A razão como instrumento heterogêneo: o caso do Avis aux Réfugiés

Este artigo se propõe a identificar e investigar, no interior da filosofia de Pierre Bayle, instrumentos por ele utilizados para atribuir estatuto de conceito filosófico à tolerância. Com este objetivo, encontramos a concepção de razão construída no Avis aux Réfugiés. Após análise dos argumentos e das proposições apresentadas no texto acima citado, terminamos por identificar graus de profundidade na razão, de modo que o tolerar resulte de um empenho racional intenso e profundo.

A northern summer; or travels round the Baltic, through Denmark, Sweden, Russia, Prussia, and part of Germany in the year 1804 : by John Carr, esq.

Dedicated to: James Mackintosh.

Das Landgut Monrepos in Finnland. 1804

Author: Ludwig Heinrich von Nicolay.

Förtekning på de skrifter som utkommit ifrån Priviligierade [sic] boktryckeriet i Wasa år 1804

Julkaisutiedot kolofonista.

Förtekning på de af Kongl. Academiska boktryckeriet i Åbo ifrån den 9 augusti 1791 til nedanstående datum utkomne arbeten

Nimeke otsikosta.

Förtekning på de af Kongl. Akademiska boktryckeriet i Åbo ifrån den 31 december 1803 til den 30 juni 1804, utkomne arbeten

Nimeke otsikosta.

Förtekning på de af Kongl. Akademiska boktryckeriet i Åbo ifrån den 30 juni till den 31 december 1804 utkomne arbeten

Nimeke otsikosta.

Förtekning på de af Kongl. Akademiska boktryckeriet i Åbo ifrån den 31 december 1804 till den 30 junii 1805 utkomne arbeten

Nimeke otsikosta.

Le discours de crise: La représentation des réfugiés dans le Figaro et Libération

Under september månad 2015 gav sökordet ”kris” dagligen upphov till ett trettiotal träffar i sökmotorn till Frankrikes största dagstidningar. Dagspressen överflödas av kriser och i skrivande stund är den mest omtalade krisen de flyktingströmmar som når Europa som resultat efter flera års krig i Mellanöstern. Pro gradu-avhandlingen studerar flyktingkrisen som en diskursiv händelse, en social konstruktion av en företeelse som tar de aktuella personerna och deras åsikter i beaktande. Avhandlingen är uppbyggd som en linje som inleds med mediestrategier och går till iscensättandet av nyheten, för att sedan analysera de olika åsikterna och personerna som ger upphov till lingvistisk polyfoni och mångtydighet. Syftet med avhandlingen är att studera hur medierna påverkar vår förståelse av en kris. För att få en dynamisk bild av bevakningen av flyktingkrisen studeras rubriker till ett hundratal titlar som publicerats i september 2015 av två stora franska dagstidningar: Le Figaro och Libération. Tidningarnas motsatta politiska orientering står som grund för en heltäckande och varierande genomläsning av medieuppmärksamheten kring flyktingkrisen. Som metod utförs en diskursanalys på materialet för att få reda på hur de båda tidningarna framställer krisen. Skillnader och likheter studeras, såväl som förekommande teman och en karakteristisk vokabulär i anknytning till krisen. Hypotesen är att flyktingarnas egna åsikter kommer i skymundan i medierna. Som resultat har jag noterat element i krisen som tidigare framställts som viktiga ur lingvistisk synvinkel på krisdiskurs av lingvisten Marie Veniard. Utöver det observeras några kompletterande betydelsekomponenter som står i förbindelse med flyktingkrisens komplexa natur. Ett speciellt mönster för att framställa flyktingarna har visat sig vara ofta förekommande i de båda tidningarna. Flyktingarna nämns för att ge rubrikerna ett autentiskt värde men paradoxalt nog möjliggör de även otydlighet i fråga om vem som faktiskt yttrar sig, flyktingarna eller journalisterna?

Le thème de la révolution dans la pensée de Sartre

L'oeuvre de Sartre pourrait être lue comme Vincamation de l'esprit "pathétique" et "héroïque" de l'époque de la guerre et de la Résistance. Sous le coup de feu des barricades de 44, une philosophie de la révolution commence à éclore-elle fut forgée à chaud durant cette époque de "haute température historique". C'est de la généralisation théorique de cette expérience politique cruciale, c'est-à-dire de la cristallisation du "mythe" de la Résistance, que vient, à mon avis, l'idée satrienne de révolution.