måltiderna för dessa patienter. En noggrann planering krävs runt deras måltider som patienten kan behöva hjälp med då sjukdomen utgör ett hinder.För en ökad livskvalitet är det angeläget med information om nutritionens betydelse både till patienten och hans anhöriga.

Bara en hysterisk mamma? : Föräldraröster om skolans hanterande av elever utan fullständiga betyg.

Följande undersökning utgår ifrån intervjuer med föräldrar till elever som saknar fullständiga grundskolebetyg. Dessa föräldraintervjuer speglar på så sätt skolans vardagsproblem och de utvecklingsbehov som föreligger inom gymnasieskolans frirum. Framför allt betonas att föräldrarna bör ses som en resurs i skolans kartläggning av elever, men också att skolan bör ha ett processinriktat förhållningssätt. Att läs- och skrivsvårigheter kan ligga till grund för en stor del skolproblematik betonas, men också att goda relationer bereder stora möjligheter att arbeta konstruktivt kring dessa elever.

Familjens upplevelser vid palliativ vård av ett barn i familjen. : Sjuksköterskans betydelse i mötet med familjen.

Denna litteraturstudies syfte var att beskriva familjens och det sjuka barnets upplevelse av palliativ vård. Studien syftade dessutom till att beskriva vad familjen ansåg var mest betydelsefullt i mötet med sjuksköterskan i den palliativa vården. Inför uppsatsskrivandet har vetenskapliga artiklar i följande databaser sökts: Blackwell synergy, Ebsco Host Elin@dalarna, Pubmed. Sökorden användes i olika kombinationer. De vetenskapliga artiklarna har granskats med hjälp av granskningsmallar. Inklusionskriterierna för studien var att endast använda vetenskapliga artiklar i fulltext skrivna på engelska eller ett nordiskt språk samt vara av medel eller hög kvalitet. Artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 1998-2008 samt bestå av primärkällor. Resultatet som framkom ur studien visade att familjen uppskattade då en relation kunde byggas upp mellan sjuksköterska och familj. Både det yngre och det äldre barnet uppskattade relationen med sjuksköterskan då det fick dem att känna sig speciella. En fördel var om det sjuka barnet hade en och samma vårdgivare under sjukdomstiden eftersom detta lättare bidrog till goda relationer samt att det skapade en trygghet för familjen och barnet. Möjligheter att aktivt delta i det sjuka barnets vård önskade många föräldrar då de ansåg att detta skapade trygghet och en känsla av kontroll. En central del i vården var kontinuitet och tillgänglighet samt kommunikation och information.

Andraspråksinlärning : en intervjustudie av andraspråkselevers upplevelser av Svenska som andraspråk respektive Modersmålsundervisning

Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevers upplevelser av andraspråksundervisning och modersmålsundervisning i förhållande till deras skolgång och studieresultat. Examensarbetet består av en intervjustudie av fenomenografisk karaktär, d.v.s. är baserad på informanternas egna upplevelser och är genomförd med fyra gymnasieelever i en liten stad i södra Sverige. Frågeställningarna behandlar vad Svenska som andraspråk (SSA) respektive Modersmålsundervisning har haft för betydelse för eleverna när det gäller språkliga färdigheter, studieresultat samt den övriga skolgången. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan till text, vilken har legat till underlag för resultatet. Resultatet av studien visar att eleverna själva anser att undervisning i Svenska som andraspråk har varit av yttersta vikt för hur väl de har tillägnat sig det svenska språket, studieresultat samt hur väl de har klarat sig i de övriga ämnena. Detta resultat stämmer väl överens med forskningen och slutsatsen som dragits är att SSA-undervisningen är att föredra framför vanlig svenskundervisning för de elever som har ett annat förstaspråk än svenska. Modersmålsundervisningen har enligt eleverna inte haft samma funktion som hjälp för att klara av de övriga ämnena, utan har varit en isolerad företeelse, helt friställd den övriga undervisningen, vilket strider mot forskningens syn på densamma. Däremot har slutsatsen om modersmålets och Modersmålsundervisningens betydelse för elevernas sociala liv kunnat dras. Sammanfattande slutsats av denna studie är att alla elever som har ett annat modersmål borde erbjudas samt föreslås välja både SSA och Modersmålsundervisning, för att få bästa möjliga förutsättningar i sin skolgång, till bra betyg, till fortsatta studier, till ett bra arbete samt till en god social gemenskap både i Sverige och i hemlandet.

