Regionala skillnader i ohälsotal : En analys av arbetslöshetens och demografins förklaringsvärde för ohälsotalet på kommunnivå

Sveriges höga sjukfrånvaro har satt fokus på frågan om vilka bakomliggande faktorer som påverkar individers sjukskrivning. De regionala skillnaderna i ohälsotalet är en faktor som det forskats mycket kring, främst på länsnivå. Föreliggande studie undersökte och jämförde ohälsotalet på kommunnivå. Studiens övergripande syfte var att analysera demografins och arbetslöshetens förklaringsvärde för ohälsotalet. Detta med utgångspunkt i det underliggande syftet, vilket innebar en presentation och jämförelse av ålders- och könsfördelningen, arbetslösheten och kommuninvånarnas nyttjandegrad av de ersättningsformer som ohälsotalet innehåller, mellan Alvesta och Kalix kommuner. De individer som ingick i studien var samtliga invånare i arbetsför ålder 16-64 år på riks, läns (Kronoberg och Norrbotten) och kommunnivå. Studien genomfördes med en kvantitativ metod som innebar en retrospektiv sammanställning och granskning av sekundärdata. Metodstrategin bestod i att granska forskning gällande Sveriges regionala skillnader i ohälsotal och dess förhållande till arbetsmarknaden och demografin för att sammanställa en forskningsbakgrund till det statistiska materialet. Resultatet visade att trots kommunernas stora skillnader i ohälsotal, Kalix hade år 2006 ca 13 fler ohälsodagar per försäkrad än Alvesta, så skiljde de sig inte nämnvärt åt när det gällde antal pågående sjukfall, det vill säga sjukfall ersatta med sjuk-, rehabiliterings och arbetsskadesjukpenning. Av detta drogs slutsatsen att det var i antal förtidspensionärer som kommunerna i huvudsak skiljer sig åt. När det gällde förklaringsvärdet för faktorerna; arbetslöshet och demografi visade undersökningen att ålders- och könsfördelningen i stort sett inte hade något förklaringsvärde för skillnaderna i ohälsotalet eftersom några betydande skillnader mellan kommunerna inte kunde påvisas. Däremot så visade resultatet att arbetsmarknadsläget i kommunerna eventuellt kan förklara en del av skillnaderna eftersom Kalix hade betydligt högre arbetslöshet än Alvesta.

Essays on European economic and monetary integration

This thesis focuses on two aspects of European economic integration: exchange rate stabilization between non-euro Countries and the Euro Area, and real and nominal convergence of Central and Eastern European Countries. Each Chapter covers these aspects from both a theoretical and empirical perspective. Chapter 1 investigates whether the introduction of the euro was accompanied by a shift in the de facto exchange rate policy of European countries outside the euro area, using methods recently developed by the literature to detect "Fear of Floating" episodes. I find that European Inflation Targeters have tried to stabilize the euro exchange rate, after its introduction; fixed exchange rate arrangements, instead, apart from official policy changes, remained stable. Finally, the euro seems to have gained a relevant role as a reference currency even outside Europe. Chapter 2 proposes an approach to estimate Central Bank preferences starting from the Central Bank's optimization problem within a small open economy, using Sweden as a case study, to find whether stabilization of the exchange rate played a role in the Monetary Policy rule of the Riksbank. The results show that it did not influence interest rate setting; exchange rate stabilization probably occurred as a result of increased economic integration and business cycle convergence. Chapter 3 studies the interactions between wages in the public sector, the traded private sector and the closed sector in ten EU Transition Countries. The theoretical literature on wage spillovers suggests that the traded sector should be the leader in wage setting, with non-traded sectors wages adjusting. We show that large heterogeneity across countries is present, and sheltered and public sector wages are often leaders in wage determination. This result is relevant from a policy perspective since wage spillovers, leading to costs growing faster than productivity, may affect the international cost competitiveness of the traded sector.

Liste systématique des publications de l'Institut royal géologique de Suède. 1862-1890.

Published also in Swedish.

Die Gletscher Schwedens im Jahre 1908,

Mode of access: Internet.

Sanningen om kriget. En framställning efter officiella källor.

"Utgifvare: Paul Dehn ... d:r Drechsler ... Matthias Erzberger [o.a.]"

Statistisk tidskrift. Statistical review.

Vols. for 1895-1903 include also statistical tables of foreign countries, "Statistiska ofversigtstabeller for olika länder".

Årsbok /

Mode of access: Internet.

Ser. Aa--Kartblad i skalan 1:50,000 med beskrivningar /

No more published after no. 201.

Domänverket : [årsberättelse].

Description based on: 1981; title from cover.

Jordbruk och boskapsskötsel ...

Earlier statistics published in Sweden. Statistiska centralbyrån. Bidrag til Sveriges officiella statistik. N. Jordbruk- och boskapsskötsel.

Månadsstatistik över handeln.

Mode of access: Internet.

Postverket /

Mode of access: Internet.

Telefon och telegraf.

Report year ends Dec. 31.

Illustrerad svensk litteraturhistoria

1. delen. Sveriges litteratur til frihetstidens början, af Henrik Schück.--2. delen. Sveriges litteratur under frihetstiden och Gustavianska tidehvarfvet, af Karl Warburg.--3. delen. Sveriges litteratur under nyhumanismens och nyromantikens tid (från 1809 till inemot 1830-talets slut) af Karl Warburg.--4. delen. Svensk litteratur under realismens och efterhumanismens samt naturalismens tid (från senare hälften af 1830-talet till inemot sekelskiftet)