Effekter av Internet of Things : Scenariobaserad studie som beskriver inledande effekter av Internet of Things i en verksamhet

Med begreppet "Internet of Things" menas att ett objekt ur den riktiga världen blir en del av internet. Tunabyggen i Borlänge planerar att implementera ett sådant informationssystem som med hjälp av sensorer och en ständig internetuppkoppling håller uppsikt över temperatur och luftfuktighet i utvalda lokaler. Det är ett enkelt system som till synes inte har så stora effekter på den nuvarande verksamheten. De ekonomiska effekterna går ofta att räkna på i förhand men effekterna på personal, miljö och rutiner kan glömmas bort. Vi har därför med detta examensarbete undersökt vilka inledande effekter som kan tänkas uppkomma efter implementering av ett nytt informationssystem med "Internet of Things" funktionalitet i en verksamhet. Detta sker inom kategorierna ekonomi, arbetsmiljö, miljöpåverkan och systemförvaltning. För att kunna besvara detta har vi gjort en fallstudie baserad på en scenariometodik som består av fyra faser. Fas 1, där vi fick vårt Case och skapade en förståelse för scenariofältet. Fas 2, där vi identifierade nyckelfaktorer. Detta har gjorts genom en litteraturstudie samt intervju med berörd personal på Tunabyggen. Fas 3, där analysen av dessa nyckelfaktorer skedde genom nulägesanalys och framtidsanalys av nyckelfaktorer. Fas 4, där vi genererade scenarier av de analyserade nyckelfaktorerna. Det har sedan gjorts en SWOT-analys för att belysa styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Resultatet visar tydliga tecken på att det kommer att bli många effekter för Tunabyggen efter implementering av det nya informationssystemet som yttrar sig i alla kategorier. Slutsatsen är att vid implementation av ett informationssystem som detta är effekterna många. Detta är något som vi anser bör beaktas av alla verksamheter som har tankar på att införskaffa ett nytt informationssystem. De bör inte bara utvärdera informationssystem rent ekonomiskt utan borde ta i beaktning att det finns ett antal andra faktorer som har en avgörande roll om implementation av informationssystem ska bli lyckad.

The Promise of Access: Hope and Inequality in the Information Economy

In 2013, a series of posters began appearing in Washington, DC’s Metro system. Each declared “The internet: Your future depends on it” next to a photo of a middle-aged black Washingtonian, and an advertisement for the municipal government’s digital training resources. This hopeful discourse is familiar but where exactly does it come from? And how are our public institutions reorganized to approach the problem of poverty as a problem of technology? The Clinton administration’s ‘digital divide’ policy program popularized this hopeful discourse about personal computing powering social mobility, positioned internet startups as the ‘right’ side of the divide, and charged institutions of social reproduction such as schools and libraries with closing the gap and upgrading themselves in the image of internet startups. After introducing the development regime that builds this idea into the urban landscape through what I call the ‘political economy of hope’, and tracing the origin of the digital divide frame, this dissertation draws on three years of comparative ethnographic fieldwork in startups, schools, and libraries to explore how this hope is reproduced in daily life, becoming the common sense that drives our understanding of and interaction with economic inequality and reproduces that inequality in turn. I show that the hope in personal computing to power social mobility becomes a method of securing legitimacy and resources for both white émigré technologists and institutions of social reproduction struggling to understand and manage the persistent poverty of the information economy. I track the movement of this common sense between institutions, showing how the political economy of hope transforms them as part of a larger development project. This dissertation models a new, relational direction for digital divide research that grounds the politics of economic inequality with an empirical focus on technologies of poverty management. It demands a conceptual shift that sees the digital divide not as a bug within the information economy, but a feature of it.

Public internet access revisited

In recent years the Australian government has dedicated considerable project funds to establish public Internet access points in rural and regional communities. Drawing on data from a major Australian study of the social and economic impact of new technologies on rural areas, this paper explores some of the difficulties rural communities have faced in setting up public access points and sustaining them beyond their project funding. Of particular concern is the way that economic sustainability has been positioned as a measure of the success of such ventures. Government funding has been allocated on the basis of these rural public access points becoming economically self-sustaining. This is problematic on a number of counts. It is therefore argued that these public access points should be reconceptualised as essential community infrastructure like schools and libraries, rather than potential economic enterprises. Author Keywords: Author Keywords: Internet; Public access; Sustainability; Digital divide; Rural Australia