Samhället i skolan, skolan i samhället : En studie av en gymnasieskolas demokratiarbete utifrån elevernas upplevelser av verksamheten

Studiens övergripande syfte är att utvärdera en gymnasieskolas demokratiarbete genom att undersöka elevernas upplevelser av och syn på verksamheten. Som utgångspunkt för analysen nyttjas tre stycken olika demokratiperspektiv som även ligger till grund för en bedömning av skolan verksamhet. För det första inflytande utifrån verksamhetens innehåll och form. För det andra inflytande utifrån ett individ- och samhällscentrerat perspektiv. Slutligen inflytande ur ett nytto- och rättighetsperspektiv. Studien är kvalitativ och bygger på två stycken gruppsamtal med gymnasieelever för att kartlägga deras syn på verksamheten. Resultatet visare att verksamheten i stora delar fungerar bra utifrån individ- och samhällsperspektivet, samt nytto- och rättighetsperspektivet, medan framförallt form och innehållsinflytandet uppvisar brister. Undersökningen identifierar även ett antal olika nyckelfaktorer i arbetet med inflytandefrågor. För det första att arbeta med elevernas förförståelse för att på så sätt göra ett reellt inflytande möjligt. Vidare att skapa gemensamma strategier i verksamheten för att skapa tydlighet i arbetet. Slutligen att skolans arbetsklimat är inbjudande till delaktighet. En mer generell slutsats är att eleverna, trots konstaterade brister i verksamheten, ändå tillgodogör sig ett antal olika generella förmågor genom det vardagsnära arbetet med demokratifrågor.

Vad säger statistik om arbetslöshet? : En analys av den offentliga debattenom arbetslösheten i Sverige inför valet 2005

This essay examines the public debate concerning the unemployment of Sweden just before the general election 2005. Its main purpose is to analyse what lies behind the huge differences in statistics, as presented by the two leading factions in the debate. It concludes that these differences are foremost a problem of semantics, and that although the two factions have statistical proof of their claims, it is their use of terminology that is in fact their main weapon in the debate.The key word here is the swedish word for employment – sysselsättning – which the two facitons use in entirely different ways, creating a lot of possabilities for interpretation. This has caused a type of debate which is actually about the reinterpretation this word, and those who are to be included in the statistics as being “sysselsatt”, therefore, it is semantics that affects the number of unemployed people in the statistics.

Depression Hos Tonåringar : Möjligheter för tidig upptäckt och behandling av tonåringar med depressioner

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur tonåringar med depressioner tidigt kan upptäckas och få hjälp och vilken roll sjuksköterskan har i detta samt vad tonåringar själva tycker är viktigt i mötet med vården. Till resultatdelen har 17 vetenskapliga artiklar valts ut efter litteratursökning ifrån databaserna Cinahl, Elin och Pubmed. Depressioner hos tonåringar är ett allvarligt problem som innebär ett stort lidande och som i värsta fall kan leda till självmord. Förekomsten av depressioner hos tonåringar ökar och detta ställer allt högre krav på både skolhälsovård och primärvård. Resultatet visade att tonåringar i allmänhet hellre söker sig till skolhälsovården och ungdomsmottagningar än till primärvården och specialister. Genom att finnas nära tonåringarna har skolsköterskan och ungdomsmottagningar unika möjligheter att kunna upptäcka och hjälpa tonåringar som har depressioner eller nedstämdhet. För att öka möjligheterna till tidig upptäckt och behandling av tonåringar med depressioner är det viktigt att satsa resurser på skolhälsovård och ungdomsmottagningar. Det bör också spridas mer kunskap om systematisk screening som har visat sig vara ett värdefullt verktyg för att upptäcka depressioner.

Spädbarnsdöd i Västsverige : en studie av spädbarnsdödligheten i Bollebygd, Morlanda och Karl Johans församling under två perioder på 1800-talet

Uppsatsen syfte var att studera spädbarnsdödlighet i tre olikartade västsvenska miljöer under två perioder på 1800-talet. Områdena är Bollebygd, Morlanda och Karl Johans församling i Göteborg och representerar alla olika miljöer (Bollebygd – landsbygd, Morlanda – kust och Karl Johan - stadsmiljö) där spädbarnsdödligheten enligt tidigare forskning har varit av olika omfattning och karaktär. Den primära frågeställningen är hur de yttre omständigheterna påverkar de allra minsta barnen. Ett sekundärt syfte var att försöka utröna vilka uppfödningsvanor som var dominerande. De primärkällor som används är dels födelse- och dopböcker samt provinsialläkarrapporter. Studiens tydliga mönster är att spädbarnsdödligheten var högre i staden (Karl Johan) men att den ändå inte var så hög som väntat i jämförelse med övriga städer i riket. I jämförelse med riks¬genomsnittet uppvisar både Morlanda och Bollebygd en låg spädbarnsdödlighet. Genom att se hur spädbarnsdödligheten fördelar sig över årstiderna och över det första levnadsåret samt vilka dödsorsaker som finns angivna kan med viss försiktighet antas att spädbarnen ofta ammades i alla fall upp till tre månaders ålder. Ett annat resultat av studien är att flickorna i alla undersöknings¬områden och perioder utom ett uppvisar en överdödlighet i jämförelse med pojkarna, vilket är anmärkningsvärt då pojkarna i de allra flesta fall brukar ha en överdödlighet.

Elevers lärande : - En jämförande studie av hur gymnasieelevers lärandeupplevelser överensstämmer med den sociokulturella lärandesynen

Syftet är att, utifrån en kvalitativ fenomenografisk enkätstudie, jämföra hur gymnasieelevers upplevelse av sitt eget lärande överensstämmer med det sociokulturella perspektivets lärandesyn.Resultatet i undersökningen visar på lärandets komplexitet genom att det tydligt framkommer att det inte bara finns ett sätt att lära på utan att lärande som företeelse är såväl komplext, varierat som mycket individuellt. Undersökningen visade å ena sidan att det sociokulturella lärandeperspektivet överensstämmer relativt väl med hur en majoritet av gymnasieungdomarna i studien uppfattar lärande, men å andra sidan framkom även en förståelse av att denna lärandesyn inte passar alla elever. Resultatet gäller för de elever som ingick i undersökningen och är därmed inte generaliserbart på gymnasieelever över lag. Resultatet kan däremot öppna upp för intressanta diskussioner kring elever och deras lärande samt den sociokulturella lärandesynen som sådan.

Motverka fasutsläckningar av grundtonerna för trummorna i ett akustiskt trumset vid inspelning och mixning

Begreppet ”fasfel” är ett förvirrat begrepp inom ljud- och musikproduktion. Fasfel – eller fasutsläckningar som det mer allmänt kallas – är ett problem som bl.a. uppkommer då flera mikrofoner används samtidigt. Ett sådant tillfälle är vid inspelning av akustiskt trumset. Mina frågeställningar leder till att fasställa vilka tekniker som lämpar bäst sig för att motverka fasutsläckningar vid inspelning och mixning av akustiskt trumset, i den mån att de inte släcker ut trummornas grundtoner, samt om bättre ljudkvalité faktiskt uppnås genom detta och hur skillnaderna i så fall uppfattas.Ett lyssningstest har genomförts där ett tjugotal personer som alla har vana inom ljud- och musikproduktion, har fått lyssna på ett antal ljudklipp med trummor inblandade. Trummorna har i varje grupp motverkats av fasutsläckningar på ett eller annat sätt. Deras uppgift har sedan varit att bedöma ljudklippens ljudkvalité.Resultatet visar att det går att motverka fasutsläckning av ett trumsets trummors grundtoner, och att skillnader i ljudkvalité finns – till fördel för de ljudklipp som motverkats från fasutsläckningar. Speciellt en av dessa tekniker bevarade trummornas grundtoner bäst. Dock är skillnaderna små, och flera anser dem vara obetydliga. Huruvida jobbet att motverka fasutsläckningarna är värt det eller inte, beror således från fall till fall; det beror helt enkelt på vilken ljudkaraktär på trummorna som eftersträvas.